Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-01 01:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-en-kommission-utvardera-svenska-coronastrategin/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Låt en kommission utvärdera svenska coronastrategin”

SLUTREPLIK DN DEBATT 30/4.

Fem forskare: Folkhälsomyndigheten bör förtydliga hur den ser på den övergripande svenska strategin, inklusive avvägningar och osäkerheter. 

Martin Kulldorff argumenterar i sin replik för att Sverige även i fortsättningen endast bör bromsa Covid-19, och inte försöka stoppa den: vad vi i vår artikel kallade ”bromsstrategin”. Vi välkomnar hans replik varmt eftersom huvudbudskapet i vår debattartikel var just att det behövs mer öppen diskussion om fördelar och nackdelar med olika coronastrategier.

Man kan diskutera hur de olika strategierna ser ut och vad de bör kallas. Kulldorff menar att den svenska strategin bör kallas ”åldersstrategin” eftersom ett effektivt skydd av de äldre minskar konsekvenserna av den smittspridning som krävs för att nå flockimmunitet. Vi håller med om att det är klokt att särskilt skydda de äldre. Men valet kvarstår mellan att enbart bromsa smittan till nivåer sjukvården klarar av (”bromsstrategin”) och att snabbare försöka få ner den till lägre nivåer, som till exempel Norge har gjort (”hammaren och dansen”).

Här är det viktigt att skilja mellan övergripande strategi, å ena sidan, och konkreta åtgärder med vars hjälp man implementerar den strategin, å den andra. ”Hammaren och dansen” är en övergripande strategi, som syftar till att först få ner smittan till låga nivåer, och sedan se till att den hålls nere eller trycks tillbaka ytterligare.

För att genomföra denna strategi behövs konkreta åtgärder, men vilka dessa åtgärder bör vara är inte givet. Exempelvis innebär inte ”hammaren och dansen” automatiskt skolstängningar, något som antyddes i en TT-intervju med Anders Tegnell om vår debattartikel. Om andra åtgärder bedöms räcka, eller vara mer kostnadseffektiva, bör de användas, och åtgärder för att särskilt skydda de äldre ser vi som en viktig del i alla rimliga strategier. Valet av åtgärder är en viktig fråga, men syftet med vår artikel var inte att diskutera dem, utan vad det övergripande målet med den svenska strategin bör vara. Det har nämligen kommit bort i debatten, och intrycket har ibland blivit att det inte finns något strategival. Men det gör det.

Ett växande antal länder har med hjälp av strikta restriktioner (”hammaren”) fått ner smittan till låga nivåer. Det är sant att många av dem nu planerar att lätta på åtgärderna något. Men det är inte korrekt att som Anders Tegnell i TT-intervjun säga att de gett upp. Inte heller har de övergått till att anamma Sveriges linje. Snarare är det i linje med planen att först trycka ner smittan, och sedan hålla den nere på låga nivåer i dansfasen.

Kulldorff hävdar att Sveriges nuvarande strategi ger färre döda på sikt. Förespråkare för ”hammaren och dansen”, och mer allmänt strategier som minskar det totala antalet smittade (och inte bara sprider ut dem över tid), menar tvärtom att färre skulle dö om Sverige ändrade strategi, till följd av betydligt färre smittade än vad som krävs för flockimmunitet.

Vi menar att konsekvenserna av de olika strategierna fortfarande är mycket osäkra och att det därför är av avgörande betydelse att hantera osäkerheten klokt. Kunskapsläget förbättras hela tiden. Det är ett starkt argument för att både försöka behålla möjligheten att ändra valet av strategi och snabbt ytterligare klargöra förutsättningarna för ett beslut.

Som Lars Calmfors skriver (DN:s ledarsida 6/5) är det viktigt att fördjupa det offentliga samtalet om denna viktiga strategifråga. Därför vore det önskvärt om Folkhälsomyndigheten ville förtydliga hur den ser på den övergripande svenska strategin, inklusive avvägningar och osäkerheter. Det kunde lämpligen ske i form av en kortfattad rapport som relaterar strategin till forskningslitteraturen och vad som görs i andra länder. Utöver det bör regeringen, som Calmfors föreslår, tillsätta en bred kommission med oberoende forskare för en mer transparent värdering av olika handlingsalternativ för den fortsatta hanteringen av coronapandemin.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt