Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 02:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lat-staten-sta-for-specialistvard-till-langtidssjuka-av-covid-19/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Låt staten stå för specialistvård till långtidssjuka av covid-19”

På Karolinska universitetssjukhuset i Solna fanns till i fredags av få mottagningar i landet som tar emot långtidssjuka som smittats av covid-19.
På Karolinska universitetssjukhuset i Solna fanns till i fredags av få mottagningar i landet som tar emot långtidssjuka som smittats av covid-19. Foto: Anders Wiklund/TT

DN DEBATT 11/11.

Covidföreningen och ­nätverket Läkare till läkare: Nedläggningen av postcovidavdelningen i Solna är ett svek.

Nu måste staten gripa in och finansiera centrum för postcovidvården nationellt på Karolinska institutet och i landets 21 regioner.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Samhället har öppnats upp igen och många ser fram emot en vardag som börjar återgå till det normala. Restaurangbesök, teaterkvällar och födelsedagsfiranden kan återigen bokas in.

Men vid sidan av firandet står den delen av befolkningen som aldrig tillfrisknade efter sin covidinfektion. Denna grupp dras fortfarande med andningssvårigheter, ojämn syresättning, feber, bröstsmärtor och en förlamande utmattning. Och nu äventyras deras vård.

Vi vet i dag betydligt mer om postcovid än vad vi gjorde för ett år sedan. Antalet kliniska fynd som görs hos patientgruppen växer stadigt. Studier visar att skador på hjärta och blodkärl samt en oförmåga att syresätta organ kan vara delförklaringar till symtombilden.

Lungskador och pågående njur­skador har hittats hos såväl sjukhusvårdade som icke-sjukhusvårdade ­patienter. En överdödlighet ses även hos dem som inte vårdats på sjukhus. Vi vet fortfarande inte säkert hur många som drabbas, men går man på de lägsta internationella uppskattningarna rör det sig om 45 000 svenskar. Men det kan också handla om så många som 150 000 långtidssjuka.

För att fullt ut kunna förklara och bota postcovid behövs mer forskning och erfarenhetsbaserat lärande i vården. Eftersom symtombilden är komplex rekommenderar både världshälso­organisationen WHO och Kungliga Vetenskapsakademien ett multidisciplinärt omhändertagande och lärande.

Det innebär inrättande av specialist­mottagningar där olika organspecialister och patienter samlas för att snabbare kunna bygga kunskap genom multidisciplinär diagnostik och patientnära forskning. Inställningen att långtidssjuka patienter bara behöver rehabiliteras eftersom det varken skulle finnas utredning eller behandling är inte förenlig med den vetenskap och beprövade erfarenhet som ska styra sjukvården.

I Sverige har det nationella kunskapsnavet för postcovid utgjorts av den multidisciplinära mottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Men i fredags lades mottagningen ner efter ett tjänstemannabeslut på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm. Något formellt beslut finns dock inte nedtecknat – än mindre ett beslutsunderlag att begära ut.

Förutom att Region Stockholm på detta sätt omöjliggjort demokratisk insyn äventyras patientsäkerheten. Den 28 maj inledde Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ett tillsynsärende eftersom också patientsäkerhetsanalys saknats – någonting som går stick i stäv med gällande lagstiftning.

Trots att det gått nästan ett halvår har Ivo inte fattat något beslut, och under handläggningstiden hann mottagningen lägga ner. Av Karolinskas arbetsmiljöanalys – som gjorts efter krav från huvudskyddsombudet – framgår dock att personalen hyser stor oro för beslutets inverkan på patientsäker­heten. Region Stockholms hantering av postcovidvården kan inte beskrivas som något annat än en katastrof ur ett insyns- och patientperspektiv.

Nedläggningen av mottagningen drabbar inte bara patienter i Stockholmsområdet. Genom att bygga och sprida kunskap över hela landet har Solna utgjort det nationella kunskapscentrat för postcovid. Representanter från mottagningen bidrog med mest kunskap om postcovid i den nationella arbetsgrupp som tillsattes för att ta fram ett kunskapsstöd till primärvården eftersom de hade erfarenhet av strukturerad och multidisciplinär utredning av patientgruppen. Detta drar Region Stockholm nu undan mattan för.

Långtidssjuka patienter i Stockholm som haft covid-19 hänvisas nu i stället till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där mottagningen styrs av hälsoprofessioner i stället för specialist­läkare. Den nya mottagningen har meddelat att planen är att skicka de flesta patienter tillbaka till primär­vården. Detta ska ske trots att patienterna redan kommer från primärvården som inte kunnat hjälpa dem.

Tillvägagångssättet vittnar om en bristande insikt i hur komplex och funktionsnedsättande postcovid faktiskt är. Varför väljer Region Stockholm den här vägen?

En slutsats som inte ligger alltför långt bort är att vården i Huddinge valts för att den är billigare. Det kostar inte lika mycket med ett enstaka besök för vidareremittering eller återremittering till primärvård som att ett multidisciplinärt organspecialistteam följer patienter över tid, utreder symptom på djupet och förnyar sina bedömningar för patienter som blir sämre. Inte kortsiktigt i alla fall. Inte för regionens sjukvårdsbudget. Och det torde vara här som skon klämmer.

Regionerna som ansvarar för vården ser bara kortsiktiga vårdkostnader, inte långsiktiga kostnader för folkhälsa, produktionsbortfall och sjukförsäkrings­system. Under pandemin har staten finansierat regionernas kostnader för smittskydd och akutvård av covid-19. Men staten står inte för kostnaderna för att utveckla kunskap och vård för alla de tusentals som drabbats av postcovid.

Det leder till att regionerna väljer att hänvisa patienter till billig vård i stället för till en vård som hjälper. Den svenska förvaltningsmodellen leder också till att enskilda tjänstemän i en region ges makten att montera ner hela Sveriges nationella kunskapscenter för postcovid – i detta fall med ett informellt mejl. Konsekvenserna blir extra stora när tiotusentals medborgare samtidigt insjuknat i en ny sjukdom, för vilken bot ännu saknas och behovet av snabb kunskapsutveckling är stort.

Vi kräver följande:

Regeringen bör ge Karolinska institutet i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för postcovidvård som bör samverka med Karolinska universitetssjukhuset. En samlad vård och forskning är avgörande för ett effektivt lärande i den mycket speciella medicinska och samhälleliga situation vi befinner oss i. Karolinska institutet bör lokalisera centret där den största kompetensen om postcovid finns.

Regeringen bör ge öronmärkt statligt stöd för inrättande av utredande och behandlande multidisciplinära postcovidmottagningar på sjukhusnivå i landets samtliga 21 regioner. Mottagningarna bör fungera som regionala kunskapsstöd till primärvården, som även i fortsättningen kommer att ta hand om en stor del av postcovidvården.

Ingen har valt att bli långtidssjuk i covid-19. Sverige har haft oturen att drabbas hårt av det virus som orsakat pandemin. Detta virus har ansvariga varit senfärdiga med att hejda.

Nu hanteras inte heller konsekvenserna av smittospridningen på rätt sätt. Det är hög tid för staten att ta ansvar även för den del av befolkningen som aldrig tillfrisknade.

Ämnen i artikeln

Karolinska
Huddinge

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt