Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 22:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-infrastrukturfonder-finansiera-sjokabeln/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Låt infrastrukturfonder finansiera sjökabeln”

REPLIK DN DEBATT 11/9.

Energiexperten Torbjörn Severinsson: Men en förstärkning av stamnätet i kuststråket mellan Luleå och Umeå via Skellefteå bör ges högre prioritet kortsiktigt.

En lösning på kapacitetsbristen i stamnätet som bygger på en investering i havskabel mellan Sundsvall och Forsmark är ett bra förslag med flera möjliga finansieringslösningar. Men en förstärkning av stamnätet i kuststråket mellan Luleå och Umeå via Skellefteå bör ges högre prioritet kortsiktigt. Då kan tillväxtpotentialen för elintensiv industri i stråket realiseras till fullo. Att ett innovationstänkande genomsyrar diskussionerna kring framtidens svenska elsystem är avgörande, anser Torbjörn Severinsson, energiexpert på PA Consulting.

Nils Andersson, Alarik Arthur, Stig Göthe och Gunnar Lundberg tar på DN Debatt upp behovet av en snabbare stamnätsförstärkning från norr till söder. 10 miljarder för en havskabel som finansieras av hela det svenska kundkollektivet av elnätsanslutningar är en billig peng för att säkra elförsörjningen på överliggande nät i framtiden. Lägg därtill att kostnaden givet dagens reglerade avskrivningstider troligen skulle fördelas över en period på mellan 40 och 62 år.

Flera av de nuvarande utlandskablarna ägs av privata bolag. Det skulle kunna var ett alternativ även för icke-landsöverskridande kablar.

I det fall Svenska kraftnät inte själva har resurserna att bygga och finansiera finns det andra möjliga lösningar. Flera av de nuvarande utlandskablarna ägs av privata bolag. Det skulle kunna var ett alternativ även för icke-landsöverskridande kablar. Huvudfrågan handlar väl snarare om riskerna med att överlåta ägandet av samhällsviktig infrastruktur till privata aktörer.

Här finns flera spännande alternativ att välja på. Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och i förlängningen svenska staten skulle kunna godkänna en eller flera privata aktörer som tecknare av ett koncessionsavtal under en förutbestämd tidsperiod. Bolaget får ansvaret att projektera, finansiera, bygga samt underhålla och drifta kabeln mot en ersättning. När koncessionsavtalet löpt ut, eller om reglerna i avtalet bryts, övertas kabeln av Svenska kraftnät givet ett förutbestämt restvärde. Liknande genomförandemodell har exempelvis diskuterats för att möjliggöra en snabbare järnväg mellan Oslo och Stockholm.

Med dagens lågräntesituation finns mycket kapital som skulle kunna finansiera kabeln med acceptabla avkastningskrav. Främst infrastrukturfonder som är finansierade med pensionskapital vars vägda kapitalkostnader är låga i det fall riskerna är hanterbara. Infrastrukturfonder har varit den drivande faktorn bakom den pågående vindkraftstillväxten som vi nu ser i norra Sverige. I praktiken handlar det om att vindkraftsbolagen har kunnat låsa framtida intäktsnivåer i långsiktiga prisavtal, så kallade PPA:s (Power Purchase Agreements), och därmed eliminerat delar av intäktsrisken.

Etableringar av ytterligare elintensiv industri i norra Sverige kommer gynna det globala klimatet samtidigt som det bidrar till stora samhällsvärden för Sverige.

En kabel mellan Sundsvall och Forsmark ser vi som en framtidsfråga. Förstärkningar som kommer att förbättra situationen i stamnätet från norr till söder är redan under planering. När Sydvästlänken är i full drift under hösten så kan vi förvänta oss mindre prisskillnader mellan prisområdena.

Men det finns i dag viktigare förstärkningar att börja planera. I region Norrbotten och Västerbotten finns ett uttalat behov av förstärkt stamnät. Det är framför allt det vi kallar ”kuststråket” som omfattar stamnätet från Luleå till Umeå via Skellefteå. En ny ledning som binder ihop kuststråket med den andra befintliga östliga stamnätsledningen skulle innebära en enorm tillväxtpotential för elintensiv industri i stråket. Det skall inte råda någon tvekan hos industriaktörerna kring tillgången på förnybar el i dessa regioner i framtiden utan Norra Sverige ska kunna tillgodose all industri som vill etablera sig där med förnybar el vare sig de heter Hybrit, Northvolt, eller Facebook. Detta samtidigt som förnybar kraft kan fortsätta flöda ned mot södra Sverige.

Det kommer att finnas timmar under året i framtiden då överskottet på el inte är lika högt i norr som vi är vana vid. Men med den pågående vindkraftsutbyggnaden kommer det finnas så att det blir över så länge tillgängligheten inte är mycket låg. Etableringar av ytterligare elintensiv industri i norra Sverige kommer gynna det globala klimatet samtidigt som det bidrar till stora samhällsvärden för Sverige.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt