Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-14 16:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/laroplanen-maste-ge-lararna-makten-over-pedagogiken/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Läroplanen måste ge lärarna makten över pedagogiken”

Det räcker inte med socialdemokrater som motvilligt genomför de kunskaps­reformer Liberalerna förhandlade in i januariavtalet, skriver Nyamko Sabuni (L).
Det räcker inte med socialdemokrater som motvilligt genomför de kunskaps­reformer Liberalerna förhandlade in i januariavtalet, skriver Nyamko Sabuni (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 23/5.

Nyamko Sabuni (L): I stället för att sätta kunskapsuppdraget i centrum är läroplanen fylld till brädden med andra mål.

Vi vill att en ny borgerlig regering ska renodla läroplanen, så att den fokusera på vad eleverna ska lära sig i skolämnena, inte hur lärarna ska arbeta.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Klassresan börjar i klassrummet. Det är därför Liberalerna alltid sätter kunskap och bildning i första rummet. En skola där alla elever får chansen att lyckas är grunden för ett Sverige där livschanser och möjligheter är något för alla och inte bara för några.

Därför kan vi inte acceptera att det i dag finns skolor i vårt land där mindre än hälften av eleverna når kunskapsmålen. Vi accepterar inte heller att vi har en regering som saknar reformvilja att stärka kunskapsresultaten. Det räcker inte med socialdemokrater som motvilligt genomför de kunskaps­reformer Liberalerna förhandlade in i januariavtalet – Sverige behöver efter valet 2022 en ny borgerlig regering som sätter ökade kunskapsresultat, stärkt likvärdighet och ett återupprättande av läraryrkets attraktivitet i fokus.

Liberalerna är motorn för en sådan regerings reformpolitik på skolområdet. En offensiv bildningspolitik måste vara ett fundament för en framtida liberal och borgerlig regering.

Därför presenterar vi i dag sju punkter som vi ser som centrala för sådan reformagenda: En ny start för skolan är grunden i en ny start för Sverige.

1 Svenska språket och kunskap öppnar dörrar. Med reformer som stärker det svenska språkets ställning i skolan kan fler elever – särskilt de med utländsk bakgrund – få bättre möjlighet att lyckas med studier och i arbetslivet. Det arbetet måste börja i tid, och därför bör det svenska språket prioriteras högre med start redan i förskolan.

Även lågstadiet behöver stärkas genom mer undervisningstid, mer lovskola och metoder som fångar upp även de yngsta eleverna som riskerar att inte lära sig läsa, skriva och räkna. Skolor som behöver ska särskilt kunna prioritera svenskämnet genom anpassningar i timplanen.

2 Låt alla elever växa från sina nivåer. Varje år misslyckas 15 000 elever med att nå tillräckliga kunskaper i grundskolan. De allra flesta av dessa hade kunnat hjälpas om det funnits tillgång till rätt stöd och resurser. Dessvärre har sådana särskilda insatser setts som stigmatiserande samtidigt som inkluderingsnormen har pressat in elever med särskilda behov i vanliga klasser. Vi vill se en borgerlig regering som inte är obekväm med att hävda att alla elever inte kan stöpas i samma mall; elever med särskilda behov måste få särskilt stöd och elever som kan och vill ska få gå före.

Arbetet med fler spetsklasser i olika ämnen ska fortsätta och ­nationella ämnestävlingar, likt dagens matte-SM, ska införas där de främsta eleverna belönas med exempelvis stipendier för vidare studier.

Därför vill vi se fler särskilda undervisningsgrupper för elever som annars riskerar att halka efter – men också för de elever som annars riskerar att hållas tillbaka. Arbetet med fler spetsklasser i olika ämnen ska fortsätta och ­nationella ämnestävlingar, likt dagens matte-SM, ska införas där de främsta eleverna belönas med exempelvis stipendier för vidare studier.

3 Lärare måste bli ett framtidsyrke för akademiker. Att det råder en brist på lärare i den svenska skolan är ett allvarligt problem, men också förståeligt med tanke på hur lärarkåren har behandlats i den kommunaliserade skolan. Lärare måste värderas mer för deras ämneskunskap och undervisningsskicklighet.

Därför bör en ny borgerlig regering intensifiera insatserna för att öka andelen behöriga lärare, men även blicka framåt och ta steget för att utveckla både legitimationsreformen och karriärtjänsterna för lärare vidare. En del är att endast ämnesbehöriga lärare borde ha rätt att utfärda betyg i sina respektive ämnen, en annan att akademiska meriter och ämneskunskap alltid värderas högt vid tillsättning av karriärtjänster.

4 Låt skolan fokusera på kunskapsuppdraget. I stället för att sätta kunskapsuppdraget i centrum är läroplanen fylld till brädden med andra mål som skolan och lärarkåren förväntas uppnå. Vi vill att en ny borgerlig regering ska fokusera på att renodla skolans uppdrag så att lärarna kan fokusera på det viktigaste: Kunskapsförmedling. Att läroplanen detaljstyr skolor med bestämmelser om hur både skolverksamheten och undervisningen ska bedrivas är ingen naturlag.

Att läroplanen detaljstyr skolor med bestämmelser om hur både skolverksamheten och undervisningen ska bedrivas är ingen naturlag.

En borgerlig regering måste renodla läroplanen, så att den fokuserar på vad eleverna ska lära sig i skolämnena, inte hur lärarna ska arbeta. En reviderad läroplan måste ha ett tydligt fokus på kunskap och lämna de pedagogiska avvägningarna åt professionen.

5 Återupprätta ordning och reda i den svenska skolan. Skolan är i stort behov av ett genomgripande ordningslyft. Lärarnas auktoritet måste stärkas, så att de känner sig trygga med att ingripa mot elever som stör ordningen, förstör lektioner eller ger sig på sina klasskamrater. Det förutsätter dock att Skolinspektionen stöttar lärare, inte avskräcker dem från att ingripa i ordningssituationer.

Kravet på ordningsregler för varje skola som Liberalerna införde 2011 ska vidareutvecklas och få ett tillägg om krav på konsekvenstrappor för elever som bryter mot dem. Gemensamma, transparenta och fastställda konsekvenser för elever som bryter mot ordningsregler gynnar både skolpersonal samt elever och deras föräldrar. Vi vill även att alla skolor ska införa förväntans­dokument som både elever och föräldrar ska skriva under vid skolstart.

Lärarnas auktoritet måste stärkas, så att de känner sig trygga med att ingripa mot elever som stör ordningen, förstör lektioner eller ger sig på sina klasskamrater. Det förutsätter dock att Skolinspektionen stöttar lärare, inte avskräcker dem från att ingripa i ordningssituationer.

6 Förstatligandet av skolan ska fortsätta. Våren 2022 presenterar en statlig utredning ett förslag till hur vi efter 30 år av en misslyckad kommunalisering kan återförstatliga den svenska skolan.

Att ta det arbetet vidare och i mål ser Liberalerna som en central uppgift för en ny borgerlig regering. Ett statligt huvudmannaskap för skolan stärker både kvaliteten och ökar likvärdigheten. Ingen skola i Sverige ska vara en dålig skola.

7 Valfrihet, likvärdighet och höga krav på alla skolor. Det fria skolvalet och friskolorna har gett barnfamiljer en frihet som ska försvaras och utvecklas. Skolpengens utformning ska reformeras och ersättas av en nationell finansieringsmodell i en kommande statlig skola. Ett gemensamt skolval, där alla kommunala och fristående skolor deltar, ska införas.

Familjers valfrihet ska värnas – men kortsiktiga riskkapitalister ska inte kunna äga svenska skolor. En ledningsprövning ska införas så att skolor inte leds av rektorer och skolchefer som inte står upp för skolans värdegrund – extremister och islamister ska inte kunna vara rektorer. Likvärdigheten stärks och betygsinflationen motas genom nationella prov som rättas centralt.

Den förra borgerliga regeringen inledde arbetet med att återupprätta kunskapsskolan: Läroplanen reformerades, en ny skollag infördes, lärar­utbildningarna gjordes om i grunden och stora statliga satsningar på fort­bildning för lärare startades. Nu måste en ny borgerlig regering ta vid. Sverige för­tjänar ett styre som sätter skolan först.

En rad smärre språkfel har korrigerats efter artikelns publicering.

Ämnen i artikeln

Friskolor
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt