Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 22:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/langa-fangelsestraff-for-grovt-kriminella-unga-ar-nodvandigt/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Långa fängelsestraff för grovt kriminella unga är nödvändigt”

SLUTREPLIK DN DEBATT 9/9.

Fredrik Kärrholm: Men korta fängelsestraff bör undvikas för unga som begår mindre allvarliga brott.

Advokaterna Kristofer Stahre och Martin Persson har skrivit en replik på min debattartikel – i vilken jag framhöll nyttan med hårdare straff, problemet med gangsterkultur samt att den grova våldsbrottsligheten inte kan förklaras med ekonomisk ojämlikhet.

I repliken påstår Stahre och Persson att det är ”rent felaktigt” att socioekonomiska faktorer skulle ha ett begränsat förklaringsvärde för brottsligheten. Advokaternas bestämda uppfattning tycks emellertid bero på bristande förståelse för skillnaden mellan kausalitet och korrelation.

Svagare socioekonomisk ställning samvarierar tveklöst med överrisk för brottslighet. Till exempel är överrepresentationen för våldsbrott i Sverige tio (!) gånger högre bland de som växt upp i låginkomstfamilj jämfört med höginkomstfamilj. Detta betyder dock inte att det är inkomstskillnaderna som orsakar våldsamheter. I den rapport som advokaterna hänvisar till, av kriminologer vid Stockholms universitet, konstateras en överrepresentation för flera olika grupper (män, unga, invandrare etcetera) – men rapporten innehåller inte några definitiva slutsatser om vad överrepresentationen beror på.

Inom flera teorier betonas den betydelse kultur, familj och skola har för barn och ungdomar i fråga om att tillgodogöra sig konventionella normer. Jag vill därför tro att advokaterna kan tillstå att moralen har betydelse för människors benägenhet att begå brott.

Vidare hänvisar advokaterna till en kunskapsinventering av Brottsförebyggande rådet (Brå) gällande ungdomsbrottslighet. I denna beskrivs flera teorier som förklarar brottslighet med moral eller attityder (teorin om sociala band, situationella handlingsteorin, inlärningsteorin och Agnews integrerade teori). Inom flera teorier betonas den betydelse kultur, familj och skola har för barn och ungdomar i fråga om att tillgodogöra sig konventionella normer. Jag vill därför tro att advokaterna kan tillstå att moralen har betydelse för människors benägenhet att begå brott.

Advokaterna hänvisar till ytterligare en rapport från Brå, i form av en intervjustudie med personer som varit aktiva i de miljöer där skjutvapenvåld förekommer. I rapporten konstateras att den kriminella miljön har funnits som ”ett vardagligt inslag” i de områden dessa personer vuxit upp. Detta är precis det jag avser med gangsterkultur. Därmed är advokaterna och jag förmodligen överens även om detta problem.

Jag menar dock att korta fängelsestraff bör undvikas för unga som begår mindre allvarliga brott, men att långa fängelsestraff för grovt kriminella unga är nödvändigt att för att minska rådande våldsbrottslighet.

Därefter upprepar advokaterna samma faktum jag konstaterade i min första artikel: Unga personer som döms till fängelse löper en ökad risk att fortsätta begå brott när de släpps. Detta föranleder advokaterna att dra den kategoriska slutsatsen att ”fängelset är del av problemet, inte lösningen”. Jag menar dock att korta fängelsestraff bör undvikas för unga som begår mindre allvarliga brott, men att långa fängelsestraff för grovt kriminella unga är nödvändigt att för att minska rådande våldsbrottslighet. Med tillräckligt lång inkapacitering följer en positiv nettoeffekt.

Behandling, såsom kognitiv beteendeterapi och arbetsträning, ger tyvärr svaga resultat på gruppnivå. Det föreligger dock inget hinder att kombinera längre fängelsestraff med sådana kriminalvårdsinsatser. En studie från Norge visar att längre fängelsestraff kan öka möjligheterna för framgångsrik behandling och resocialisering. Annan forskning visar att stigande ålder också har en positiv effekt.

Advokaterna påpekar härutöver att höjda straff har liten eller ingen ytterligare avskräckande effekt. Det är helt korrekt – och jag har aldrig hävdat motsatsen.

Däremot är jag övertygad om nyttan med en ökad inkapacitering. Att amerikanska kriminologer konstaterar att ytterligare höjda straff i USA i dag inte har någon positiv effekt i detta hänseende betyder inte att höjda straff vore verkningslösa i Sverige. Slutsatser om amerikanska förhållanden är inte direkt överförbara till svensk kontext. Skillnaderna är nämligen stora. Till exempel kan en gängkriminell som gör sig skyldig till grovt vapenbrott i USA dömas till 15 års fängelse. I Sverige renderar motsvarande brott i praktiken blott 17 månaders fängelse. Skärpta straff i USA respektive i Sverige kan således antas ha olikartad marginalnytta, beroende på vitt skilda straffnivåer.

Advokaterna avslutar med en insinuant formulering om rättssäkerhet. Förmodligen missade de att jag i min första artikel påpekade just rättssäkerhetens betydelse. Jag hoppas att de vill läsa min nya bok Gangstervåld, i vilken jag argumenterar för nyttan med skärpta straff – med utgångspunkt i den klassiska straffrättsskolan och rättsstatens grundläggande principer.

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt