Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kungen-bor-ingripa-for-att-stoppa-ulvaeus-byggplaner/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Kungen bör ingripa för att stoppa Ulvaeus byggplaner”

SLUTREPLIK DN DEBATT 14/11.

Claes Britton, författare och journalist: Björn Ulvaeus historia av projekt i känsliga miljöer förskräcker.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Björn Ulvaeus förnekar att han har planer på att bygga ett ”Abba-land” på Djurgården. Hans fastighetsbolag Pophouses vd Per Sundins uttalande om Djurgården som ”vårt Disneyland” hävdar han i en replikmin artikel på DN Debatt var var ”ett förfluget ord”.

Tyvärr inger Ulvaeus bakgrund som fastighetsexploatör motsatsen till trygghet. Hans historia av genomförda och stoppade projekt i känsliga miljöer förskräcker.

Ulvaeus skriver att han vill återställa Hasselbacken till ursprunglig prakt. Han hänvisar till en storhetstid kring förra sekelskiftet. Detta är klassisk säljretorik bland exploatörer. Ingen ifrågasätter Ulvaeus ambition att återställa Hasselbacken – ju praktfullare desto bättre, så länge det sker inom befintliga väggar.

Men vad har detta har att göra med att bygga ett nytt komplex med 75 hotellrum och konferensanläggning i parken samt att för tredje gången i området spränga sig djupt in i urberget för en verksamhet vi inte vet något om – allt med en total byggyta på över 6 000 kvadratmeter? Ulvaeus nämner inte ett ord om detta i sitt svar.

Arne Fredlund, tidigare planeringschef vid Stadsbyggnadskontoret, argumenterar i sin replik för att vart och ett av de genomförda och planerade nyexploateringarna på denna del av Djurgården – Liljevalchs, Gröna Lund och Hasselbacken – av olika skäl är motiverade. Kanske har han argument även för den växande listan av projekt som jättemarinan vid Galärvarvet, exploateringsplanerna för Källhagen, Djurgårdsbrunn, Stallmästaregården (Solna stad), Lilljansskogen och Österleden?

Vilka andra aktörer står därefter på tur för ”utveckling”, det vill säga expansion? Thielska galleriet? Rosendal? Lidingöbro? Fiskartorpet? Bergianska trädgården? Som vi vet fungerar givna tillstånd som prejudikat. Det några fått vill andra ha. Stora pengar ligger i potten. Snöbollen är i rullning.

Att hänvisa till 1800-talet är ett billigt exploatörtrick. På den tiden var Stockholms befolkning en bråkdel av dagens. Varken turistbussar eller ”åkattraktioner” existerade, än mindre klimatkrisen.

Livsviktigt är däremot att blicka framåt. Runt Nationalstadsparken byggs och planeras nya stadsdelar och områden i bland annat Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden, Värtahamnen, Frihamnen, Loudden, Frescati och Kräftriket. Denna utveckling har radikalt ökat trycket på Nationalstadsparken.

Under kommande decennier ska tiotusentals nya bostäder, kontor och serviceanläggningar byggas kring parken. Om dessa grönområden är guld värda i vår samtid – hur omistliga kommer de då inte vara i framtiden när vår huvudstad har säg 3,5 miljoner invånare?

Arne Fredlund försäkrar att inga skäl för oro föreligger. Dessvärre inger inte heller Stockholms stadsbyggnadshistoria sinnesro. Fredlund och hans kolleger gav oss nyligen ”Guldbron”. Under senare år har man med entusiasm understött lyckligtvis stoppade projekt som mastodontrivningar vid Stureplan, Nobel Centre på Blasieholmen och Apples konceptbutik i Kungsträdgården, för att bara nämna några exempel.

Djurgården och Nationalstadsparken är Stockholms viktigaste tillgång. För kommande generationers skull måste vi skärpa skyddet av denna världsunika gröna lunga och trygga området mot de starka pengahungriga krafter som alltid kommer att åtrå denna oskattbara parkmark.

Kungen har sedan 1809 genom den så kallade Dispositionsrätten ett ansvar för att skydda parken och bevara dess unika värden. Han kan och bör omedelbart stoppa denna oroväckande utveckling.

Ämnen i artikeln

Abba
Djurgården

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt