Av den svenska statens välfärds­utbetalningar om cirka 600 miljarder kronor årligen, uppskattas hela 18 miljarder vara så kallade oriktiga utbetalningar. Av det beloppet bedöms 84 procent handla om upplägg gjorda av organiserad brottslighet. Det är alarmerande summor, som dränerar välfärden på resurser, undergräver förtroendet för ett samhälle som håller ihop och i grunden är en stöld från skattebetalare.

Välfärdsbrotten är ett angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät som slår direkt mot våra mest utsatta. Det är de sjukförsäkrade/utförsäkrade, pensionärer, funktionsnedsatta och barn som framför allt drabbas.

När missbruk av assistansersättningen möjliggör vapenhandel är det den funktionsnedsattes assistans som dras in. När sjukpenningen fungerar som en grundlön för gängmedlemmar, är det en utbränd kvinna som inte får det stöd och hjälp hon behöver.

Vår förmåga att hjälpa våra medborgare i olika skeden i livet begränsas när resurserna inte når dem som har rätt till ersättningar. Detta är inte minst sant för ett högskatteland som Sverige. Om detta får fortgå påverkas tilliten till välfärdssamhället och i förlängningen givetvis skatteviljan.

När missbruk av assistansersättningen möjliggör vapenhandel är det den funktionsnedsattes assistans som dras in. När sjukpenningen fungerar som en grundlön för gängmedlemmar, är det en utbränd kvinna som inte får det stöd och hjälp hon behöver.

Vårt välfärdssystem skyddas bäst av en fungerande rättsapparat som kan identifiera och beivra fusk. I annat fall riskerar vi en situation där allt fler försörjer sig på bidrag medan relativt sett färre och färre jobbar eller driver företag och betalar de höga skatterna.

Närmare 800 000 personer mellan 20–64 år försörjde sig på bidrag förra året enligt SCB, en stor del av dem är utrikesfödda. Bidrag måste upphöra att ses som en långsiktig försörjning och olika typer av missbruk av bidrags­systemen måste likaså upphöra.

I dag presenterar vi flera nya förslag för en välfärd man kan lita på:

1 Ny utbetalningsmyndighet för alla statliga och kommunala utbetalningar. Kristdemokraterna anser att en ny myndighet som ansvarar för alla välfärdsutbetalningar ska inrättas. Myndigheten ska även vara garanten för att felaktiga utbetalningar stoppas och ha fler befogenheter än vad som tidigare föreslagits i en statlig utredning.

För att ge en samlad bild och effektivisera välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas fram och administreras av myndigheten. Transaktionskontot ska omfatta alla välfärds­utbetalningar och skatteutbetalningar till både privatpersoner och företag.

Myndigheten ska samköra den insamlade informationen från alla utbetalningar, vilket kommer att leda till att mer fusk kan upptäckas.

Den nyinrättade myndigheten bör även ta över ansvaret för att driva återkrav, vilka ska vara direkt verkställbara. När en felaktig utbetalning uppdagas ska en administrativ sanktionsavgift utgå. Till skillnad från i dag ska denna myndighet även få återkräva felaktigt utbetalt bistånd till asylsökande.

Den nyinrättade myndigheten bör även ta över ansvaret för att driva återkrav, vilka ska vara direkt verkställbara. När en felaktig utbetalning uppdagas ska en administrativ sanktionsavgift utgå. Till skillnad från i dag ska denna myndighet även få återkräva felaktigt utbetalt bistånd till asylsökande.

Den nya myndigheten bör utöver ett förebyggande arbete också få ett brottsbekämpande uppdrag. Myndigheten ska själv ha befogenhet att ta granskningar vidare.

Med en gemensam utbetalande myndighet blir det också lättare att upptäcka om hushåll får orimligt höga bidragsinkomster även om det sker enligt regelverket. Det kan då stramas åt.

2 Se över bidragsbrottslagen. Sedan 2008 är det möjligt att dömas till böter och fängelse för bidragsbrott. Såväl antalet inkomna brottsmiss­tankar som lagförda har ökat i stort sett varje år. Normalt utdelas villkorlig dom och dagsböter som påföljd, men vid grova brott finns även fängelse i straffskalan. Bland annat personer som missbrukat den personliga assistansen har dömts till långa fängelsestraff.

Bidragsbrottslagen utvidgades nyligen till att även innehålla bland annat tandvårdsersättning och assistansersättning, vilket troligen är en bakomliggande faktor till det ökade antalet inkomna ärenden det senaste året. Maxstraffet för grovt bidragsbrott höjdes samtidigt från 4 till 6 år, och juridiska personer ska kunna bli skyldiga till bidragsbrott.

Vi vill att bidragsbrottslagen utvidgas ytterligare för att även omfatta stöd till företag. Missbruk hotar förtroendet för systemen, samhället måste därför kunna lagföra både privatpersoner och företag som begår brott mot dessa system.

Vi vill att bidragsbrottslagen utvidgas ytterligare för att även omfatta stöd till företag. Missbruk hotar förtroendet för systemen, samhället måste därför kunna lagföra både privatpersoner och företag som begår brott mot dessa system. Det skulle göra det möjligt att exempelvis inkludera sjuklönekostnader och den statliga lönegarantin. Straffskalorna bör ses över igen.

Kommunerna måste åläggas att aktivt arbeta med att anmäla bidragsbrott eftersom vi i dag har en situation där väldigt få bidragsbrott anmäls.

3 Ändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna kan hitta fusk. Välfärdssystemen är inte i tillräckligt hög grad sammanhängande. Det får till följd att de välfärdsutbetalande myndigheterna många gånger är ovetande om felaktiga utbetalningar trots att information för att komma till rätta med avancerade upplägg sammantaget finns inom statsförvaltningen.

Sekretesslagstiftningen som den ser ut i dag motverkar myndigheternas förmåga att förhindra felaktiga utbetalningar. För att effektivt upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar behöver sekretesslagstiftningen därför reformeras i grunden.

Försäkringskassan får exempelvis inte automatisk information om när en utlänning blivit avvisad, utvisad eller att uppehållstillståndet löpt ut vilket innebär att förmåner felaktigt betalas ut till personer som kanske inte befinner sig i Sverige.

Att relevant information inte får delas mellan myndigheter är stötande. Försäkringskassan får exempelvis inte automatisk information om när en utlänning blivit avvisad, utvisad eller att uppehållstillståndet löpt ut vilket innebär att förmåner felaktigt betalas ut till personer som kanske inte befinner sig i Sverige.

Fusk inom den personliga assistansen möjliggörs på grund av att Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan, trots att de hanterar samma ärende, inte har tillgång till varandras uppgifter. Socialtjänsten kan inte heller underrätta Skatteverket om skensepareringar. När ett flertal myndigheter utför arbetsplatsbesök måste myndigheterna upprepa samma fråga till arbetsgivaren eftersom de inte kan dela information med varandra.

Allt detta måste rättas till så att våra system inte ska kunna missbrukas. Sverige har fått lära sig den hårda vägen att generösa bidrag inte kan kombineras med lättsamma skyddssystem. Det leder till missbruk och överutnyttjande och blir en guldgruva för organiserade kriminella att komma åt snabba pengar. Staten måste se väldigt allvarligt på denna typ av brottslighet.

När du är som svagast så ska välfärden vara som starkast. Ska vi i Sverige kunna lita på att välfärden finns där och fungerar när man behöver den måste vi också ha vattentäta och rättssäkra system som vaktar våra gemensamma välfärdspengar.