Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Låt inte licensfinansierade P3 konkurrera ut privatradion”

Samtidigt verkar de mindre skivbolagen med smalare repertoar ha mycket svårt att få exponering då endast 4 av de 100 mest spelade titlarna i P3 under 2017 kom från så kallade independentbolag, skriver Christer Modig.
Samtidigt verkar de mindre skivbolagen med smalare repertoar ha mycket svårt att få exponering då endast 4 av de 100 mest spelade titlarna i P3 under 2017 kom från så kallade independentbolag, skriver Christer Modig. Foto: Peter Hoelstad

DN DEBATT 9/4. I augusti får Sverige nationell kommersiell radio. Men det riskerar att bli ett politiskt misslyckande. Sveriges Radios P3 gör nu allt för att konkurrera sönder de privata kanalerna. Ska det finnas någon mening med offentligt finansierad musikradio så måste våra folkvalda ställa krav på musik­innehållet i Sveriges Radio, skriver Christer Modig, MTG Sverige.

Äntligen får Sverige nationell kommersiell radio! Den sista juli upphör det lapptäcke av lokala sändningstillstånd som den privata radion fått hålla tillgodo med sedan den blev tillåten 1993. De drygt hundra lokala sändningstillstånden har lappats ihop till tre nätverk som vart och ett når stora delar av Sverige, men långt ifrån hela, och på många orter går det bara att höra två kommersiella stationer.

Den sista juli går alla nuvarande tillstånd ut och den första augusti startar tre nationella privatfinansierade kanaler som kompletteras av 35 regionala kanaler. Sammanlagt kommer vi på varje ort i landet kunna höra minst fyra privata kanaler. Eftersom 75 procent av FM-bandet tas upp av Sveriges Radios fyra kanaler så får det tyvärr inte plats fler än så, men det är oaktat en positiv förändring som medför att vi kan erbjuda svenska folket bra radio över hela landet från flera olika programbolag.

De privata radiotillstånden fördelades i höstas genom auktioner. Sammanlagt kommer de privata radiobolagen att betala cirka 1,3 miljarder kronor för att få sända i åtta år, pengar som går direkt in i statskassan.

Det har till och med gått så långt att man i P3 gör reklam för att de inte har någon reklam, samtidigt som kanalen själv spelar de starkaste låtarna på tider då de privata kanalerna bryter för reklam.

Samtidigt betalar svenska folket ungefär 8 miljarder kronor till Sveriges Television, Utbildningsradion och Sveriges Radio via radio- och tv-avgiften. Public servicebolagen har uppdrag direkt från våra politiker att ge Sverige ett utbud av radio- och tv-program vi annars inte skulle ha. Men tyvärr har public servicebolagen svårt att hålla sig undan från det utbud som privata företag redan tillhandahåller.

Den kommersiella radion har fått kämpa hårt för sina lyssnare och hittat sina egna vägar via starka morgonshower, mycket musik och lättsam underhållning. Men vi märker hur både P3 och P4 på ett närmast övertydligt sätt använder offentliga medel för att lära av oss och kopiera det som de kommersiella kanalerna gör. Det är svårt att se något annat syfte med detta än att maximera de egna marknads­andelarna.

De kommersiella kanalerna bygger större delen av sitt utbud på ett innehåll anpassat för en specifik målgrupp där lyssnarna passerar in och ut ur kanalen under dygnet. I stället för olika program gör vi så kallad formatradio där vi använder marknadsundersökningar, analysverktyg och avancerade datorprogram för att optimera utbudet efter de lyssnargrupper vi vänder oss till. Det är dessa lyssnare vi erbjuder våra annonsörer, annonsörer som sedan köper den reklam som vi lever av och som gör att vi kan fortsätta satsa på vårt innehåll.

Vi får ofta höra att kommersiell radio endast spelar ett fåtal titlar om och om igen, medan public service sägs ha ett bredare utbud med unik och nischad musik. Det är tyvärr inte sant, i varje fall inte under ”prime-time” vardagar mellan klockan 6 och 18 då radiolyssnandet är som högst.

P3 gör i dag formatradio, eller ”flödesradio” som de själva kallar det, där de använder sofistikerade musikprogram, lyssnarmätningar, analyser och musikundersökningar för att optimera utbudet, precis som de kommersiella kanalerna gör. De fokuserar på att spela de populäraste låtarna allt oftare samtidigt som den smalare musiken och de nischade programmen skuffas undan till kvällar, nätter och helger. Till sin hjälp har P3 bland annat köpt in en tjänst där de i realtid kan mäta lyssnandet per titel och rensa bort låtar som eventuellt tappar lyssnare. Det har till och med gått så långt att man i P3 gör reklam för att de inte har någon reklam, samtidigt som kanalen själv spelar de starkaste låtarna på tider då de privata kanalerna bryter för reklam.

Under 2017 stod endast 100 låtar för 43 procent av alla spelningar i P3 under prime-time, enligt tjänsten Radio Monitor. Av P3:s Topp 40, ett vedertaget begrepp inom musikbranschen, så var 38 låtar gemensamma med NRJ som har ungefär samma målgrupp som P3, 24 var gemensamma med Rix FM och 22 med Mix Megapol.

Den mest spelade låten i P3 under 2017 var ”Despacito” med Luis Fonsi som fick totalt 107 miljoner ”impressions”, ett begrepp för antal spelningar gånger antal lyssnare per tillfälle, mitt emellan NRJ med 101 miljoner impressions och Rix FM med 118 miljoner.

Samtidigt verkar de mindre skivbolagen med smalare repertoar ha mycket svårt att få exponering då endast 4 av de 100 mest spelade titlarna i P3 under 2017 kom från så kallade independentbolag. Inte heller spelar P3 mer svensk musik än de privata radiokanalerna. Under 2017 var 26 av 100 mest spelade titlarna av svenska artister, mindre än både Rix FM och Mix Megapol som spelade 29 respektive 33 svenska artister, också detta enligt Radio Monitor.

P3 spelar förvisso tusentals unika titlar under ett år, de flesta nattetid i samsändning med P4, men endast 560 titlar har spelats fler än 10 gånger på prime-time under hela 2017. Eftersom 60 procent av Sveriges Radios utbud består av musik, enligt SR:s public serviceredovisning 2016, så borde public serviceuppdraget rimligen innehålla någon form av inriktning gällande musiken, exempelvis att musik som de kommersiella kanalerna inte spelar ändå ska nå en publik. Men så fungerar det inte längre. Sveriges Radio programmerar och testar musiken precis på samma sätt som vi kommersiella aktörer gör, med den skillnaden att de inte behöver sända reklam eftersom de finansieras med offentliga medel. Den konkurrensfördelen utnyttjar de också oblygt.

Ska det finnas någon mening med offentligt finansierad musikradio så måste våra folkvalda ställa krav på Sveriges Radio och public serviceuppdraget innehålla någon form av uppdrag även gällande musiken. Hur detta ser ut är upp till den sittande public service-kommittén och regeringen att bestämma, men med modern teknik är det enkelt att både skräddarsy låtlistor och följa upp resultatet. Till exempel skulle minst 50 procent av de mest spelade låtarna kunna vara unika för Sveriges Radio, minst 25 procent skulle kunna komma från independentbolag, minst 40 procent skulle kunna vara musik med svenska artister och minst 20 procent musik på svenska. Detta ska naturligtvis gälla över samtliga sändningstimmar.

Bara genom att ställa riktiga krav kan politikerna hindra det som annars kan bli ett politiskt misslyckande: att vi privata radioaktörer betalar 1,3 miljarder till statskassan för att skapa mer mångfald i etern, men sedan konkurreras sönder av statsfinansierad radio.

DN Debatt.9 april 2018

Debattartikel

Christer Modig, vice president Radio, MTG Sverige:
”Låt inte licensfinansierade P3 konkurrera ut privatradion”

Repliker

Julia Blomberg, tf kanalansvarig Sveriges Radio P3 och Jonas Westman, musikchef, Sveriges Radio:
”P3 är professionella – inte kommersiella”

Slutreplik från Christer Modig, MTG:
”Sveriges Radio blandar äpplen och päron”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.