DN Debatt Repliker. ”Livsmedelsverket måste ta socker på större allvar”

Vi underskattar inte problemet med socker, menar Livsmedelsverket i sin replik på min debattartikel. De radar upp flera åtgärder som de genomfört för att minska vårsockerkonsumtion, men bemöter aldrig min kärnkritik. Den handlade om att de aldrig har högprioriterat arbetet mot socker.

Positivt är att myndigheten nu skriver att vi ska äta så lite socker som möjligt. Det rimmar dock illa med det faktum att Livsmedelsverket nyckelhålsmärker sötad mat. I en nyckelhålsmärkt yoghurt kan 30 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Ett barn som äter det till frukost får i sig ungefär en fjärdedel av sin maximala dagsranson socker från något som föräldrarna – på grund av Livsmedelsverket – tror är nyttigt. Om barnet dessutom har lite nyckelhålsmärkta flingor med chokladsmak ovanpå yoghurten kommer det, när frukosten är över, ha nått upp till en tredjedel av sin maximala dagsranson socker.

Livsmedelsverket påstår att de främst använder sina matvaneundersökningar för att titta på hur sockerkonsumtionen skiljer sig åt mellan grupper. Det är inte sant. På sin sajt och i sin kommunikation upprepar de att endast fyra av tio svenska äter för mycket socker. Baserat på studiedeltagares självrapporterade data – där sockerkonsumtionen uppenbart är gravt underskattad – uttalar sig myndigheten alltså om hela befolkningens sockerkonsumtion.

Eftersom Livsmedelsverket missbedömer vår sockerkonsumtion, rankar de ett för lågt intag av fullkorn, ett för högt intag av rött kött och ett för högt intag av salt som större folkhälsoproblem än ett för högt intag av tillsatt socker. Och det får stora följdverkningar, för Livsmedelsverkets prioriteringar genomsyrar Sveriges folkhälsoarbete.

När branschorganisation Livsmedelsföretagen lyfter vad de tycker är viktigast att satsa på i utvecklingen av livsmedel, har det länge handlat om att öka innehållet av fullkorn och minska saltet.

När Dietisternas Riksförbund nyligen lanserade ett läromedel för att stötta idrottslärare i hälsoarbetet, använder de listor på problematiska matvanor från Livsmedelsverket sajt. Enligt dessa listor är för lågt intag av mjölk ett större folkhälsoproblem än vår godiskonsumtion (som inte ens anges som ett problem).

Återigen nämns alltså inte socker, eftersom denna myndighet utgått från Livsmedelsverkets analys av våra matvanor.

När Vinnova nu storsatsar på att skapa ett mer hållbart matsystem skriver de i utlysningstexten att: ”De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.”

Återigen nämns alltså inte tillsatt socker, eftersom Vinnova har litat på Livsmedelsverkets analys av våra matvanor.

Det finns många flera exempel på hur Livsmedelsverkets underskattning av vår sockerkonsumtion påverkar hur andra organisationer arbetar. Ska vi vända epidemin av ohälsa i befolkningen, krävs att vi siktar mot de viktigaste målen och jobbar på många olika fronter. Om ledargestalten för arbetet styr i fel riktning kommer ohälsan att fortsätta att öka, så som den gjort de senaste 50 åren.