Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-26 22:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kyrkomotets-beslut-fattades-i-desmond-tutus-anda/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Kyrkomötets beslut fattades i Desmond Tutus anda”

REPLIK DN DEBATT 9/1.

Kerstin Dahlberg, medlem av Svenska kyrkan och Palestinagrupperna: Utan respekt för folkrätt uppnås ingen fred.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Många är de, med Annika Borg i spetsen, som får kyrkomötet att framstå som staten Israels stora hot. DN publicerade den 9 januari hennes angrepp på Svenska kyrkan. Vad har då kyrkomötet gjort? Jo, fattat det föga drastiska beslutet att ”ge kyrkostyrelsen i uppdrag lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid.”

Enbart att ”lyfta frågan” utsätter uppenbarligen militär- och kärnvapenstaten Israel för en fara. Men om staten Israel har rätten på sin sida bör varken dess ledare eller Annika Borg vara rädda för en granskning inom organ som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Betydligt tuffare är det sannolikt att en granskning om eventuellt krigsbrott pågår inom Internationella brottsmålsdomstolen ICC.

Svenska kyrkan kan knappast sägas ligga i framkant vad gäller att uttrycka oro för staten Israels agerande som apartheidregim. Redan 2011 lyfte Palestinagrupperna i Sverige frågan i en temaskrift och redogjorde för vad som utmärker en apartheidstat med sydafrikanska Human Sciences Resource Council som källa.

2017 kom Richard Falk och Virginia Tilley med sin av FN beställda rapport ”Israeli Practices towards the Palestinian People and the Question of Apartheid”. Deras slutsats var att Israel har etablerat en apartheidregim som det palestinska folket lever under.

Ingmar Karlsson tog upp frågan om apartheid i sin bok ”Bruden är vacker men har redan en man” och citerade sydafrikanen och professorn i internationell rätt John Dugard som skrivit att ”Israels lagar och åtgärder i de ockuperade palestinska områdena liknar delar av apartheid och faller troligen inom ramen för 1973 års internationella konvention mot apartheid”.

Och i fjol kom den israeliska människorättsorganisationen B´Tselems rapport ”A regime of Jewish supremacy from the Jordan River to the Mediterranean Sea: This is apartheid”. På ett pedagogiskt sätt redogör den för motiveringen till slutsatsen, som lyder: detta är apartheid.

Den rekommenderas, liksom Palestinagruppernas senaste temanummer ”Apartheid och ockupation” där illustrativa sidor från människorättsorganisationen Human Rights Watch på ett tydligt sätt klargör de skillnader som råder för israeliska och palestinska medborgare. Svenska kyrkan var sålunda inte först med att lyfta frågan om eventuell apartheid och är i gott sällskap av bland andra israeliska människorättskämpar, som anser att folkrätten är värd att hävda och värna.

Den i Sydafrika nyligen bortgångne ärkebiskop emeritus Desmond Tutu sade efter att ha varit i det ockuperade palestinska området att mycket påminde om Sydafrika under apartheidsystemet. Han vädjade till det israeliska folket att befria palestinierna för att då själva kunna bli fria.

I samma anda har kyrkomötet fattat ett beslut som är till godo för båda parter, israeler och palestinier, ty utan respekt för folkrätt och människorätt uppnås ingen frihet och fred.

När detta skrivs nås jag av beskedet från Sydafrika om att ärkebiskop emeritus Desmond Tutu avlidit. Efter att ha varit i det ockuperade palestinska området sade han att mycket påminde om Sydafrika under apartheidsystemet. Han vädjade till det israeliska folket att befria palestinierna för att då själva bli fria.

Ämnen i artikeln

Palestina
Israel

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt