Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”M måste kräva posten som utbildningsminister”

Som jag ser det finns det tre förslag till posten som utbildningsminister som Moderaterna bör beakta: Tomas Tobé, Anna König Jerlemyr och Magnus Henrekson, skriver Benjamin Dousa.
Som jag ser det finns det tre förslag till posten som utbildningsminister som Moderaterna bör beakta: Tomas Tobé, Anna König Jerlemyr och Magnus Henrekson, skriver Benjamin Dousa. Foto: Johan Jeppsson/IBL, Mickan Palmqvist, Karl Gabor/IFN

DN DEBATT 21/9. Svensk skola står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta på den postmoderna flumvägen eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus? Moderaterna måste våga kräva makten över utbildningsdepartementet. Därefter kan arbetet mot en kunskapsskola, på riktigt, påbörjas, skriver Benjamin Dousa, MUF.

VAL 2018

Nu när de sista rösterna räknats är det ännu mycket som är oklart, men det står klart att Alliansen har fler mandat än de två nuvarande regeringspartierna. Oavsett hur svårt Stefan Löfven verkar ha att acceptera detta kommer han att behöva avgå, antingen frivilligt eller genom att riksdagen röstar bort honom efter talsmansvalet nästa vecka. Där­efter kommer förhandlingarna om vilka partier som ska få styra vilka departement att inledas.

Moderata ungdomsförbundet är av den bestämda uppfattningen att vårt parti måste ta över utbildningsdepartementet. Skolfrågan är helt avgörande för Sveriges framtid. Efter fyra år med Fridolin som chef för utbildningsdepartementet, som för övrigt kan komma att gå till historien som den mest misslyckande utbildningsministern genom tiderna, måste nu en ny väg skyndsamt stakas ut för det svenska skolsystemet.

För att moderat skolpolitik ska få det genomslag som behövs är det helt avgörande att en ny moderat utbildningsminister besitter den sakpolitiska kompetens och politiska förståelse som krävs för att axla det tunga uppdraget. Det kommer inte minst att krävas en politiker med ryggrad, då flera av de för skolsystemet nödvändiga reformer kräver en politiker som vågar gå i strid mot det pedagogiska etablissemanget. De har under en alltför lång tid låtit flum prägla den svenska skolan – och inte minst lärarutbildningarna.

Sverige har i vissa hänseenden ett alltför nyliberalt skolsystem där lågkvalitativa utbildningar kan generera vinster.

I syfte att vända den svenska skolans utveckling föreslår därför jag i dag fyra konkreta förslag:

1

En moderat utbildningsminister. Som jag ser det finns det tre förslag till posten som utbildningsminister som Moderaterna bör beakta. De kandidater jag föreslår är av den kalibern att de med framgång hade klarat av att axla rollen som chef över utbildningsdepartementet och leda dess arbete åt rätt riktning. De kandidater jag föreslår presenteras utan inbördes rangordning.

Tomas Tobé. Med erfarenhet av att vara partisekreterare samt utbildningspolitisk talesperson har han den kunskap och det kontaktnät som kommer att krävas av en blivande minister.

Anna König Jerlmyr. Med god kännedom om hur politik bedrivs på kommunal och nationell nivå har hon uppvisat en enorm handlingskraft under det senaste decenniet, något som inte minst kommer vara avgörande för att leda arbetet med en evidensbaserad kunskapsskola för alla åt rätt håll.

Magnus Henrekson. Som profilerad forskare, professor i nationalekonom tillika vd för Institutet för Näringslivsforskning är han en av få som har lyckats sätta skolfrågan på agendan i den dagspolitiska debatten. Henrekson har förstått vikten av skolkvalitet för vårt framtida välstånd.

2

Satsa på lektorer i förorten. För att stärka likvärdigheten i den svenska skolan och skapa bättre förutsättningar för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet måste en statlig satsning på fler lektorer i förortsskolor initieras skyndsamt. Många barn med arbetarklass- och invandrarbakgrund saknar det kulturella och akademiska kapital som i stor utsträckning är en förutsättning för att de ska söka sig till den högre utbildningen. Genom att säkerställa att alla elever, oavsett deras socioekonomiska status, får chansen att möta forskarutbildade lärare kommer tröskeln till universiteten att sänkas.

3

Inför elitlärarutbildningar. Svensk lärarutbildning präglas av alltför stora brister i kvaliteten. Innehållet är alltför abstrakt, den vetenskapliga förankringen för svag och kopplingen till verkligheten kan närmast beskrivas som obefintlig. De svenska högskole­pedagogerna har under flera decennier hållit lärarutbildningarna som gisslan, och det är hög tid att vi möter det med slagkraftig politik. Det är alldeles upp­enbart att tidigare regeringar, oavsett politisk färg, har misslyckats kapitalt med att se till att de svenska lärar­utbildningarna upprätthåller hög kvalitet. Det duger inte. Nu måste vi lära av de bästa, och det kan vi göra genom att uppmuntra de bästa lärarutbildningarna i exempelvis Finland och Singapore att starta filialer i Sverige. Det måste helt enkelt finnas lärarutbildningar av hög kvalitet om vi ska ha undervisning av hög kvalitet.

4

Låt Skolinspektionen kräva evidens. Sverige har i vissa hänseenden ett alltför nyliberalt skolsystem där lågkvalitativa utbildningar kan generera vinster. Ägarprövningen måste således skärpas rejält.

En tidigare förbisedd aspekt är samtidigt att det inte bara bör handla om att säkerställa att endast seriösa bolag får tillstånd att starta skolor – även möjligheten för kommunerna att starta skolor måste regleras. Skolinspektionen, tillsammans med ett vetenskapligt råd bestående av välmeriterade skolforskare, måste exempelvis få mandatet att stoppa både kommunala och fristående skolor med pseudovetenskapliga inriktningar. Det förutsätter även att den svenska läroplanen förändras markant, så att den betonar kunskap i stället för abstrakta förmågor.

Ett konkret exempel är Kvibergsskolan i Göteborg. I den skolan har man valt att slopa traditionell katederundervisning – trots att evidens av hög kvalitet visar att det är den enskilt mest effektiva undervisningsmetoden. De har även valt att slopa traditionella klassrum. Det är fullständigt orimligt att sådana skolor, som uppenbart går emot all forskning och beprövad erfarenhet på området, får tillstånd att experimentera med barns utbildning – dessutom på skattebetalarnas bekostnad.

För övrigt måste anslagen till den pedagogiska forskningen ses över. Det är inte rimligt att årligen spendera mycket stora summor på pedagogisk forskning som både har begränsad kvalitet och ett högst oklart användningsområde. Politik är att prioritera, och nu är det hög tid att forskning om effektiva undervisningsmetoder får de resurser som länge har saknats.

Svensk skola står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta på den postmoderna flumvägen, som har lett till såväl högst mediokra kunskapsresultat och en oroväckande stor kunskapsklyfta mellan inrikes och utrikes födda elever, eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus?

För oss i Moderata ungdomsförbundet är frågan lätt att besvara. Vi menar allvar med att sätta skolfrågan i fokus. Därför måste Moderaterna våga vilja kräva makten över utbildningsdepartementet. Därefter kan arbetet mot en kunskapsskola, på riktigt, påbörjas.

DN Debatt.21 september 2018

Debattartikel

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet (MUF):
”M måste kräva posten som utbildningsminister”

Repliker

Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet:
”MUF:s påståenden om lärarutbildningarna är flummiga”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.