Anna Ekström (S): ”M riskerar näringslivets kompetensförsörjning” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”M riskerar näringslivets kompetensförsörjning”

En bransch som är särskilt orolig är de gröna näringarna. Våra viktiga naturbruksgymnasier, tillsammans med arbetsgivare inom lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäringarna, hör till dem som drabbats hårdast av den borttagna högskole­behörigheten, skriver Anna Ekström. Bilden visar tallplantering på ett hygge i Västerbotten.
En bransch som är särskilt orolig är de gröna näringarna. Våra viktiga naturbruksgymnasier, tillsammans med arbetsgivare inom lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäringarna, hör till dem som drabbats hårdast av den borttagna högskole­behörigheten, skriver Anna Ekström. Bilden visar tallplantering på ett hygge i Västerbotten. Foto: Johan Gunséus/TT

DN DEBATT 28/5. Situationen är ovanlig. Jag blir kontaktad av oroliga arbetsgivare. De ber mig att få Moderaterna att ändra sig om högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. Genom sin vändning i frågan riskerar Moderaterna näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning till förmån för kortsiktigt politiskt spel, skriver Anna Ekström (S), gymnasieminister.

Gymnasieskolans yrkesprogram har varit och är viktiga beståndsdelar för att skapa vårt välstånd och bygga ett tryggare samhälle. I början av 2000-talet blev eleverna på yrkesprogrammen fler, möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet eller växla karriär senare i livet var en naturlig beståndsdel genom den grundläggande behörigheten. Det förändrades under de borgerliga partiernas år vid makten. 

År 2011 beslutade den moderatledda regeringen att gymnasieskolans yrkesprogram inte längre skulle ge högskolebehörighet – den yrkeselev som ville säkra möjligheten att läsa vidare skulle i stället ha rätt att välja till de kurser som ger grundläggande behörighet. Förhoppningen var att yrkesprogrammen skulle bli mer attraktiva.

Resultatet blev det rakt motsatta. Ungdomar och deras föräldrar uppfattade att yrkesprogrammen inte leder vidare och valde det säkra före det osäkra. Borträknat medieprogrammet har antalet elever i årskurs ett på yrkesprogrammen minskat från cirka 50.000 elever läsåret 2010/11 till cirka 33.500 elever läsåret 2017/18. Det är en minskning med en tredjedel sedan 2011. I stället har andelen elever som söker högskoleförberedande program, särskilt samhällsprogrammet, ökat. 

Den främsta anledningen som elever själva anger som en viktig orsak till varför de inte söker yrkesprogrammen är möjligheten att studera vidare efter gymnasiet. Något som blir än viktigare när arbetsmarknaden kommer att förändras.

Det har funnits en bred majoritet för förslaget. Trots det meddelade Moderaterna i april att man kommer rösta ner denna för näringslivet så viktiga förändring, ett förslag de tidigare talat så varmt om. Med stöd av Sverigedemokraterna sätts vår gemensamma kompetensförsörjning på spel.

Konsekvenserna för arbetsgivare är allvarliga. Yrkesprogrammen är basen för näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning och i dag uppger allt fler arbetsgivare, såväl privata som offentliga, en brist på arbetskraft. Både Svenskt Näringslivs och Företagarnas medlemmar uppger att misslyckade rekryteringar beror på svårigheter att hitta rätt kompetens. I slutändan riskerar det företagens möjlighet att expandera, välfärdens möjlighet att ge en trygg och kvalitativ vård, omsorg och utbildning – helt enkelt vår möjlighet att tillsammans bygga ett starkare samhälle.

Svenskt Näringsliv, Visita, LRF, Företagarna, Installatörsföretagen, Livsmedelsföretagen, Svensk Ventilation, Transportföretagen, Trä- och möbelföretagen, Grafiska Företagen och GS, Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen, Måleriföretagen, Innovations- och kemiindustrierna, Västsvenska handelskammaren, LO, IF Metall, Svensk Handel, Sveriges Elevkårer, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund. Listan kan göras lång på vilka som förespråkar grundläggande behörighet med möjlighet att välja bort för att göra yrkesprogrammen mer attraktiva och stärka kompetensförsörjningen och möjligheten för elever att läsa vidare eller växla karriär senare i livet. Regeringen ser problemet och lyssnar på arbetsgivare, elever och fackförbund.

Yrkesprogrammen är viktiga. Därför har regeringen hela mandatperioden arbetat för att stärka utbildningarnas attraktivitet, höja kvaliteten på undervisning och arbetsplatsförlagt lärande och öka antalet yrkeslärare. Nu har vi tagit nästa steg.

På riksdagens bord ligger nu regeringens förslag om återinförd högskole­behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. Förslaget innehåller en möjlighet för den som inte vill läsa de högskoleförberedande ämnena att välja bort dem. Regeringen vill även skjuta till nära en kvarts miljard kronor till yrkesprogrammen för satsningen. Det är ett förslag som tagits fram i nära samarbete med arbetsgivare och arbetstagare och som fått ett väldigt positivt mottagande.

Förslaget har också haft stöd från det största borgerliga partiet. Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson har talat om de negativa effekterna med sin tidigare förda politik och vikten av högskolebehörighet på yrkesprogrammen för att göra de mer attraktiva. Till Moderaternas stämma i höstas skickade Kristersson förslag till sitt parti om just det förslag som regeringen förslagit, att inrätta en grundläggande behörighet men med möjlighet att välja bort. De moderata ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott har under våren från riksdagens talarstol och vid träffar med arbetsmarknadens parter berättat om sitt stöd för högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det har funnits en bred majoritet för förslaget.

Trots det meddelade Moderaterna på en pressträff i april att man kommer rösta ner denna för näringslivet så viktiga förändring, ett förslag de tidigare talat så varmt om. Med stöd av Sverigedemokraterna sätts vår gemensamma kompetensförsörjning på spel.

Den situation som har uppstått är ovanlig. Jag blir kontaktad av oroliga arbetsgivarföreträdare och företrädare för yrkesprogrammen som ber mig att få Moderaterna att ändra sig och ber om råd om hur de ska gå till väga för att den för dem så viktiga reformen ska kunna gå igenom. En bransch som är särskilt orolig är de gröna näringarna. Våra viktiga naturbruksgymnasier, tillsammans med arbetsgivare inom lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäringarna, hör till dem som drabbats hårdast av den borttagna högskolebehörigheten.

Inte bara för mig utan också för föräldrar, lärare, elever och branscher, som inte har tillbringat de senaste decennierna med att spela det politiska spelet utan kämpat hårt med att hantera och lösa de problem som uppstår i det verkliga livet, är det hela svårbegripligt.

Mina upprepade försök att få kontakt med företrädare för de borgerliga partierna har inte lett någonvart. Moderaterna riskerar näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning till förmån för kortsiktigt politiskt spel. Ändå är jag övertygad om att vi kan komma överens – valår till trots.

Min dörr står öppen. Jag kommer rensa mitt schema när Moderaterna väl ringer tillbaka. För ungdomarnas skull och för näringslivets kompetensbehov.

DN Debatt.28 maj 2018

Debattartikel

Anna Ekström (S), gymnasieminister:
”M riskerar näringslivets kompetensförsörjning”

Repliker

Alliansens utbildningspolitiska talespersoner:
”Alliansens skola leder till jobb och högre studier”

Slutreplik från gymnasieminister Anna Ekström (S):
”Ett mysterium varför M svängt om yrkesprogrammen”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.