Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 17:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-inte-de-valbestallda-kopa-sig-fore-i-coronakrisens-koer/

DN Debatt

DN Debatt. ”Låt inte de välbeställda köpa sig före i coronakrisens köer”

Sverige hade år 1993 4.300 intensivvårdsplatser med respirator. Bara 574 av dessa platser återstod 2018. Men problemet är inte en brist på sängplatser eller apparater i sig, utan att omfattande besparingar på personal och verksamheter genomförts, skriver artikelförfattarna.
Sverige hade år 1993 4.300 intensivvårdsplatser med respirator. Bara 574 av dessa platser återstod 2018. Men problemet är inte en brist på sängplatser eller apparater i sig, utan att omfattande besparingar på personal och verksamheter genomförts, skriver artikelförfattarna. Foto: Erik G Svensson

DN DEBATT 23/3.

S-föreningen Reformisterna: Nu har nyliberalismen ställts inför verkligheten. Den visar sig inte bestå provet. 

I den akuta krisen måste nu samtliga privata vårdresurser underställas statlig kontroll med regional samordning. Coronakrisen får inte bli ytterligare en ojämlikhetsbomb där välbeställda återigen tillåts köpa sig före i kön.

Covid-19 sätter punkt för tre decennier av privatiserings- och åtstramningspolitik i hela västvärlden. Den eftersatta krisberedskapen och en hårt slimmad sjukvård vittnar om hur illa förberett Sverige och många andra länder i vår omnejd varit inför en omfattande kris likt den vi nu genomgår. Låt oss gå vidare och aldrig mer upprepa de historiska misstag som begåtts.

Ett sätt att se på krisberedskap är att betrakta den som en försäkring, och kostnaden för den som en försäkringspremie. Det negativa värdet av en kris är risken att den inträffar inom en bestämd tidsperiod multiplicerat med den totala kostnaden för krisen. Den maximala försäkringspremien som är ”lönsam” att betala är då allt som understiger denna kostnad. Det kan låta ekonomistiskt, men i grunden är det självklart bra att sjukvården har en viss överkapacitet och beredskap i alla avseenden för att klara tillfälliga produktionstoppar. Det gäller såväl lager av mediciner och materiel som bemanning och lokaler.

Ingen möjlig beredskap hade dock lämnat sjukvård och samhälle opåverkade inför den pandemi vi nu ser, men en överkapacitet i nivå med vad bedömare länge efterfrågat hade inneburit att Sverige i dag stått betydligt bättre rustat.

I Spanien väljer regeringen att ta över kontrollen av privatägda sjukhus och i Italien förstatligas allmänna transportmedel. Frankrikes liberale president Emmanuel Macron har manat nationen och världen till omprövning av marknadslösningar i offentlig sektor.

I dag är emellertid stora delar av vården så pass slimmad att sjukhuset inte sällan går upp i stabsläge en vanlig torsdag på grund av att det är svårt att få in personal. Då är det enkelt att se att det kan bli betydligt värre vid stora trauman och kriser, likt den nuvarande.

Inom slutenvården brukar man som riktvärde tala om ett rimligt mål om beläggningsgrad av vårdplatser på 85 till 90 procent. Det innebär att man bör ha en överkapacitet på mellan 10 till 15 procent för att kunna hantera tillfälliga men någorlunda frekventa produktions­toppar, till exempel vid trauman och återkommande influensaperioder. Före covid-19-utbrottet låg intensivvården i Sverige redan på över 100 procent i beläggningsgrad.

Ur ”Svensk förening för anestesi och intensivvårds” majnummer 2019 går att utläsa att Sverige år 1993 hade tillgång till 4.300 intensivvårdsplatser med respirator. Bara 574 av dessa platser återstod 2018. Problemet är i grunden inte en brist på sängplatser eller apparater i sig, utan att omfattande besparingar på personal och verksamheter genomförts. Det vittnar även de återkommande jämförelserna om ur ett omvärldsperspektiv. Sverige placerar sig i bottenskiktet när det gäller andelen intensivvårdsplatser per 100.000 invånare i EU. Från 2011 till 2019 minskade dessutom intensivvårdsplatserna i Sverige från 5,8 till 5,1 per 100.000 invånare. Detta under en period av ökad befolkningstillväxt, tilltagande globalisering och ökad risk för pandemier.

Om vi utgår från att 10 procent överkapacitet är en rimlig nivå i hela vårdkedjan så talar vi om en premie på cirka 50 miljarder om året i Sverige. Det motsvarar cirka en procent­enhet av Sveriges bnp och kan jämföras med de enorma avbetalningarna på statsskulden på 250 miljarder kronor sedan 2006, i kombination med ett av västvärldens mest rigida finans­politiska ramverk. Värdet av att ”spara i ladorna”, som det numera heter.

Vidare valde regeringarna Bildt och Persson att bolagisera och privatisera den svenska vaccinproduktionen under 1990-talet, vilket försatte Sverige i en situation där man tvingas konkurrera på internationella marknader för att säkra vaccin åt medborgarna. När folkhälsominister Morgan Johansson (S) såg problemet 2006 och framsynt sökte återupprätta den statliga produktionen var det ett av de första besluten Fredrik Reinfeldt (M) rev upp när han kom till makten. I stället genomfördes skattesänkningar på motsvarande 140 miljarder kronor per år.

Den svenska lagerhållningen av mediciner sveptes dessutom bort av alliansregeringens avreglering och privatisering av Apoteket. Den moderatledda regeringen passade också på att slå sönder vårdkedja efter vårdkedja genom att successivt sälja ut och privatisera betydande delar av den allmänna sjukvården. På punkt efter punkt underminerades den svenska krisberedskapen.

Regeringen har i dagarna agerat resolut genom att ta bort karensavdraget och sjösätta ett första krispaket på upp till 300 miljarder kronor för att säkra att löntagare och företag ska kunna klara sig genom krisen. Människors tilltro till offentliga institutioner, myndigheter och varandra är avgörande för att vi ska kunna hålla ihop landet. Vi vill därför understryka vikten av att man fortsätter lyssna till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och råd. Tillsammans kommer vi klara detta.

Alternativet för socialdemokratin är att nu peka ut en ny väg framåt! Hur ser det starka samhället vi talar om ut?

Men det kommer att krävas större insatser från politiskt håll framöver. Och det kommer krävas en omvärdering av den ekonomiska politiken och av hur vi bäst organiserar välfärden.

Ett nytt finanspolitiskt ramverk är helt nödvändigt. Inte bara för att rädda Sverige ur den akuta hälsokrisen, utan också få fart på de ekonomiska hjulen och ta oss ur recession och mass­arbetslöshet som riskerar att bli mycket långvariga. Det vore dessutom direkt oansvarigt av Liberalerna och Centerpartiet att tvinga fram försämrad arbetsrätt och införande av marknadshyror i en tid där hundratusentals svenskar löper risken att bli av med jobbet.

Vi ser nu hur politiken åter tar i bruk redskap som länge varit bortglömda. I Spanien väljer regeringen att ta över kontrollen av privatägda sjukhus och i Italien förstatligas allmänna transportmedel. Frankrikes liberale president Emmanuel Macron har manat nationen och världen till omprövning av marknadslösningar i offentlig sektor. Här kommer den svenska regeringens samarbetspartier och det konservativa blocket nödgas genomgå en rejäl självrannsakan.

Vi i Reformisterna föreslår att samtliga privata vårdresurser ska underställas statlig kontroll med regional samordning i den akuta krisen. Hälso- och sjukvårdslagen som garanterar jämlik vård efter behov ska också genomdrivas i praktiken i all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Coronakrisen får inte också bli ytterligare en ojämlikhetsbomb där välbeställda återigen tillåts köpa sig före i kön.

Alternativet för socialdemokratin är att nu peka ut en ny väg framåt! Hur ser det starka samhället vi talar om ut? Det är dags för en bred och djup omprövning av politiken.

Det är nu nyliberalismen står inför verkligheten. Den visar sig inte bestå provet.