Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Lärlingssystemet i Sverige måste byggas ut kraftigt”

Nyligen fattade parterna inom industrin beslut om att möjliggöra anställning med lön enligt de så kallade YA-avtalen för elever på gymnasiets introduktionsprogram givet att de har ett lärlingsupplägg på sina studier.
Nyligen fattade parterna inom industrin beslut om att möjliggöra anställning med lön enligt de så kallade YA-avtalen för elever på gymnasiets introduktionsprogram givet att de har ett lärlingsupplägg på sina studier. Foto: Staffan Claesson / TT

I stället för att hitta på nya krångliga anställningsformer för att få in ungdomar på arbetsmarknaden måste vi börja utnyttja det lärlingssystem som redan finns. Det är dags att förstå allvaret i att var tredje gymnasieelev inte tar examen. Verktygen finns på plats, nu behöver det bli verkstad, skriver Carl Bennet, Åsa Fahlén och Johan Trouvé.

Per klampar in i klassrummet halvvägs igenom andra lektionen. Läraren ger honom en upp­given blick, varför kan han aldrig komma i tid? Skolan har aldrig riktigt varit Pers grej och nu har han halkat efter ordentligt. Det kommer bli omöjligt att få ihop betygen till examen. Per utgör ett typexempel för de cirka 35.000 gymnasieelever som årligen inte lyckas fullfölja sin skolgång till studenten. Det främsta skälet som de själva anger till det är skoltrötthet och brist på motivation.

Utvecklingen är oroväckande både utifrån ett individperspektiv och för näringslivets kompetensförsörjning och framtida konkurrenskraft. För att fler unga ska känna framtidstro och motivation att fullfölja gymnasieskolan föreslår vi därför i dag, vid den nationella lärlingskonferensen, ett kraftigt utbyggt lärlingssystem i Sverige.

Enligt en undersökning som Västsvenska handelskammaren presenterar i dag skulle hela 39 procent av Sveriges högstadie- och gymnasie­elever kunna tänka sig att läsa en lärlingsutbildning. Erbjuds de därtill en månadslön om cirka 5 000 kronor, via en så kallad gymnasial lärlingsanställning, så ökar andelen till 57 procent. I dag är det bara ynka 3 procent som läser en lärlingsutbildning på gymnasiet. Ett utbyggt lärlingssystem vore ett utmärkt sätt att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för fler av de ungdomar som behöver det mest, samtidigt som de får gymnasiekompetens. Det krävs omfattande satsningar på utbildnings­systemet så att så många som möjligt får den grund som blivit ett minimikrav i dagens samhälle. Lärlingssystemet är en viktig pusselbit.

Trots att alla riksdagspartier länge varit positiva till ett lärlingssystem har varken politiken eller parterna förstått möjligheterna i den gymnasiala lärlingsutbildning som infördes 2011. I stället har förslagen duggat tätt om nya typer av anställningsformer som ska få unga, nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Det senaste i raden är så kallade etableringsjobb där arbete kombineras med utbildning, till en lägre lönekostnad för arbetsgivaren. Succén för de tidigare förslagen har uteblivit. Onödigt regelkrångel och ett utbildningsansvar som ligger på arbetsgivaren har varit anledningar till det.

Det finns därför all anledning att titta på erfarenheterna i länder där man har lyckats med att skapa ett attraktivt och kvalitativt lärlingssystem och där man nått goda resultat, också med att pressa ner ungdomsarbetslösheten. I dessa länder ges lärlingar lön för sitt arbete vid sidan av studierna i skolan. Genom ett riksdagsbeslut 2014 är det möjligt för lärlingar att få anställning med lön också i Sverige, men genomslaget har uteblivit. Av de 10 000 lärlingar som antogs förra året till yrkesprogram i Sverige hade endast 40 av dem gymnasial lärlingsanställning. Sedan i våras driver Västsvenska handelskammaren initiativet ”Svensk gymnasielärling” med syftet att sprida anställningsformen. Det har gett resultat, enligt preliminär statistik från Skolverket är andelen som har en gymnasial lärlingsanställning nu drygt åtta gånger högre än i fjol.

Hela 39 procent av Sveriges högstadie- och gymnasieelever skulle kunna tänka sig att läsa en lärlingsutbildning. Erbjuds de därtill en månadslön om cirka 5 000 kronor, via en så kallad gymnasial lärlingsanställning, så ökar andelen till 57 procent.

Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt med nya krångliga anställningsformer, när vi redan har ett fungerade lärlingssystem som vi kan använda oss av. Där skolan bär det viktiga utbildningsansvaret och där företagen inte fastnar i pappersexercis. Nyligen fattade parterna inom industrin beslut om att möjliggöra anställning med lön enligt de så kallade YA-avtalen för elever på gymnasiets introduktionsprogram givet att de har ett lärlingsupplägg på sina studier. Det, tillsammans med nya riktade stadsbidrag för att motivera arbetsgivare att ta emot fler lärlingar, bäddar för ytterligare utvecklingspotential.

Därmed inte sagt att lärlingsutbildningarna är befriade från brister. Det krävs fler åtgärder för att säkerställa utbildningskvaliteten och för att få upp söktrycket. Och ansvaret mellan staten och arbetsmarknadsparterna är delat.

1

Omfattande informationsinsatser. För att få upp statusen för yrkesutbildningarna och lärlingsspåret så uppmanar vi regeringen att genomföra omfattande informationsinsatser. Fler behöver få veta vad en lärlingsutbildning innebär och att det finns möjlighet att få lön som lärling. Det vilar också ett ansvar på näringslivet att tydligare kommunicera möjligheterna i jobben som väntar efter avslutad yrkesutbildning.

2

Bättre insikt och engagemang hos näringslivet. Branscherna behöver engagera sig i större utsträckning och det måste finnas en beredskap för att avsätta resurser. Med lärlingslön ökar engagemanget hos såväl arbetsgivare som lärling och ökar intresset för fler att söka sig till en lärlingsutbildning och ett visst yrke.

3

Förutsättningar för att hantera elever på arbetsplatsförlagt lärande. Skolan och framför allt yrkeslärarna på lärlingsutbildningarna har ett stort ansvar för de kvalitetskrav som ställs från Skolverket och arbetsgivarna. Lärarna måste därför ges tid och möjlighet för att kunna utföra dessa omfattande arbetsuppgifter som det innebär.

4

Elevens rätt att välja en gymnasial lärlingsutbildning. I dag är det upp till varje enskild skola att erbjuda en yrkesutbildning i lärlingsform. Skolan borde vara skyldig att anordna gymnasial lärlingsutbildning när en elev efterfrågar det eller när arbetsgivare efterfrågar det i de lokala programråden.

5

Förstärkt studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledningen spelar en central roll för att fler ska söka sig till yrkes- och lärlingsutbildningar. Att vägledningen i landets skolor håller hög kvalitet är helt avgörande i arbetet för att motverka felval och avhopp från gymnasieskolan. Här måste regeringen ta initiativ till en rejäl resursförstärkning och införa tydliga riktlinjer som garanterar alla elevers rätt till god vägledning.

Nu är det hög tid att vi tar till oss allvaret och omfattningen av problemet att var tredje gymnasieelev inte tar examen. Verktygen finns på plats, nu behöver det bli verkstad. Därför uppmanar vi i dag såväl ledande politiker som arbetsmarknadens parter och skolhuvudmän att ge fler unga möjligheten att gå en lärlingsutbildning. På det sättet kan den ”Per” som nämns i inledningen få det avstamp i livet som han och hans kompisar i samma situation så väl behöver. Sverige har inte råd att förlora dem.

DN Debatt. 1 december 2017

Debattartikel

Carl Bennet, Åsa Fahlén och Johan Trouvé:
”Lärlingssystemet i Sverige måste byggas ut kraftigt”

Repliker

Jens Albrektsson, Installatörsföretagen, och Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier:
”Sverige behöver lärlingssystem förankrade i arbetslivet”

Slutreplik från Carl Bennet, Åsa Fahlén och Johan Trouvé:
”Skolans ansvar för utbildningen är viktig”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.