Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Lånefinansiera stambanor för svenska höghastighetståg”

Stambanor för höghastighetståg är bra för miljön, för att det ska vara möjligt att bo och pendla inom större regioner och för att avlasta de befintliga banorna så att de kan användas för godstrafik, skriver artikelförfattaren. Bilden visar ett kinesiskt snabbtåg.
Stambanor för höghastighetståg är bra för miljön, för att det ska vara möjligt att bo och pendla inom större regioner och för att avlasta de befintliga banorna så att de kan användas för godstrafik, skriver artikelförfattaren. Bilden visar ett kinesiskt snabbtåg. Foto: IBL

Sverige behöver nya stambanor för höghastighetståg som kan knyta ihop landet. Genom ett separat offentligägt bolag, som får möjlighet att lånefinansiera med svenska staten som garant, kan en ny stambana för höghastighetståg färdigställas snabbare än vad som diskuteras i dag, skriver Annie Lööf (C), Emil Källström (C) och Anders Åkesson (C).

Sverige klyvs, både regionalt och socialt. Mellan de som har jobb och de som står utanför arbetsmarknaden. Mellan landsändar där tillväxten är god och bygder från vilka människor flyttar. Landet klyvs också i tillgången på god och pålitlig infrastruktur. Ska vi klara jobben, skapa goda förutsättningar för företagande och få ett Sverige som håller ihop krävs en fungerande järnväg i hela landet. Annars riskerar Sverige att dras isär ytterligare.

Ska vi klara av att knyta ihop Sverige kommer det krävas stora investeringar i både ny klimatsmart infrastruktur och i det befintliga järnvägsnätet under de kommande decennierna. Det är nödvändigt för att klara våra högt uppsatta klimatmål, för att vi ska kunna bo och pendla till jobbet i större regioner än i dag, och för att företag ska kunna transportera och exportera sina varor.

Centerpartiet tar ansvar för att bygga ihop Sverige. Första steget, som Alliansen påbörjade men som nu måste accelerera, är att rusta våra befintliga spår för att försäkra oss om att tågen går i tid. Centerpartiet avsätter därför fyra miljarder mer än regeringen för drift och underhåll av den svenska järnvägen de kommande tre åren. Av dessa öronmärker vi 1,5 miljarder för att rusta upp de lokala och regionala banorna i gles- och landsbygd. Det är en viktig och avgörande satsning för att människor ska kunna fortsätta bo och arbeta, men också bedriva tung basindustri och småföretagande på landsbygden, utanför storstäderna.

Att regeringen gett sin myndighet Trafik­verket direktiv som innebär att det först är närmare nästa sekelskifte som ­banorna är klara är orimligt. I den takten är det inte ens säkert att de barn som i dag går i första klass kan utnyttja de nya ­banorna före ­pensioneringen.

Att enbart ta igen den infrastrukturskuld som byggts upp under årtionden räcker dock inte. Vi måste blicka mot morgondagen och våga fatta beslut i dag som ger oss själva och kommande generationer långsiktiga förutsättningar att resa snabbt och klimatsmart. Sveriges stambanor byggdes på 1800-talet. I dag pågår en diskussion om att vi ska vänta till 2100-talet innan vi fullt ut återigen kan ta nya stambanor i bruk. Det är i grunden en omodern inställning. Historien lär oss att länder utan modern infrastruktur halkar efter.

Sverige behöver investera i nya stambanor för höghastighetståg som kan knyta ihop landet. Det är bra för miljön, för att det ska vara möjligt att bo och pendla inom större regioner och för att avlasta de befintliga banorna så att de kan användas för godstrafik. Detta var Alliansens vallöfte till svenska folket inför valet 2014 och det står Centerpartiet fast vid.

I dag har tyvärr frågan om stambanor för höghastighetståg fastnat i ett dödläge i den politiska debatten.

1

Den ena stora frågan för höghastighetstågen är att vi måste få ned kostnaderna och minska den osäkerhet som finns i dag i Trafikverkets kalkyler för att bygga. Beräkningar visar att svenska höghastighetsbanor är mycket dyrare att bygga per kilometer jämfört med andra jämförbara länder inom Europa. Detta trots att det finns mycket erfarenhet runt om i världen som vi borde kunna dra nytta av för att bygga kostnadseffektivt.

2

Den andra avgörande frågan, som är nära knuten till detta, är hur vi finansierar banorna så att bygget blir så effektivt som möjligt. I dag finansieras transportinfrastruktur via anslag, budget för budget – år för år. Men det lämpar sig inte för nya stambanor som är en investering av en typ som bara görs en gång per sekel. Gör man på det traditionella sättet riskerar höghastighetsbanorna att byggas i snigelfart, etappvis, i stället för som det sammanhängande projekt det är. Det skulle göra att de nya stambanorna skulle komma att stå helt klara först i mitten av 2090-talet. Att bygga så, steg för steg som Trafikverket nu planerar för, kommer dessutom leda till höga kostnader och äta upp budgetutrymmet för andra viktiga infrastrukturprojekt i andra delar av landet.

När Öresundsbron skulle byggas för dryga 20 år sedan valde man att lyfta ut projektet ur budgeten till ett separat bolag, med separat finansiering. Byggandet av Öresundsförbindelsen finansierades genom lån som återbetalas genom vägavgifter och avgifter för tågoperatörerna.

Centerpartiet anser att en liknande modell bör användas även för de nya stambanorna för höghastighetståg. Genom ett separat offentligägt bolag, som får möjlighet att lånefinansiera med svenska staten som garant, kan en ny stambana för höghastighetståg färdigställas snabbare än vad som diskuteras i dag. Projektet kan då bedrivas som en helhet, där ingen del av bygget i onödan styckas upp eller fördröjs. Genom att lyfta ur projektet ur den vanliga budgetprocessen fattas beslut på grundval av vad som är effektivt för att bygga banorna snabbt och billigt. Långsiktighet och helhetstänk premieras.

Med denna modell finansieras stambanorna på egna meriter och tränger inte ut nödvändiga investeringar i vägar och järnvägar i andra delar av landet. Hela Sverige måste få ta del av det infrastrukturlyft vårt land behöver. Vi är också öppna för möjligheten att en sådan finansieringsmodell används för andra nyinvesteringar i järnväg i andra delar av landet, exempelvis Norrbotniabanan.

Slutligen medger det att externa finansiärer, som kan ställa krav på effektivitet och tidshållning för att säkra att projektet blir klart i tid och genererar avkastning, släpps in. Sådana finansiärer brukar exempelvis vara pensionsfonder, som söker stabila långsiktiga investeringar.

Sverige behöver mer infrastruktur i hela landet, från norr till söder. Genom att vissa nyinvesteringar lånefinansieras kommer andra viktiga projekt runtom i landet kunna genomföras snabbare än annars. Regionala banors effektivitet ökar när de kan docka in direkt till snabba stambanor. Kapacitet frigörs på de gamla stambanorna för koldioxidsnål godstrafik. En ökad kapacitet gör att det går att köra mer tåg, samtidigt som det gör järnvägen mindre känsligt för de oundvikliga störningar som ett nordiskt klimat ger, och möjlighet att bättre underhålla banor och teknik.

Denna utbyggnad behöver ske i närtid. Att regeringen gett sin myndighet Trafikverket direktiv som innebär att det först är närmare nästa sekelskifte som banorna är klara är orimligt. I den takten är det inte ens säkert att de barn som i dag går i första klass kan utnyttja de nya banorna före pensioneringen.

Därför krävs en tydlig politisk vilja och ledarskap. För Centerpartiet är det uppenbart att Sverige behöver såväl nya stambanor för höghastighetståg, som satsningar på tåg som går i tid i hela landet. Det är stora beslut, men det är så vi tar ansvar för både jobb och klimat i årtionden framöver. Men ett sådant åtagande kräver också en långsiktig, ansvarsfull finansiering. Vi behöver därför vara öppna för nya former av finansiering och samverkan mellan stat, kommuner, regioner och näringsliv.

Sverige är ett land med tillväxt och en ljus framtid. För att förverkliga vår potential krävs handlingskraft och investeringar. Nu måste vi tillsammans, inom såväl politiken som samhället i övrigt, våga ta stegen mot morgondagens resande. För ny järnväg och upprustning av järnväg i hela landet.

DN Debatt. 6 november 2017

Debattartikel

Annie Lööf (C), Emil Källström (C) och Anders Åkesson (C):
”Lånefinansiera stambanor för svenska höghastighetståg”

Repliker

Rune Wigblad, professor i företagsekonomi vid Strömstad akademi:
”Utred lågprisalternativ och magnettågsalternativ”

Karin Svensson Smith (MP), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson:
”Hur ska C bygga höghastighetsbanor med M?”

Slutreplik från Anders Åkesson (C):
"Regeringens järnvägsbygge är en halvmesyr"

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.