Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 18:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/lofven-lovar-okad-invandring-vi-kraver-ordnat-mottagande/

DN Debatt

DN Debatt. ”Löfven lovar ökad invandring – vi kräver ordnat mottagande”

Flyktingvågen under hösten 2015 visade på betydande systembrister i Sveriges mottagande. Bland annat har en otillräcklig samhällsintroduktion lämnat asyl­sökande i en passiv tillvaro, skriver artikelförfattarna. Foto: Alexander Mahmoud

DN DEBATT 7/2. Uppgörelsen mellan regeringspartierna, C och L handlar mest om utredningar, men lovar villkorslöst att invandringen ska öka. Migrationsverket beskriver att ”Sverige blir ett av de mest generösa länderna i EU”. Vi som hanterade krisen 2015 vet att det krävs omfattande reformer för att klara Löfvens politik, skriver tre moderata kommunalpolitiker.

Rätta artikel

Migrationsverket beskriver de regelförändringar som finns med i höger-vänsterregeringens fyrparti­överenskommelse som att de ger de mest generösa reglerna i EU för familjeåterförening. Anhöriga till 20 000 nyanlända kan få rätt till uppehållstillstånd.

Socialdemokraterna har tolererat framväxten av skuggsamhällen – med otrygghet, kriminalitet och utanförskap som följd – när de låtit tiotusentals stanna kvar illegalt i Sverige. Av de dryga 27 000 personer vars asylansökan avslagits under 2016, har endast 60 procent lämnat landet, varav en femtedel efter tvångsåtgärd från polis. Resterande 40 procent kan vara kvar i landet. 70 procent av de ärenden som överlämnats till polis har inte kunnat verkställas då myndigheter inte känner till var personen befinner sig.

Sverige kan inte avvakta en uppenbart dysfunktionell EU-förhandling, utan behöver skyndsamt genomföra reformer där ett avslag faktiskt resulterar i att personen lämnar landet samtidigt som det blir lättare för de som beviljats asyl att få ett jobb och bidra till samhället.

1.

Nationella mottagandecenter under hela asyltiden. Asylsökande bör bo på nationella, obligatoriska mottagandecenter fram till eventuellt beslut om uppehållstillstånd. På mottagandecentret ska samhällsintroduktion, svenskundervisning, hälsokontroll och andra aktiviteter tillhandahållas. För att de som får uppehållstillstånd enkelt ska kunna tas emot av skola eller annan sysselsättning, ska kartläggning och validering av barns och vuxnas utbildning eller andra kompetenser ske där.

Information om återvändande bör ges från ankomstdagen, för att undvika konflikter vid avslag på asylansökan. Det ska vara enkelt att komma till Sverige för att arbeta, oavsett skälet till migrationen. I samband med att ansökan om asyl lämnas in, och identitetshandlingar visas upp, bör det bli möjligt att få börja jobba.

Sverige kan inte avvakta en uppenbart dysfunktionell EU-förhandling, utan behöver skyndsamt genomföra reformer där ett avslag faktiskt resulterar i att personen lämnar landet.

Polis har slagit larm om oroande brister i gränskontrollen. För att säkra ett ordnat mottagande behövs gemensam gränskontroll hos de nordiska länderna. För att minska resursåtgången för polisen bör den bemannas av särskild gränsvakt, som i enlighet med Schengeninspektionens rekommendation samlar resurser för polisen, tullen, kustbevakningen och Migrationsverket. Det bör tillsammans med minskad resursåtgång vid utvisning tack vare mottagandecentren göra att polisen kan prioritera resurser till brotts­bekämpning.

För att sätta press på hemländer som inte samarbetar bör biståndspolitiken användas i högre utsträckning. Ett land som inte tar ansvar för sina egna medborgare kan inte ta emot budgetstöd eller annat bistånd till den offentliga sektorn från Sverige.

2.

Starkare drivkrafter för jobb och ingen gräddfil till bostadsmarknaden. De första två åren har kommunerna ansvar för boende och svenska för invandrare (SFI), och staten för resten av etableringsinsatserna och etableringsersättningen. Vi föreslår att kommunerna tar hela ansvaret direkt vid anvisning, och att kvalitetssäkrade fristående aktörer utför insatserna. För detta krävs bland annat en reform av vuxenutbildningen.

Nyanlända ska inte gå före i bostadskön. Flera kommuner, bland annat Växjö och Solna, hanterar bosättnings­lagen med etableringsboenden; tillfälliga boenden som antingen är tidsbestämda och/eller knutna till deltagande i etableringsinsatser. Därefter gäller eget ansvar. Det bör bli nationell norm med uttryckligt lagstöd.

Aktivitetskrav minskar risken för svartarbete och ökar möjligheterna för nyanlända att få ett jobb. Aktivitetskraven bör skärpas och omfatta fler. Exempelvis ska inte föräldraledighet vara en anledning att undgå insatser under flera år. För att det alltid ska löna sig att arbeta behövs ett bidragstak och sänkt skatt på arbete, särskilt på små inkomster.

Skolans kompensatoriska uppdrag fungerar relativt väl för barn som anländer innan skolstart, men sämre för de som anländer efter skolstart. Mer än hälften i nionde klass klarar inte godkänt i svenska, matematik och engelska. Lovskola och läxhjälp bör bli obligatoriskt för barn som riskerar att hamna efter i skolan.

3.

Kostnaderna för invandringen behöver minska. Invandringen kostar för mycket. Aktuella beräkningar visar att nettoeffekten på offentliga finanser för 2018 är en kostnad på 55–60 miljarder kronor. Den omläggning av mottagandet vi föreslår kommer minska kostnaderna, samtidigt som bättre etablering bidrar positivt till offentliga finanser genom sänkta bidragskostnader och ökade skatte­intäkter. Några ytterligare exempel:

Slopa etableringsersättningen. Nyanlända i etableringen kan få mer än andra utan arbete. Etableringsersättningen bör slopas och ersättas med kommunalt försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). Även efter att kommunerna kompenserats för ökade kostnader innebär detta en besparing på cirka 3 miljarder kronor. Försörjningsstödet behöver i sin tur reformeras.

Resultatbaserad peng för etableringsinsatser. Ersättningen som utgår till anordnare av etableringsinsatser, SFI och vuxenutbildning ska utgå från hur många som går vidare till arbete eller fortsatta studier. Samtidigt ska deltagarnas bidrag villkoras mot ansträngning och resultat. Idag betalar skattebetalarna ofta för närvaro, snarare än kunskap och integration.

Avgiftsbelägg tolk. Tolk ska användas vid kontakt mellan myndighet och enskild. Barn som tolkar åt sina föräldrar hotar såväl rättssäkerhet som maktbalansen i familjen. Rätten till skattefinansierad tolk bör efter en rimlig tid övergå i en skyldighet att kunna ta del av myndighetsinformation. Den som därefter inte själv kan tillgodogöra sig informationen bör själv betala för tolk.

Hösten 2015 visade på betydande systembrister i Sveriges mottagande. Otillräcklig samhällsintroduktion har lämnat asylsökande i en passiv tillvaro. Avsaknaden av ett fungerande åter­vändande har bidragit till framväxten av skuggsamhällen och otrygga utanförskapsområden. Reformtröttheten hos den förra regeringen har lämnat många nyanlända i långvarigt bidragsberoende. I ljuset av misslyckade försök att komma överens i EU och den nya regeringens osäkra överenskommelse, kräver vi reformer till stöd för kommunerna som bringar ordning i mottagandet, påskyndar etableringen och minskar kostnaderna för invandringen.