Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 20:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-oss-ateruppta-samtalen-om-migration/

Svensk politik

Svensk politik. ”Låt oss återuppta samtalen om migration”

komma överens gör vi det möjligt för Sverige att få en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, skriver Nyamko Sabuni (L).
komma överens gör vi det möjligt för Sverige att få en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, skriver Nyamko Sabuni (L). Foto: Erik Simander/TT

DN DEBATT 16/7.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni: Sammanbrottet i migrationsuppgörelsen är ett nederlag för alla ­inblandade partier, vilket kan leda till att SD och MP får för stort inflytande efter valet 2022. Vår bild är att vi var nära en överenskommelse, trots den svåra frågan om volymmål. Det är därför viktigt att S, M, C, KD och L åter försöker på nytt.

Sverige ska vara möjligheternas land. Kommer du hit ska det vara så öppet att du genom egna ansträngningar kan etablera dig, komma in på arbetsmarknaden och lära dig svenska. 

Så är det inte i dag. Vi har under lång tid öppnat våra gränser för de som kommer utan att samtidigt öppna upp vårt samhälle. 

Det har lett till att delar av Sverige i dag präglas av utanförskap och bidragsberoende. I Sverige bor i dag över 550 000 vuxna utrikes födda med så låga inkomster att de riskerar fattigdom och social utestängning. Det motsvarar ett helt Göteborg eller var 14:e vuxen svensk. Det är ett stort misslyckande för oss som vill se Sverige som ett öppet samhälle. Dessa personer måste nu få förutsättningar att lyckas i Sverige, integrationsskulden måste betalas av.

Att detta utanförskap byggts upp är ett av huvudskälen till varför en stor majoritet av Sveriges riksdag och svenska folket vill ha en mer restriktiv migrationspolitik. Liberalerna omprövade efter valet 2014 en del ståndpunkter i flyktingpolitiken och var hösten 2015 en del av sexpartiöverenskommelsen om migrationspolitiska åtstramningar.

Vi står som parti nu för att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel i stället för permanenta, och för behovet av striktare försörjningskrav. Vi vet att drivkrafterna till integration fortsatt behöver stärkas. 

Att vi lagt om politik i några konkreta sakfrågor innebar naturligtvis inte en omprövning av vår ideologiska grundhållning. Liberaler drömmer om en värld där gränser har mindre betydelse och människor och kulturer kan berika varandra. I den hållningen ingår också solidaritet och medmänsklighet. Vi ska medverka till att människor som måste fly hittar en trygg tillvaro. Kommer du till Sverige ska du alltid få dina asylskäl prövade och vi ska som land prioritera dem med störst skyddsbehov. 

De senaste veckornas försök att få på plats en migrationsöverenskommelse mellan forna Allianspartier och Socialdemokraterna var ett viktigt initiativ som ingav hopp. Skulle vi fem partier lyckas komma överens gör vi det möjligt för Sverige att få en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning med bred förankring i båda de politiska blocken.

Därför är det ett stort nederlag för alla de inblandade partierna att migrationsförhandlingarna brutit samman. Ryckigheten och bristen på folklig förankring måste ersättas av en långsiktig, rättssäker och brett accepterad politik. 

Chansen att nå detta finns fortfarande kvar innan den tillfälliga lagen måste ersättas nästa år. Insikten om fördelarna med en uppgörelse finns hos fem av de sex partier som träffade den förra överenskommelsen år 2015. Men för varje månad som går och vi närmar oss valet blir lockelsen att tänka taktiskt och kortsiktigt allt starkare.

Jag vill vädja till mina kollegor i de andra fyra partierna: låt oss göra ett nytt försök. Vår bild är att vi för några dagar sedan var nära en uppgörelse och att de skillnader som kvarstod inte är omöjliga att överbrygga.

Frågan om ett så kallat volymmål var svår under förhandlingarna. Liberalerna var inte ensamma om att påpeka att mål där andra faktorer än ens egna åtgärder påverkar utfallet riskerar att skapa svekdebatter. Storbritannien råkade ut för just detta. David Cameron hade lovat att minska invandringen genom ett volymmål, men när statistiken sammanställts för året visade det sig att den ökat.  

För varje månad som går och vi närmar oss valet blir lockelsen att tänka taktiskt och kortsiktigt allt starkare.

Vi tror det är viktigare att fokusera på de faktiska omständigheter som gör att människor söker sig till Sverige i stället för till andra länder. Det rör sig exempelvis om regelverket för anhörig­invandring och att Sverige saknat en lista med så kallade säkra länder varifrån asylansökningar regelmässigt ska kunna avslås. Det är för mitt parti viktigare än ett mål som aldrig kommer kunna, eller ska få kunna, påverka prövningen för den enskilda asyl­sökande. 

Men vi ska heller inte låtsas som att vår flyktingpolitik inte redan under lång tid präglats av volymer, tak och riktmärken även om de aldrig varit preciserade. Det är uppenbart att målet för flyktingöverenskommelsen 2015 var att minska antalet människor som kom till Sveriges gräns. Visumtvånget för bosnier under Balkankrigen, infört av Bildt-regeringen, är ett annat exempel, liksom regeringen Carlssons så kallade luciabeslut. 

Liberalernas ståndpunkt är att Sverige fortsatt ska försvara asyl­rätten. Rättssäkerheten måste stärkas och den som inte får rätt att stanna ska lämna landet så snart som möjligt. Vi ska också genom agerande i EU och FN verka för att andra länder och det internationella samfundet ser till att det finns ett fungerande asylsystem i världen. Svensk migrationslagstiftning ska inte göra Sverige mer attraktivt än något annat land.

Vi fem partier som alla vill se en stram men human flyktingpolitik, det vill säga en som också är anpassad till vår förmåga att integrera nyanlända, bör tänka på vad som händer efter valet 2022.

Utan en brett förankrad parlamentarisk överenskommelse kan vi hamna i mycket olyckliga lägen. Det skulle i ett alternativ ge utrymme för Sverige­demokraterna att pressa en moderatledd regering med förslag som noll­vision för flyktingmottagande, i ett annat får en socialdemokratiskt ledd regering fortsätta leva med Miljöpartiets krav på en återgång till den situation vi hade fram till 2015.

Svenskarna vill ha långsiktighet och ordning och reda i migrationspolitiken – det kan vi fem partier lyckas med om viljan finns.

Jag hoppas därför att ansträngningarna att komma överens fortsätter. Min uppmaning till Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är denna: Låt oss försöka på nytt. Jag föreslår att vi sätter oss vid förhandlingsbordet igen. 

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt