Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 02:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/loneskillnader-finns-men-inte-inom-laglonesektorn/

DN Debatt

DN Debatt. ”Löneskillnader finns – men inte inom låglönesektorn”

Flyktingar har en lägre sannolikhet än kontrollgruppen att hamna inom kategorin med de mest välbetalda jobben, skriver artikelförfattarna.
Flyktingar har en lägre sannolikhet än kontrollgruppen att hamna inom kategorin med de mest välbetalda jobben, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 23/7.

Christopher F Baum, Hans Lööf, Andreas Stephan, Klaus F Zimmermann: Flertalet studier av löneskillnader mellan flyktinginvandrare och ­infödda svenskar tar inte hänsyn till yrkestillhörighet. På nästan halva den svenska arbetsmarknaden tjänar personer med flyktingbakgrund som etablerat sig på arbetsmarknaden lika mycket eller mer än kontrollgruppen.

Svensk integrationspolitik har misslyckats. Därför måste flyktinginvandringen stramas åt. Det är i alla fall vad som hävdas i den politiska debatten. Men om ett av huvudmålen är att migranterna skall bli produktiva medlemmar i arbetskraften har politiken varit lyckad. Sysselsättningen för de nya medborgarna startar visserligen svagt. Men över tiden hamnar den i närheten av genomsnittet för Europas medborgare. Med lönen som mått på duglighet är resultatet ännu starkare. Flykting­invandrare har lika hög eller högre lön än jämförbara infödda svenskar på nästan halva den svenska arbetsmarknaden.

Med över 80 miljoner flyktingar i dag och prognoser om ännu fler i framtiden är möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden i nya hemländer en viktig fråga för allmänhetens välvilja att öppna landets gränser. Men omfattande studier från olika länder visar på problem. Sysselsättning närmar sig nivån för den infödda befolkningen först efter ett par decennier i de nya hemländerna. Lönen som en värdemätare på produktivitet fortsätter att släpa efter även på längre sikt. Hur ser det ut i Sverige, som har Europas största andel av befolkningen med flyktingbakgrund?

För att få svar har vi mellan åren 2003 och 2013 studerat drygt 100.000 personer som kom till Sverige före 1997 och som etablerats på arbetsmarknaden. Som kontrollgrupp används 100.000 män och kvinnor födda i Sverige med statistiskt liknande egenskaper som immigranterna. Många tidigare studier kännetecknas av att de inte tar hänsyn till att flyktinginvandrare främst arbetar inom samhällssektorer med de lägsta lönerna. Vad vi känner till har det heller inte gjorts någon matchning liknande vår för att skapa en kontrollgrupp som är jämförbar med flyktinggruppen. 

Med undantag för den globala finanskrisen 2007–2008 var svensk arbetsmarknad stark under den period vi undersökt. Hela 84 procent av kontrollgruppen hade sysselsättning, vilket är unikt högt inom västvärlden i modern tid. Motsvarande medeltal för perioden uppgick till 65 procent för de som anlände till Sverige som flyktingar före 1990 (många från Mellanöstern), 60 procent för icke-europeiska flyktingar som beviljades asyl mellan 1990 och 1996 (en stor grupp från Nordafrika) och 72 procent för europeiska flyktingar som fick Sverige som nytt hemland under samma period (huvudsakligen före detta Jugoslavien). Fram till 2013 hade dessa invandrares sysselsättning vuxit till strax under nivån för hela EU:s befolkning.

Skillnaden i lön mellan flykting­invandrare och den inhemskt födda befolkningen är störst inom de mest välbetalda jobben.

I vår studie delas arbetsmarknaden upp i fyra olika kategorier beroende på arbetsuppgifternas karaktär. Det framgår då att flyktinggruppen har en lägre sannolikhet än kontrollgruppen att hamna inom kategorin kognitiv och icke-rutin, med de mest välbetalda jobben. Personer som kommit till Sverige som flyktingar har även något sämre chanser än jämförbara svenskar att få arbete inom administration och försäljning (kognitiv rutin). Däremot har migranter med flyktingstatus en större sannolikhet att jobba med manuella arbetsuppgifter inom både service (icke rutin) och varuproduktion (rutin). Här finns också huvuddelen av låglönejobben i Sverige.

Skillnaden i lön mellan flykting­invandrare och den inhemskt födda befolkningen är störst inom de mest välbetalda jobben. För området kognitiv icke rutin är gapet 25 procent. Förklaringar till invandrarnas lägre lön kan vara att de är mindre produktiva, lönediskriminering, att det är lättare för infödda svenskar att göra lönekarriär där ersättningarna är höga, samt olika lång arbetslivserfarenhet. Tar vi hänsyn till det sistnämnda halveras gapet. Inom kategorin administration och handel är skillnaden 4 procent högre för inhemskt födda, men i stort sett hela gapet kan förklaras av att svenskfödda har fler år på arbetsmarknaden. Med lika lång arbetslivserfarenhet finns ingen löneskillnad. Även inom området manuella rutinbaserade jobb försvinner lönegapet mellan de två grupperna när man kontrollerar för andra skillnader än födelseland. Motsvarande resultat för arbete som vård och omsorg är 4 procents högre lön för invandrare med asylbakgrund.

Vad kan vi lära av denna studie från tidigare vågor av flyktinginvandring för att bättre förstå arbetsmarknadsintegrationen för dagens och morgondagens flyktinginvandrare? Integrationspolitikens misslyckande eller framgång kan bara avläsas i ett mera långsiktigt perspektiv. Integrationen måste få ta tid och erbjuda goda möjligheter för invandrarna att rusta sig för en föränderlig och krävande arbetsmarknad. För infödda svenskar tar det minst tolv års skolgång för att kunna kvalificera för arbetsmarknaden. Om ett huvudmål för migrationspolitiken är att flyktingar som beviljats asyl skall bli produktiva medlemmar i arbetskraften måste resultatet bedömas som lyckat. Den stora grupp flyktinginvandrare som vi studerat uppnår en sysselsättningsgrad nära EU-nivå på drygt 70 procent över tiden, och inom en stor del av arbetsmarknaden är de minst lika produktiva som jämförbara svenskar.

 

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt