Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 23:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-nyanlanda-kvalificera-sig-till-valfarden-genom-arbete/

DN Debatt

DN Debatt. ”Låt nyanlända kvalificera sig till välfärden genom arbete”

Det går att förena trygghet och incitament till arbete bättre än vad dagens system gör. Principen för detta är enkel: i stället för att låta den senaste inkomsten vara grundande för ersättningar bygger alla upp en garanterad ersättning som stiger med inkomsten, skriver artikelförfattarna.
Det går att förena trygghet och incitament till arbete bättre än vad dagens system gör. Principen för detta är enkel: i stället för att låta den senaste inkomsten vara grundande för ersättningar bygger alla upp en garanterad ersättning som stiger med inkomsten, skriver artikelförfattarna. Foto: Mats Andersson/TT

DN DEBATT 15/9.

Stefan Fölster och Emanuel Örtengren: De svenska bidrags- och socialförsäkringssystemen försvagar drivkrafterna att arbeta.

Det gör de inte minst för personer som är nya i Sverige och för unga. Därför föreslår vi i en ny Timbrorapport en rad reformer för att man gradvis ska kvalificera sig till ersättningar genom att arbeta och betala skatt.

För att ha råd med framtidens välfärd måste sysselsättningen vara hög. Därför bör bidrags- och socialförsäkrings­systemen inte bara ge ett pålitligt skydd vid inkomstbortfall, utan även främja arbete. I dag försvinner dock mycket av en inkomstökning från mer arbete i skatter och avtrappade bidrag. Samtidigt är det lätt att snabbt kvalificera sig till höga ersättningar.

I en ny Timbrorapport presenterar vi ett fullt finansierat alternativ till dagens trygghetssystem under beteckningen Rättvis allmän inkomstförsäkring (RAI). RAI är utformat så att ingen lämnas utan skydd, de fördelnings­politiska konsekvenserna är oförändrade ur ett livstidsperspektiv och de allra flesta får minst lika mycket i ersättning som i dag.

I dag ökar medianpersonen som går från arbetslöshet till arbete sin inkomst med endast 50 kronor före skatt per intjänad hundralapp, eftersom ersättningarna dras in när personen börjar arbeta. Personer som är nya i Sverige kan också snabbt få rätt till exempelvis föräldrapenning, vilket ytterligare försvagar incitamenten att arbeta. Tillsammans med en stelbent arbetsrätt cementerar bidrags- och socialförsäkringssystemen utrikes föddas utanförskap. I dag tar det i snitt nio år för personer som kommer till Sverige med skyddsbehov och deras anhöriga att komma i arbete, och 12–13 år för utrikes födda att bli självförsörjande.

Det blir mer lönsamt att gå från ersättningar till arbete. Samtidigt är tryggheten vid olika inkomstbortfall i stort sett densamma som i dag, förutom för unga och nyanlända under deras första år i arbete.

Det har väckt frågan om personer som invandrar till Sverige bör kvala in till vissa välfärdsförmåner genom arbete. Detta är något Moderaterna har föreslagit, men endast marginellt och för mindre grupper. Den rödgröna regeringen har dock avfärdat förslag om kvalificering in i välfärden. Bland annat kommer inga sådana förslag att finnas med i den parlamentariska migrationskommitténs slutbetänkande på grund av regeringens motstånd.

Ett annat problem med trygghetssystemen är att kopplingen mellan hur mycket individer har betalat in till socialförsäkringarna och hur väl de är försäkrade är svag. Till exempel kan unga få ett lika starkt skydd som äldre som har arbetat längre, vilket är långt ifrån självklart. Anta till exempel att en ung person, som normalt har låga levnadskostnader, arbetar i ett år med en månadslön på 25.000 kronor före skatt. Den personen har då rätt till 20.000 kronor i månaden i a-kassa de första 100 dagarna, och därefter 17.500 kronor i 200 dagar. Det är lika mycket som en person som har arbetat i 15 år med samma lön, och som ofta har försörjningsansvar för fler än sig själv.

Dagens ersättningar, som enbart är baserade på föregående års inkomster, är dåligt anpassade till företagare och andra med kraftigt varierande inkomster.

Dagens kvalificeringsregler stänger också i hög grad ute egenföretagare och personer med tillfälliga anställningar från a-kassan, även om några regeländringar har gjorts under coronapandemin. Den nyligen presenterade a-kasseutredningen (SOU 2020:37) tog vissa steg i rätt riktning, som att föreslå en snabbare avtrappning av ersättningen, men kunde ha kommit med skarpare förslag om hur kopplingen mellan enskildas bidrag till försäkringen och rätten till ersättning kan stärkas. Dagens ersättningar, som enbart är baserade på föregående års inkomster, är dåligt anpassade till företagare och andra med kraftigt varierande inkomster.

Det går att förena trygghet och incitament till arbete bättre än vad dagens system gör. Principen för detta är enkel: i stället för att låta den senaste inkomsten vara grundande för ersättningar bygger alla upp en garanterad ersättning som stiger med inkomsten. Den andra delen av vårt förslag består av ett personligt konto som kompletterar den garanterade ersättningen. Den som har låg garanterad ersättning kan söka ekonomiskt bistånd precis som i dag, så att ingen hamnar under existensminimum. Mer i detalj innebär vårt förslag att:

Den garanterade ersättningen börjar på noll och stiger varje år med 4 procentenheter av arbetsinkomsten upp till ett tak på 18.000 kronor per månad. För att kvalificeringstiden inte ska bli för lång stiger den garanterade ersättningen med ett engångsbelopp på 4.000 kronor det första året. Föräldraförsäkringen har en något högre minimiersättning på 7 500 kronor, vilket är ungefär som i dag. Vårt förslag innebär att när man en gång nått taket kan den garanterade ersättningen inte falla igen.

En del av dagens arbetsgivaravgift – 3 procentenheter i våra kalkyler – avsätts varje år till ett konto, upp till ett tak på 300.000 kronor per person. I vårt förslag kopplas detta konto till arbetslöshetsersättningen, sjukpenningen, sjuk- och aktivitetsersättningen, föräldrapenningen (inklusive vab- och garantidagar) och som ett möjligt komplement till ekonomiskt bistånd.

Det blir mer lönsamt att gå från ersättningar till arbete. Samtidigt är tryggheten vid olika inkomstbortfall i stort sett densamma som i dag, förutom för unga och nyanlända under deras första år i arbete. I gengäld får de högre ersättningar och ett mer stabilt skydd efter att ha arbetat i några år. Vi föreslår också att ett eventuellt överskott på det personliga kontot vid arbetslivets slut kan användas som ett tillskott till pensionen, utan att några avgiftshöjningar krävs.

Att basera ersättningar på ackumulerade inkomster innebär att skatteuttaget och transfereringarna som krävs för att uppnå en viss omfördelning minimeras.

RAI är statsfinansiellt neutralt om man bortser från så kallade dynamiska effekter. Med hänsyn till hur reformerna skulle höja sysselsättningen räknar vi dock med att de offentliga finanserna stärks med 60 miljarder kronor och att hushållens inkomster efter skatt ökar med 49 miljarder kronor. Den effekten beror till stor del på att individer får behålla mer i plånboken.

Med RAI skulle en medianperson som går från ersättningar till arbete öka sin inkomst före skatt med 68 kronor per intjänad hundralapp, jämfört med dagens 50 kronor.

Fördelarna med att anamma våra förslag skulle vara stora. Årsvisa inkomster kan fluktuera rejält, särskilt om man inte är tillsvidareanställd, men jämnas ut över tid. Att basera ersättningar på ackumulerade inkomster innebär att skatteuttaget och transfereringarna som krävs för att uppnå en viss omfördelning minimeras. Dess­utom skulle förutsättningarna stärkas för att såväl nyanlända som unga etablerar sig på arbetsmarknaden.

De förändringarna behövs för en tid när allt färre har fasta anställningar, och för att anpassa välfärdssystemen till den omfattande migration som Sverige har haft.

Ämnen i artikeln

Timbro
Integration
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt