Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 03:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lararfack-ska-utreda-hur-skolaktiebolagen-kan-fasas-ut/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Lärarfack ska utreda hur skolaktiebolagen kan fasas ut”

Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande, skriver Anne-Marie Pålsson.
Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande, skriver Anne-Marie Pålsson. Foto: Stian Lysberg Solum/TT

DN DEBATT 28/5.

Anne-Marie Pålsson: Efter Ilmar Reepalus icke godtagbara förslag vill Lärarnas riksförbund nu komma vidare med mig som extern utredare.

Trots ett tydligt motstånd hos allmänheten mot vinstuttag i skolan har regeringen på grund av partipolitiska låsningar varit passiv. Jag ska i början av nästa år lämna mitt förslag på hur aktiebolagen ska kunna fasas ut ur skolväsendet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Vinstuttag i skolan liksom köp och försäljning av skolor har länge varit ett omdebatterat ämne. Lika länge har motståndet mot dessa företeelser varit tydligt hos allmänheten oavsett partisympati. Frågan om hur man ska få till stånd en bättre ordning utreddes för några år sedan av Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu. Han lyckades inte presentera ett politiskt godtagbart förslag. Sedan dess har regeringen varit tämligen passiv framför allt på grund av parti­politiska låsningar. För att komma vidare har Lärarnas riksförbund tillsatt en extern utredare som ska lämna förslag på hur aktiebolagen ska kunna fasas ut ur skolväsendet.

Utredningen ska vara klar i mars 2022 och genomföras av undertecknad. Då frågan i allt väsentlig handlar om juridik har jag till utredningen knutit expertis på aktiebolagsrättens område.

Inom ramen för uppdraget kommer jag att lämna förslag på lämpliga associationsformer i skolan med fokus på de som bäst säkerställer att lagstiftarnas intentioner uppfylls och att de resurser som tillförs skolan används på ett sätt som är godtagbart från allmän synpunkt. Men jag kommer också att lämna förslag på hur de befintliga skol­aktiebolagen kan fasas ut. Det är en angelägen fråga som behöver analyseras oavsett vilken inställning man har till aktiebolagen. Men samtidigt innebär skärpta regler för skolaktiebolag sänkta kapitalvärden.

Den som inte är beredd att ta sig an denna fråga får acceptera att leva med ett skolsystem som är ostyrbart och som av många anses rimma illa med utbildningsuppdraget där gemensamma resurser ska gå till undervisning av elever.

Totalt sett kan dessa uppgå till miljardbelopp beroende på vilka restriktioner som föreslås. De skolor som berörs kommer att agera mycket bestämt för att förhindra varje försök till sådana regelförändringar. Hur ska man komma runt denna problematik? Den som inte är beredd att ta sig an denna fråga får acceptera att leva med ett skolsystem som är ostyrbart och som av många anses rimma illa med utbildningsuppdraget där gemensamma resurser ska gå till undervisning av elever. Men just nu inte gör det.

Vad är då problemet med fristående skolor i aktiebolagsform? Om det nu är ett problem. Många ser det som oproblematiskt att samma logik gäller biltillverkning och skolor. De ser inget märkligt i det faktum att verksamheten i fristående skolor beskrivs med nyckeltal hämtade från den marknadsekonomiska logiken som organisk tillväxt, rörelseresultat, vinst per aktie, kassaflöde och finansiell ställning.

Men ”skolaktiebolag” är problematiska. Förenklat handlar det om att de bestämmelser som finns i skollagen på grund av sin vaghet inte kan skapa några restriktioner för dessa verksamheter. I stället är det aktiebolagslagens vinstkrav som kommer att dominera. Hur det påverkar skolledningens strategiska val vad avser verksamhetens omfattning och inriktning vet vi inget om. Lika lite som vi vet något om det spelar någon roll om vinsten fördelas till anonyma ägare som fallet är för bolag med noterade aktier, eller till en mindre grupp medlemmar i en ekonomisk förening.

Att skollagen inte skapar någon restriktion beror på att regering och riksdag beslutat att målstyrning och inte detaljstyrning ska gälla på skolans område. Målstyrning kan ha många förtjänster men för att fungera måste målen vara tydliga och mätbara. Så är inte fallet med skollagen. Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande. Målen ska vara att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper, att det etableras en lust till livslångt lärande, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Vidare betonas utbildningens betydelse för elevernas allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Hur ska dessa målsättningar avvägas mot varandra? Vem har rätt att prioritera? Hur ska en utvärdering ske?

Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande.

Målen går inte att operationalisera och än mindre att mäta. Konsekvensen blir att svenska skolor – oavsett form och huvudman – inte går att styra. För skolor i aktiebolagsform innebär det därutöver att vinstsyftet inte utsätts för konkurrens från något annat mål som går att prissätta utan får gälla fullt ut som roder för verksamheten.

Offentlighetsprincipen gäller inte fristående skolor och meddelarskyddet bara med inskränkningar. I stället för den öppenhet som ska utmärka offentlig verksamhet har ledningen och anställda i aktiebolag att förhålla sig till en lojalitetsplikt mot aktiebolaget.

Ett avgörande villkor för tillstånd är att myndigheter ges insyn i den enskilda skolan. Detta krav har funnits med ända sedan den skolreform som genomfördes 1992. Men i praktiken har insynskravet inte gått att förverkliga. I ett yttrande från 2018 konstaterade Lagrådet att det satts ur spel av unionsrätten. Reglerna för informationsgivning från bolag med noterade aktier – gemensamma för hela EU – är omfattande och restriktiva. Information som kan skada bolaget får inte lämnas ut. Inte ens om det begärs ut av en statlig tillsynsmyndighet.

Då skollagens bestämmelser ska gälla lika för alla skolor befrias alla från kravet att lämna sådan information – inte bara de med noterade aktier. Trots detta fortsätter Skolinspektionen att dela ut tillstånd till skolaktiebolag. Om inte en skola kan uppfylla kraven på insyn, hur kan ett tillstånd då beviljas?

Men konsekvensen av Lagrådets yttrande är mera långtgående än så. Då skollagens bestämmelser ska gälla lika för alla skolor befrias alla från kravet att lämna sådan information – inte bara de med noterade aktier. Trots detta fortsätter Skolinspektionen att dela ut tillstånd till skolaktiebolag. Om inte en skola kan uppfylla kraven på insyn, hur kan ett tillstånd då beviljas?

Friskolereformen har utretts och förändrats vid olika tillfällen. Inte mindre än ett tiotal propositioner har lämnats till riksdagen på detta område. Trots det har frågan om verksamhetsformer aldrig berörts. Den nämndes visserligen i en tidig proposition men sågs som ovidkommande och avfärdades med att: ”Den juridiska upplåtelseformen är i detta sammanhang utan betydelse” (Prop. 1991/92:95 sidan 8).

Valet om verksamhetsform handlar om hur skolverksamhet ska bedrivas och vilken kontroll lagstiftarna behöver utöva över skolväsendet för att säkerställa ett gott resultat. Det säger sig självt att en skola i aktiebolagsform drivs av andra målsättningar än en i stiftelseform eller ideell förening. I själva verket går aktiebolagets vinstjakt, segregering av elevunderlaget, annan bristande likvärdighet och avsaknad av insyn inte att separera från aktiebolaget som associationsform.

Därför borde det ha varit en självklarhet att denna aspekt utreds ordentligt. Att nu Lärarnas riksförbund tagit sig an uppgiften att låta utreda frågan om associations­former i friskolesektorn är välkommet och nödvändigt.

Ämnen i artikeln

Friskolor
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt