Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 23:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/m-kd-och-l-beredda-att-kora-over-regeringen-om-forsvaret/

DN Debatt

DN Debatt. ”M, KD och L beredda att köra över regeringen om försvaret”

Det som nu händer i Belarus påminner oss om hur snabbt utvecklingen i vår omvärld kan förändras, skriver Pål Jonson (M), Mikael Oscarsson (KD) och Allan Widman (L).
Det som nu händer i Belarus påminner oss om hur snabbt utvecklingen i vår omvärld kan förändras, skriver Pål Jonson (M), Mikael Oscarsson (KD) och Allan Widman (L). Foto: M, KD, L

DN DEBATT 30/8.

Pål Jonson (M), Mikael Oscarsson (KD) och Allan Widman (L): Regeringens förslag är en underfinansiering av försvaret. Det är oacceptabelt.

Helheten i försvarsberedningen måste genomföras. Om regeringen inte är beredd att tillskjuta de medel som krävs kommer vi i riksdagen driva den nödvändiga förstärkningen.

I höst ska riksdagen fatta ett nytt försvarsbeslut. Samtliga partier har i försvarsberedningen, under mer än två år analyserat den säkerhetspolitiska utvecklingen och vilka krav det ställer på det svenska försvaret. I två rapporter lämnade beredningen i bred politisk enighet förslag om Sveriges framtida försvar. Det fanns en samsyn om både det försämrade säkerhetspolitiska läget och hur totalförsvaret måste utvecklas för att kunna säkra vår frihet och oberoende. De slutsatser och förslag försvarsberedningen lämnade utgör en noga avvägd helhet för att skapa en trovärdig krigsavhållande förmåga.

Försvarsberedningen konstaterade att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. För att kunna hantera den osäkra och instabila omvärld alla är överens om, måste vi betala för det försvar det kräver. Det som nu händer i Belarus påminner oss om hur snabbt utvecklingen i vår omvärld kan förändras. Vår försvarsförmåga ska inte bara vara krigsavhållande mot en eventuell angripare, den är också en förutsättning för att kunna få hjälp av andra.

Försvarsberedningens förslag rörande det civila försvaret måste fullföljas och de medel beredningen såg behov av måste tillföras. Ett totalförsvar med ett starkt civilt försvar är centralt för att det militära försvaret kan lösa sin uppgift. Det civila försvaret ökar vår förmåga att hantera fredstida kriser, till exempel pandemier, skogsbränder och terrordåd.

I juni avslutade Peter Hultqvist förhandlingarna om det militära försvaret utan att någon politisk uppgörelse kunde nås. Ansvaret för detta misslyckande vilar helt på regeringen.

I juni avslutade Peter Hultqvist förhandlingarna om det militära försvaret utan att någon politisk uppgörelse kunde nås. Ansvaret för detta misslyckande vilar helt på regeringen. Sedan försvarsberedningens slutrapport i maj 2019 har efterhand nya kostnader om flera tiotals miljarder kommit i dagen. Peter Hultqvist har dessutom tillfört nya ambitioner. Trots det har regeringen inte öppnat för en enda krona i tillskott som kompensation för allt detta. Det är så försvarsbeslut under­finansieras.

Regeringens förslag innebär att stora delar av försvarsberedningens förslag inte ryms, liksom att neddragningar måste göras i ÖB:s militära råd. Helheten i försvarsberedningens förslag kan därmed inte uppnås, ÖB:s föreslagna operativa balans uteblir och den strategiska risktagningen ökar. Detta är oacceptabelt för oss.

Upprustning tar tid. Försvaret kräver långsiktighet. Försvarsmyndigheterna måste få tydliga långsiktiga ekonomiska planeringsramar även för åren 2026–2030. Vi är överens om att försvarsanslagen då behöver öka för att helheten i försvarsberedningens förslag ska förverkligas och hela ÖB:s militära råd genomföras fram till 2030.

Det innebär bland annat att utöver vad regeringen presenterat så:

● förstärks cyberförsvaret och underrättelseförmågan.

● tillförs flygvapnet långräckviddig markmålsbekämpningsförmåga.

● förstärks förmågan att kunna basera flygstridskrafterna på spridda krigsbaser.

● tidigareläggs omsättningen av radarsystem till sensorkedjan.

● får helikopterförbanden rörliga basförband.

● tillförs marinen en ny korvett i perioden 2026–2030 utöver den korvett regeringen föreslår.

● påbörjas produktion av ytterligare två korvetter i perioden 2026–2030 för leverans efter 2030.

● förstärks amfibieförbanden med fler nya stridsbåtar.

● anskaffas modernt buret luftvärn till armén.

● tillförs ytterligare en eldrörs­artilleri­bataljon (utöver den regeringen föreslagit), en ingenjörbataljon och en underhållsbataljon.

● etableras en reducerad brigad, Livgardesbrigaden, i Stockholmsområdet.

● tillförs förbindelsekompanier för att lägga broar över större älvar.

● återetableras totalt två nya infanteri­regementen 2022, Jämtlands fältjägarregemente i Östersund eller Västernorrlands regemente i Sollefteå samt Dalregementet i Falun (utöver Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg och Upplands flygflottilj i Uppsala).

● återetableras Bergslagens artilleri­regemente i Kristinehamn, med Villingsberg som skjutfält.

● förverkligas Försvarsmaktens ambition rörande anställda soldater och sjömän.

● förstärks uthålligheten i krig genom anskaffning av ytterligare läkemedel, drivmedel och nödvändiga reservdelar samt lastbilar, ammunition.

● tillförs ytterligare ny soldatutrustning och anskaffas nya eldhandvapen till fler soldater.

● anskaffas betydligt mer modern och tyngre materiel till Hemvärnet.

● förstärks de frivilliga försvarsorganisationerna ytterligare.

● återinrättas väg- och vattenbyggnadskåren och byggnads- och reparationsberedskapen.

Våra partier står bakom att på sikt nå motsvarande 2 procent av bnp i försvarsanslag. Det gäller dock att försvarsstrukturerna kan hantera de förstärkningar som tillförs i försvars­beslutet 2020 på det sätt riksdagen avsett. Det riksdagen beslutat ska levereras.

Det måste bli ordning och reda i ekonomin. Försvaret får inte vara underfinansierat. Vi föreslår därför, liksom försvarsberedningen, att en totalförsvarsinspektion i form av en ny självständig myndighet med uppgift att granska, utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret i sin helhet snarast inrättas. Behov av inspektionen förstärks av de ansenliga belopp som vi föreslår att försvars­sektorn ska tillföras de kommande åren.

Så kallade kostnadsfördyringar eller oförutsedda kostnader kan inte tas på löpande räkning. Därför krävs bland annat att definierade så kallade objektsramar införs för bland annat stridsflygförmågan och undervattensförmågan.

Sverige ska ha en avancerad och konkurrenskraftig försvarsindustri. Utvecklingen av industrin kräver långsiktighet och brett stöd i riksdagen. En parlamentarisk utredning med uppdrag att ta fram en materiel- och försvarsindustristrategi måste därför tillsättas för att ge underlag rörande statens åtagande mot försvarsindustrin inom den långsiktiga ekonomiska ram riksdagen beslutar.

Det är viktigt att beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik fattas med brett stöd i riksdagen. Försvarsbeslut måste överleva val. Ryckighet i försvarspolitiken tjänar inte Sverige.

Om inte regeringen är beredd att skapa ett brett stöd för försvarsbeslutet och föra en diskussion om tillskott för att förverkliga helheten i försvarsberedningens förslag så kommer vi i riksdagen driva denna nödvändiga förstärkning. Det får inte bli ännu ett underfinansierat försvarsbeslut. Helheten i försvarsberedningen ska genomföras!

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt