Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Låt medborgarna besluta om en del av budgeten”

Medborgarna tenderar att vänta med sina kortsiktiga intressen för att stödja mer akuta reformer i mer ”resurssvaga” områden, skriver Faradj Koliev.
Medborgarna tenderar att vänta med sina kortsiktiga intressen för att stödja mer akuta reformer i mer ”resurssvaga” områden, skriver Faradj Koliev. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 24/6. Oron för demokratin har ökat de senaste åren. Som ett svar växer en global trend för medborgarbudget – att kommuner eller landsting avsätter en viss procent av budgeten som medborgarna kan disponera över. Men trots att forskare visat på positiva effekter är svenska kommuner skeptiska, skriver statsvetaren Faradj Koliev, (S).

I en tid av oro för demokratins tillstånd finns det en idé som borde kunna provas i större utsträckning i Sverige. Det är en så kallad medborgarbudget. Det innebär att kommuner eller landsting avsätter en viss procent av budgeten som medborgarna kan disponera över och fördela inom de områden som är viktigast för dem. Dialogen kan ske på stadsdelsnivå och centraliseras när förslagen är färdigformulerade. Samtalen äger rum både mellan medborgare och med kommunen, där tjänstemännen hjälper till med exempelvis formuleringar.

Rent konkret så kan man mötas fysiskt eller via nätet. Medborgarna kan sedan antingen ranka ett antal förslag eller rösta på en enskild satsning genom omröstning via nätet. När röstningen är klar är det kommunens ansvar att verkställa besluten. Alla medborgare inom en kommun eller ett landsting kan delta. Det finns dock en stor variation mellan modellerna och hur mycket pengar som avsätts. Till exempel avsatte den spanska staden Sevilla 1,4 procent av budgeten i början för att efter några år landa på cirka 18 procent. På andra ställen har medborgarna kunnat disponera 100 procent av investeringsbudgeten. En del kommuner har öronmärkt pengar för skola eller kultur eller vissa stadsdelar, medan andra inte har satt några begränsningar alls.

En av medborgarbudgetens entusiastiska förespråkare är Världsbanken, som aktivt förespråkar det som ett verktyg för att förbättra och modernisera kommunens styrprocesser, öka tillväxten och skatteintäkter, minska korruptionen och på lång sikt skapa ett mer jämlikt samhälle.

Till skillnad från andra deltagande processer, som till exempel medborgardialog, så ges medborgarna reell makt och inflytande över fördelningen av gemensamma resurser. Man kan med andra ord säga att medborgarbudget är en mäktig skola i demokrati där medborgarna får vara med och genomföra svåra prioriteringar kring gemensamma resurser.

Idén om medborgarbudgeten föddes 1989 i den brasilianska staden Porto Alegre. Den introducerades för att modernisera styrningen av kommunen och öka legitimiteten för de demokratiska processerna. Efter bara 10 år hade 120 kommuner introducerat medborgarbudgetar och år 2012 var siffran uppe i 355 kommuner bara i Brasilien. Även Europa har sett en markant ökning: medan det år 2003 var endast 20 kommuner som hade medborgarbudget så hade hela 1317 europeiska kommuner medborgarbudgetar år 2013.

En av medborgarbudgetens entusiastiska förespråkare är Världsbanken, som aktivt förespråkar det som ett verktyg för att förbättra och modernisera kommunens styrprocesser, öka tillväxten och skatteintäkter, minska korruptionen och på lång sikt skapa ett mer jämlikt samhälle. Världsbanken ser medborgarbudgeten, som inkluderar medborgare i tekniskt svåra budgetprocesser, som ett komplement till den representativa demokratin.

Trots den lovande utvecklingen på andra håll i världen och i Europa så har svenska kommunpolitiker och tjänstemän visat lite intresse för detta verktyg. Till stor del bygger skepsisen på ointresse och okunskap sammanvävt med myter och felaktiga antaganden om medborgarbudgetens effekter. Medan skeptiker betonar medborgarnas oförmåga och ointresse för liknande projekt så ger erfarenheter och forskning på området en annan bild:

För det första så visar fenomenet att medborgare är minst lika ansvarstagande som politiker. Det är svårt att hitta ett enda exempel bland tusentals medborgarbudgetar där pengarna gått till prestigeprojekt eller ”slösats bort” på onödiga saker.

För det andra så hamnar fokus när svenska politiker och tjänsteman diskuterar medborgarbudget ofta på vilken modell som är bäst eller sämst lämpad, eller är ”inkompatibel” med styrprocesserna i kommunen, i stället för kärnprinciperna.

Fokus bör i stället ligga på de fyra viktigaste principerna:

Aktivt medborgardeltagande. Det innebär att sätta resurser och mål för att involvera fler medborgarna, särskilt de som traditionellt sett är exkluderade.

Medborgarinflytande. Medborgarna ska ha reell makt över beslutsprocessen för att kunna fatta svåra beslut om fördelning av gemensamma resurser. Denna princip är grunden till varför medborgarbudget attraherar fler medborgare.

Social förändring. Fokus på social förändring innebär att medborgarbudgeten är till för att generera – på kort eller lång sikt – en mer djupgående förändring av livskvaliteten i kommunen och eftersträva lösningar på långsiktiga utmaningar. Detta står i motsatts till projekt som fokuserar på marginella förbättringar.

Transparens och kontinuitet. Ett annat viktigt syfte med medborgarbudgeten är att modernisera kommunens funktionssätt. Interna processer ska öppnas upp för medborgare genom konstruktiv dialog. Det kan till exempel medföra förbättrad kommunservice. Sist men inte minst så bygger idén på kontinuitet, inte enstaka deltagandetillfällen (som till exempel i Haninge och Örebro). Det går helt enkelt inte att åstadkomma de positiva effekterna med medborgarbudget om det inte sker kontinuerligt.

Forskning visar att interaktionen mellan dessa fyra principer är grundläggande för en välfungerande medborgarbudget. Något förenklat: ju mer man upprätthåller dessa principer, desto högre chans att lyckas.

Forskning om medborgarbudgeten har också visat att medborgarna tenderar att vänta med sina kortsiktiga intressen för att stödja mer akuta reformer i mer ”resurssvaga” områden. Medborgarna prioriterar oftare (jämfört med kommuner utan medborgarbudget) satsningar på skola och kultur. En annan intressant aspekt är att resurssvaga kommuner tenderar att spendera mindre än jämförbara kommuner utan medborgarbudget. Vidare indikerar studier att viljan att betala skatt ökar, vilket förmodligen förklaras genom ökad (upplevd eller faktiskt) transparens.

En del svenska kommunpolitiker uppfattar medborgarbudget som ett ”vänsterprojekt” och är därför mindre villiga att införa det. Medan idén introducerades av vänsterorienterade politiker och aktivister så visar forskningen att kommuner med konservativa/högerpartier vid makten varit pådrivare för medborgarbudgeten. De som implementerar medborgarbudgeten ökar också sina chanser att bli omvalda.

Precis som med de flesta politiska problem så finns det inga universallösningar på demokratins utmaningar. Men att öka den demokratiska legitimiteten är inte alltid en abstrakt tanke, utan handlar om att investera i nya demokratiska processer där tydliga positiva effekter av det egna politiska deltagandet kan ses. Legitimiteten är helt enkelt kopplad till ökad självbestämmande i frågor som påverkar vår närmiljö. Svenska kommunpolitiker har all anledning att på allvar överväga nya sätt att engagera medborgarna i beslutsprocesser.

Fakta.Medborgarbudget

Vad är Medborgarbudget (engelska Participatory Budgeting)?

Är en metod som direkt involverar medborgare i beslut om hur kommuner eller landsting bör prioritera bland politikområden och spendera de gemensamma resurserna. Medborgarnas beslut är bindande.

Hur går det till?

Kommunen avsätter en viss budget som medborgarna får disponera över. Genom dialog så kan medborgarna formulera konkreta förslag på hur pengarna ska fördelas. När förslagen är klara röstar medborgare på de förslag som de anser är bäst. Vanligtvis sker omröstningar elektroniskt via internet.

Vilka kan rösta?

Alla medborgare inom en viss kommun eller ett län.

DN Debatt.24 juni 2018

Debattartikel

Faradj Koliev (S), statsvetare och ledamot i kommunfullmäktige, Solna:
”Låt medborgarna besluta om en del av budgeten”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.