Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Lärarutbildningen förbereder inte lärarna för klassrummet”

Tyvärr noterar vi att den praktiska utbildningen i betygsättning, bedömning, lektionsplanering och undervisning till stor del behandlas genom teoretiska reflektioner i lärarutbildningen. Det finns således lite tid för värdefulla övningar i det praktiska hantverk som läraryrket innebär, skriver artikelförfattarna.
Tyvärr noterar vi att den praktiska utbildningen i betygsättning, bedömning, lektionsplanering och undervisning till stor del behandlas genom teoretiska reflektioner i lärarutbildningen. Det finns således lite tid för värdefulla övningar i det praktiska hantverk som läraryrket innebär, skriver artikelförfattarna. Foto: Berit Roald/TT

DN DEBATT 31/3. Vi har nyss avslutat vår utbildning till ämneslärare i gymnasiet och sett flera brister i utbildningen. Den tar inte hänsyn till modern naturvetenskaplig forskning och för litet tid läggs på praktiska övningar i undervisning, planering och bedömning. De praktiska inslagen är allt för teoretiska, skriver tretton forskare inom naturvetenskap och teknik.

Våren 2016 beslutade en enhällig riksdag att införa en ny kompletterande pedagogisk lärarutbildning för personer med forskarexamen. Vi som undertecknat detta debattinlägg är alla forskarutbildade inom naturvetenskapliga ämnen och har under 2017 genomfört denna utbildning. Vi har under det gångna året fått en insyn i lärarutbildningens utformning och innehåll. Det har gett oss en möjlighet att utvärdera utbildningens relevans för vårt framtida yrke och vi har en samsyn om vad som varit givande men också om några av bristerna i lärarutbildningen.

Lärarutbildningen har ett fokus på filosofisk idéutveckling där pedagoger som Piaget, Vygotskij och Carlgren får ett stort utrymme i utbildnings­innehållet medan empirisk forskning med kopplingar till naturvetenskap marginaliseras. Modern multidisciplinär forskning om till exempel hur hjärnan formas och utvecklas hos barn och unga vuxna ingår inte i kurslitteraturen. Detta trots den självklara kopplingen mellan exempelvis kognitiv neurovetenskap och elevers prestationer i skolämnen. Enligt skollagen ska skolans verksamhet vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, men hur kan vi säkerställa den utvecklingen om blivande lärare avskärmas från stora delar av modern deduktiv forskning?

Lärarutbildningen ger visserligen utrymme åt viss empirisk och evidensbaserad forskning, till exempel skol­effektivitetsstudier av John Hattie. Tyvärr analyseras den forskningen inom ramen av en tycka-tro-känna-kultur där tonvikten ligger på reflektioner kring hur forskningsresultaten stämmer med utbildningsfilosofiska idéer eller egna övertygelser. Vi ställer oss frågande till att lärarutbildningen inte ger den empiriska skolforskningen mer vikt genom att koppla den till moderna framsteg inom till exempel minnesforskning eller kognitiv neurovetenskap.

I slutändan ska de teoretiska kunskaperna leda till en förstärkning av lärarens praktiska yrkesutövning. Tyvärr noterar vi att den praktiska utbildningen i betygsättning, bedömning, lektionsplanering och undervisning till stor del behandlas genom teoretiska reflektioner i lärarutbildningen. Det finns således lite tid för värdefulla övningar i det praktiska hantverket som läraryrket innebär.

Hur skulle våra hus se ut om vi lät byggarbetare lära sig sitt hantverk genom att i första hand läsa en bok om husbyggen, reflektera över boktexten och i slutändan kastas ut i sitt yrkesliv med uppmaningen att följa de egna övertygelserna? Boken de får läsa är dessutom inte komplett utan saknar relevanta och moderna fakta!

Hur skulle våra hus se ut om vi lät byggarbetare lära sig sitt hantverk genom att i första hand läsa en bok om husbyggen, reflektera över boktexten och i slutändan kastas ut i sitt yrkesliv med uppmaningen att följa de egna övertygelserna? Boken de får läsa är dessutom inte komplett utan saknar relevanta och moderna fakta!

En lärare arbetar med våra barn och ungdomar. Alla med olika behov. För att klara av detta krävs det utbildning i ledarskap i praktiken, inte enbart i teorin. Detta är inte något som vi är ensamma om att notera. Lärarutbildningen har genom åren fått kritik från olika håll för att ett för litet fokus läggs på praktiska moment inom läraryrket men även gällande dess kvalitet.

Vi menar att även de praktiska momenten i form av verksamhetsförlagd utbildning bör ses över. De verksamhetsförlagda aktiviteterna syftar till att just utveckla de blivande lärarnas praktiska kunskaper och utgör på papperet en tredjedel av den kompletterande pedagogiska utbildningen.

Tyvärr späds den praktiska träningen ut av återkommande uppgifter där lärarstudenten främst får reflektera över filosofisk idéutveckling. Dessutom är universitetets ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen marginellt då studenten lämnas ensam på en skola med en lokal lärarutbildare. 

Vår erfarenhet är att det i de flesta fallen ändå har fallit väl ut, tack vare ett stort engagemang från lokala lärarutbildare och kollegium. Men det finns exempel på det motsatta. Att universiteten inte har någon egentlig insyn i eller ansvar för en stor del av utbildningen är problematiskt. Hur säkerhetsställer universiteten de blivande lärarnas praktiska kunskaper och lämplighet när de delarna inte prövas inom universitetets egen regi?

Vi ser mycket positivt på riksdagens satsning att föra in forskarkompetens i skolvärlden. Vi hoppas att universiteten, men också regeringen och oppositionen, har ansatser för att förbättra lärarutbildningen. Det är en förutsättning för att kunna höja kvaliteten och öka läraryrkets attraktivitet på längre sikt. För att uppnå detta syfte föreslår vi följande åtgärder:

1. Lärarutbildningen är tvärvetenskaplig och bör berikas med naturvetenskaplig och multidisciplinär forskning såsom neurovetenskap, kognitionsvetenskap och minnesforskning. Andra institutioner än de pedagogiska ska ansvara för dessa delar av utbildningen för att ge en hög utbildningskvalitet.

2. Utbildningen är en yrkesutbildning och det bör speglas i utbildningens utformning där fokus måste läggas på ämneskunskaper och det praktiska hantverket – att vara ledare och utbildare.

DN Debatt.31 mars 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.