Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 00:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-i-stallet-msb-ansvara-for-en-frivillig-civil-fredsutbildning/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Låt i stället MSB ansvara för en frivillig civil fredsutbildning”

REPLIK DN DEBATT 13/1.

Martin Jordö (Fi) och Luis Lineo (Fi): Vi tror inte att tvång eller hot om fängelse kan få unga människor att bli engagerade i ett fredligare samhälle.

Ett antal politiker, publicister, forskare och organisationsföreträdare, många knutna till (S), föreslår på DN Debatt att Sverige ska införa en ”obligatorisk medborgartjänst” för att komplettera den allmänna värnplikten och stärka den svenska krisberedskapen.

Vi i Fi välkomnar en debatt där det framhålls att ”att dagens och morgondagens stora hot mot vårt samhälle och oss medborgare inte inskränker sig till och inte i första hand är de militära.”

Men i stället för en tvingande rekrytering till ett militärt försvar eller ”obligatorisk medborgartjänst” föreslår vi en frivillig utbildning i krishantering med fokus på civila och samhälleliga insatser. En frivillig utbildning är faktiskt också vad en av undertecknarna av debattartikeln, före detta utrikesminister Margot Wallström, föreslog redan på Folk & Försvars konferens 2016.

Vi tror inte att tvång eller hot om fängelse kan få unga människor att bli engagerade i ett fredligare samhälle. Vill vi ha fred måste vi förbereda oss för fred och använda fredliga metoder.

Vi tror inte att tvång eller hot om fängelse kan få unga människor att bli engagerade i ett fredligare samhälle. Vill vi ha fred måste vi förbereda oss för fred och använda fredliga metoder.

I motsats till debattörerna vill vi också avskaffa den återinförda militära värnplikten och ersätta den med en utbildning med fokus på civil krisberedskap och konfliktförebyggande arbete. Denna Civila Fredsutbildning, CFU, ska ledas av annan myndighet än Försvarsmakten, som till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

De största och de mest akuta hoten mot människors säkerhet i Sverige i dag utgörs inte av väpnade anfall från fientliga länder utan av klimathot och naturkatastrofer, pandemier, terrorism, cyberhot samt desinformation. Vi behöver möta det med bland annat kunskap om våldsförebyggande, krisberedskap och utbildning i pandemihantering, sjukvård och humanitär hjälp.

Covid-pandemin har visat att all den militära upprustning som vi har sett på senare tid inte alls bidragit till en ändamålsenlig hantering av ett reellt säkerhetshot.

Det behövs en omdefiniering av hur vi skapar trygghet och säkerhet för alla människor som bor i Sverige. Covid-pandemin har visat att all den militära upprustning som vi har sett på senare tid inte alls bidragit till en ändamålsenlig hantering av ett reellt säkerhetshot.

De hot som vi ser i dag och i framtiden är främst kopplade konflikter med grund i ojämlikhet, diskriminering och klimatpåverkan vilket ger sig uttryck i bland annat fattigdom, rasism, ökat våld och segregation, samt konflikter såväl i som utanför Sveriges landsgränser.

Vapenbärande värnpliktiga kan inte bemöta dessa utmaningar.

I slutet av debattartikeln skriver undertecknarna att deras förslag syftar till ”att skapa förutsättningar för en starkare sammanhållning och bättre integration i en tid då det finns krafter som vill dra isär vårt samhälle och driva det i en farlig riktning”. Feministiskt initiativ tror att ett tryggt och sammanhållet samhälle är något vi bygger tillsammans utifrån lika villkor och genom att bekämpa diskriminering och ojämlikhet samt genom att bygga en bred folklig förankring för samhällets krisberedskap.

Trygghet och säkerhet skapas inte genom tvångsrekrytering och militär upprustning utan genom tillit, krisberedskap och kunskap om hur konflikter förebyggs.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt