Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 12:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/laget-inom-lantbruken-ar-akut-risk-for-tomma-hyllor/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Läget inom lantbruken är akut – risk för tomma hyllor”

Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel, skriver LRF.
Foto: Ingvar Andersson

DN DEBATT 7/9.

Pandemi, krig och torka har visat på sårbarheten i vår livsmedels­försörjning. Svenskt lantbruk är i händerna på den ryska mineralgödseln och varningsklockorna för nästa års skörd börjar ljuda högt. Nu presenterar vi sju konkreta förslag för att öka Sveriges självförsörjningsgrad och minska beroendet av utlandet, skriver Palle Borgström, LRF.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Läget inom svenskt lantbruk är allvarligt. Varje dag möter vi bönder som tvingas dra ner eller ställa in sin verksamhet på grund av de skenande kostnaderna. LRF:s nya beräkningar visar att insatsvarorna för jordbruket under de senaste veckorna har ökat med 4 miljarder på årsbasis. Förra veckan meddelade Sveriges största tomatodlare att de släcker lyset och slutar producera tomater i vinter. För de som har djur går det inte att stänga av elen.

Det har nu gått drygt sex månader sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen består och ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. De samlade åtgärderna från EU och Nato mot det ryska agerandet kan leda till motreaktioner och vi behöver vara beredda på olika händelseutvecklingar.

Nu ser vi ett ryskt energikrig mot EU som slår hårt. Det är nu mineral­gödseln, som till stor del är beroende av rysk naturgas, köps in för nästa års vårsådd. När Ryssland stänger gas­kranen pressar det både jordbruket och industrin till bristningsgränsen.

För den svenska försörjningstryggheten är läget allvarligt. Vi importerar hälften av maten vi äter. Dessutom kommer merparten av insatsvarorna som krävs för matproduktion från Ryssland, Gulfstaterna, Brasilien och Kina. Tillsammans har de ett järngrepp om både tillgången och priset på gödning, diesel, foder och viktiga växtskyddsmedel.

Det snabbt förändrade omvärldsläget ställer därför krav på att våra svenska politiker omedelbart agerar för att säkra den svenska livsmedelsproduktionen och stärka det svenska totalförsvaret.

I Sverige har vi länge tagit tillgången på livsmedel för givet. Detta trots att vår matberedskap är på historiskt låga nivåer. 2017 beslutade riksdagen om en svensk livsmedelsstrategi med syfte att öka produktionen och stärka hela den svenska livsmedelskedjan. I dag, fem år senare, ser vi att strategin behöver uppdateras och aktualiseras.

När strategin beslutades kunde ingen ana att vi inom de närmsta åren skulle drabbas av torka, pandemi och ett krig i Europa. Samtliga händelser visar sårbarheten inom den svenska livsmedelsförsörjningen.

Sverige behöver snabbt modernisera livsmedelsstrategin med tydliga mål om ökad matproduktion. Den måste också inkludera de viktiga insatsvaror som krävs för att producera mat. Även på detta område kan vi öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av utlandet.

Vi kan producera handelsgödsel i Sverige, men reglerna sätter stopp för det. I fjol avslog mark- och miljödomstolen en ansökan om att producera 5 000 ton mineralgödsel ur slamaska. Anledningen var att ickeförsämringskravet i EU:s vattendirektiv och miljöbalkens stoppregel löste ut eftersom utsläppen skulle öka – om än försumbart.

Det är ett fyrkantigt sätt att se på jordens klimatresurser. Det blir visserligen en marginellt ökad miljöpåverkan här, men mycket bättre för klimatet i ett globalt perspektiv. Här måste rättsstaten lyfta blicken och se de större sambanden.

De skenande elpriserna slår direkt mot svenska frukt- och grönsaksodlare eftersom 70 procent av produktionen sker i det dyraste elområdet.

Även om vi är mitt i en valspurt måste riksdagspartierna våga vara överens om att stärka den svenska matproduktionen. De skenande elpriserna slår direkt mot svenska frukt- och grönsaksodlare eftersom 70 procent av produktionen sker i det dyraste elområdet. Vi ser även hur larmklockorna ljuder från livsmedelsföretagen och producentledet. Samtidigt meddelar gödseltillverkaren Yara att de minskar sin produktion på grund av de rekordhöga gaspriserna.

LRF presenterar en konkret reformagenda som snabbt kan stärka försörjningstryggheten och som alla partier bör kunna enas om:

1. Öka självförsörjningen av insatsvaror. Utan insatsvaror, ingen mat. Vi kan öka produktionen av svensk biogas och biodiesel och därmed minska beroendet av energi från Gulfstaterna och de ryska krigsherrarna. Men då behövs tydliga produktionsmål, stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. I Sverige använder vi mer bioenergi än vindkraft och kärnkraft tillsammans. En ökning av bioenergin skulle sänka elpriserna och öka arbetstillfällena. Dessutom bidrar biogasen till produktion av biogödsel. Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel.

2. Inrätta tydliga mål för ökad försörjningstrygghet. Hur Sveriges bönder producerar maten måste avgöras av marknaden. Vi anser att vi ska ha tydliga mål gällande hur mycket mat som produceras i Sverige snarare än hur eller vad som produceras.

3. Öka nationell medfinansiering. Finansieringen i det kommande jordbruksstödet från EU minskar med 1 miljard per år. Regeringen bör öka den nationella medfinansieringen med ett ”gräspaket” som innehåller ett återinfört vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur.

4. Öka fokus på svenskt i de offentliga upphandlingarna. Navet kring svensk livsmedelsproduktion är de offentliga måltiderna. Vissa kommuner är redan duktiga men här är det viktigt med en tydlig nationell riktlinje. Alla skolbarn och äldre ska serveras hållbar och hälsosam mat från svenska bönder. Det gäller inte minst i tider när kommunernas budgetar stramas åt.

5. Minska vilttrycket. Den svenska jaktlagstiftningen beslutades 1987, alltså två år innan Berlinmuren föll. Syftet då var att stärka viltet. Det har gått så bra att viltet nu i stället har blivit ett stort problem. Varje år förstörs mat motsvarande 1 miljon matkassar redan på åkern. Det kan inte vara vild­svinen eller klövviltet som avgör svensk matproduktion. Det är dags för en ny jaktlagsutredning.

6. Minska regelkrånglet. Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken. Det är orimligt. Sveriges bönder har effektiviserat sin verksamhet, nu är det dags för Myndighetssverige att effektivisera sin.

Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken.

7. Värna odlingsmarken. Bara i Sverige blir vi en miljon fler vart 15:e år och därför behövs varenda kvadratmeter åkermark för att odla. Till 2033 beräknas cirka 20 000 hektar mark tas i anspråk för EU-åtgärder och av kommuner för exploateringar. Utöver det föreslår EU nu att livsmedelsproduktionen ska avslutas på stora arealer bördig åkermark. Samtidigt beskriver EU:s expertmyndigheter att odlingsmarken i norra Europa ökar i betydelse när klimatförändringar gör det för torrt att odla i södra EU.

Möjligheterna för svensk livsmedelsproduktion är oändliga. Vi lantbrukare har viljan och kunskapen. Nu gäller det för politikerna att ge oss möjligheterna. För den livsmedelsproduktion vi har i fredstid är i bästa fall den vi har i kristid.

Ämnen i artikeln

LRF
Elpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt