Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Låga boräntor kvar även när Riksbanken börjar höja”

Skuldsatta hushåll gör penningpolitiken mer potent eftersom hushållen påverkas mer av en förändrad reporänta när de är skuldsatta förutsatt att en majoritet av hushållen fortsätter att välja rörlig boränta.
Skuldsatta hushåll gör penningpolitiken mer potent eftersom hushållen påverkas mer av en förändrad reporänta när de är skuldsatta förutsatt att en majoritet av hushållen fortsätter att välja rörlig boränta. Foto: Erik Johansen/TT

DN DEBATT 17/9. Även om bostadsräntorna i Sverige kommer att stiga när Riksbanken börjar höja reporäntan och avveckla statsobligationsköpen så bör bostads­räntorna förbli låga under lång tid framöver. Det visar studier som pekar på strukturella förändringar som förändrad demografi och inkomstfördelning, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

De senaste 30 åren har realräntorna världen om sjunkit med i genomsnitt 4,5 procentenheter. Vad förklarar denna utveckling? Är de låga räntorna här för att stanna och vad innebär det i så fall för bostadsräntorna, svensk ekonomi i stort och den samlade ekonomiska politiken?

Även om realräntorna skiljer sig i nivå mellan länder på grund av nationella olikheter visar den trendmässiga utvecklingen på mycket stor samstämmighet de senaste 30 åren. Det är lite av en ”million dollar question” vad som kan förklara denna utveckling.

Det finns dock några forskningsstudier som – även om det finns viss variation i metod och resultat – pekar mot att nedgången i hög utsträckning hänger ihop med en lägre potentiell BNP-tillväxt, högre sparande och lägre investeringar.

Företagens och hushållens risktagande i jakt på högre avkastning samt uppblåsta aktievärden bidrar också till ökade finansiella stabilitetsrisker. I dag läggs i princip allt fokus på hushållens bolåneskulder men inget på dessa risker i makrotillsynen och den ekonomiska politiken.

En vattendelare är dock i vilken utsträckning detta beror på varaktiga effekter av finanskriser eller strukturella förändringar. En studie av Rachel och Smith i International Journal of Central Banking som tar sikte på den senare förklaringen pekar på sju strukturella faktorer som uppskattas förklara 400 räntepunkter av nedgången i de globala realräntorna:

1

Demografiska förändringar med en minskande tillväxt i befolkningen och åldrande befolkning har lett till att tillväxten i antalet arbetade timmar minskat. Detta i kombination med en lägre produktivitetstillväxt har bidragit till ett fall i den globala reala BNP-tillväxten med omkring 1 procentenhet vilket uppskattas förklara 100 punkter av nedgången i realräntorna.

2

Den arbetande delen av befolkningen sparar mer än den icke arbetande. Även om andelen äldre i ett antal länder har ökat har den globala trenden de senaste 30 åren varit att kvoten mellan den icke-arbetande delen av befolkningen och den arbetande har sjunkit kraftigt. Förklaringen är att befolkningstillväxten avtagit markant och att andelen unga icke-arbetande personer minskat. Det finns ett starkt positivt samband mellan sparandet och andelen av befolkningen som arbetar. Uppgången i denna kvot uppskattas förklara ett ökat sparande och en 90 punkter nedgång i realräntorna.

3

Förändringar i inkomstfördelningen kan påverka sparandet eftersom personer med högre inkomster vanligtvis sparar mer än personer med lägre inkomster. Det finns två trender när det gäller inkomstfördelningen de senaste 30 åren. Inkomstspridningen inom länder har ökat medan inkomstspridningen mellan länder har minskat. Effekten av den andra trenden är inte klar eftersom många inte minst asiatiska länder har höga sparkvoter trots förhållandevis låga inkomster. När det gäller den första trenden är effekten mer klar. Den ökande ojämlikheten inom länder uppskattas ha bidragit till ett fall i realräntorna med 45 punkter.

4

Efter den ekonomiska krisen 1998 har många asiatiska länder ökat sina valutareserver kraftigt som en försiktighetsåtgärd för att minska riskerna inför ett eventuellt framtida destabiliserande kapitalutflöde. Parallellt med höga oljepriser har många oljeproducerande länder också kraftigt ökat sitt sparande. Detta uppskattas ha bidragit till ett fall i realräntorna med 25 punkter.

5

Priserna på kapitalvaror har sjunkit kraftigt relativt de på andra produkter sedan 1980-talet. För en given investering innebär det att utgifterna för investeringen blir lägre och att investeringarna mätta i volymtermer kan upprätthållas även om investeringsutgifterna som andel av BNP sjunker. Samtidigt innebär lägre priser på kapitalvaror att investeringarna i volym bör ha ökat. Rachel and Smith uppskattar ändå att fallande priser på kapitalvaror har bidragit till ett fall i investerings­volymen och till att realräntorna sjunkit med 50 punkter.

6

De offentliga investeringarna har sjunkit som andel av globala BNP ända sedan 1980-talet. Ökad politisk polarisering i många länder och svårigheter att komma överens om större offentliga investeringar samt preferenser i flera länder för mindre offentliga sektorer är två tänkbara förklaringar. Detta uppskattas förklara ett fall i realräntorna på 20 punkter.

7

En IMF-studie från 2014 visar att skillnaden mellan den så kallade riskfria räntan (i princip räntan på ”säkra” statsobligationer) och företagens avkastning på insatt kapital har ökat sedan början av 1990-talet. För företagens investeringar är det avkastningen på insatt kapital som är avgörande för investeringsbesluten. Då avkastningen på insatt kapital inte sjunkit lika mycket som den riskfria realräntan kan företagens avkastningskrav uppnås med lägre investeringar. Detta uppskattas förklara ett fall i realräntorna med 70 punkter.

Dessa sju faktorer kan enligt Rachel and Smiths studie i hög utsträckning förklara den stora nedgången i de långa globala realräntorna de senaste 30 åren. Även om de betonar att osäkerheten är stor är deras slutsats också att flera av dessa faktorer kommer att bestå under överskådlig framtid.

Slutsatsen innebär, om den stämmer, att även om bostadsräntorna i Sverige kommer att stiga när Riksbanken börjar höja reporäntan och avveckla statsobligationsköpen så bör bostadsräntorna förbli låga under lång tid framöver. Slutsatsen har också viktiga implikationer för den svenska ekonomin i stort och den samlade ekonomiska politiken:

Riksbanken kan inte avvika alltför mycket från de låga globala realräntorna. Med fortsatt låga globala realräntor kommer utrymmet för Riksbanken att sänka reporäntan vid lågkonjunkturer och en inflation under målet vara begränsat och behovet av okonventionella penningpolitiska åtgärder som köp av statsobligationer vara större än annars. Det beror på att fallutrymmet för reporäntan till de nivåer där låga räntor inte längre är så effektiva i att stimulera efterfrågan och inflationen (”the zero lower bound”) blir betydligt mindre.

”Permanent” låga bostadsräntor underbygger höga bolåneskulder. Skuldsatta hushåll gör å ena sidan penningpolitiken mer potent eftersom hushållen påverkas mer av en förändrad reporänta när de är skuldsatta förutsatt att en majoritet av hushållen fortsätter att välja rörlig boränta.

Å andra sidan talar erfarenheten för att högt skuldsatta hushåll i samband med en kraftig lågkonjunktur och i övrigt ogynnsamma förhållanden ökar de finansiella stabilitetsriskerna. Det blir en särskild utmaning för Finansinspektionen (makrotillsynen) och regeringen (finanspolitiken) att hantera.

I en fortsatt lågräntemiljö riskerar företagens och hushållens risktagande i jakt på högre avkastning samt uppblåsta aktievärden också att bidra till ökade finansiella stabilitetsrisker. I dag läggs i princip allt fokus på hushållens bolåneskulder men inget på dessa risker i makrotillsynen och den ekonomiska politiken.

DN Debatt.17 september 2018

Debattartikel

Robert Boije, chefsekonom på SBAB:
”Låga boräntor kvar även när Riksbanken börjar höja”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.