Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Macchiarini skyldig till forskningsfusk”

Paolo Macchiarini.
Paolo Macchiarini. Other: Lina Alriksson

I dag beslutar Karolinska Institutet (KI) att fälla en av de artiklar som ingick i Paolo Macchiarinis vetenskapliga produktion vid universitetet för forskningsfusk. Det är de som haft insyn och överblick i hela eller stora delar av processen som ska fällas för forskningsfusk, i det aktuella ärendet fyra personer. Vi konstaterar också att KI inte haft tillräckliga kontrollsystem för att förebygga och upptäcka fusk, skriver Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor KI och Henrik Grönberg, vikarierande prorektor KI.

I dag beslutar Karolinska Institutet, KI, att fälla en av de artiklar som ingick i Paolo Macchiarinis vetenskapliga produktion vid universitetet för forskningsfusk. Det har varit en långdragen process och beslutet kommer säkert att diskuteras. Forskningsfusk handlar om fundamentala frågor, om vår tillit till forskningen och grunden för framtidens medicinska landvinningar. Forskningsfusk rymmer också fler dimensioner än huruvida en vetenskaplig artikel är felaktig. Är till exempel alla medförfattare i en fälld artikel lika skyldiga?

Forskning bygger på förtroende, från allmänheten och forskningsfinansiärer. Vi får aldrig glömma bort att det många gånger är skattemedel och donerade pengar från privatpersoner som gör forskningen möjlig och det förtroendet måste vi forskare värna om. Det yttersta sättet att missbruka den tilliten är oredlighet i forskning – att bryta mot de grundläggande principer som gäller för seriös forskning. Detta bedöms allvarligt inom forskarvärlden. Det skapar trovärdighetsproblem för lärosätet, forskarna själva och forskningen.

Fusk inom det medicinska forskningsområdet riskerar också att skada människors hälsa. Som när en cancerläkare (Sudbö, 2006) i Norge rapporterade att vanliga värktabletter kunde förebygga cancer. Nyheten spreds som en löpeld i medierna men var helt felaktig. I England gick en forskare (Wakefield, 1998) ut med att barn som vaccineras mot barnsjukdomar hade en ökad risk att utveckla autism, ett påstående som det inte finns någon vetenskaplig grund för. Konsekvensen blev att människor avstod från att vaccinera sina barn, vilket i sin tur ledde till svåra sjukdomsfall. Sverige har sitt eget fall med Paolo Macchiarini, där en utredning (Kjell Asplund) konstaterar brister kring operationerna med konstgjorda luftstrupar. Med operationerna som underlag har Paolo Macchiarini skrivit ett flertal artiklar som nu utreds för misstänkt forskningsfusk. Att granska dessa artiklar, liksom Paolo Macchiarinis övriga vetenskapliga produktion, är absolut nödvändigt för att säkerställa att framtida behandling baseras på korrekt fakta.

KI bedömer att det är de som haft insyn och överblick i hela eller stora delar av processen som ska fällas för forskningsfusk; i det aktuella ärendet fyra personer. De övriga författarna har bidragit med delar som inte bedöms oredliga och de har inte heller haft möjlighet att ha en överblick över eller insyn i hela projektet.

Redan i augusti 2014 riktades misstankar om forskningsfusk mot Paolo Macchiarini när fyra läkare anmälde honom till KI. Anmälan ledde till en extern utredning av professor emeritus Bengt Gerdin. Dåvarande rektor konstaterade att det fanns både slarv och brister i de granskade artiklarna men friade Paolo Macchiarini från anklagelserna. Efter dokumentären ”Experimenten” och dåvarande rektors avgång, valde jag, som vikarierande rektor, att öppna ärenden av flera ifrågasatta artiklar från Macchiarinis grupp.

Dagens beslut gäller Paolo Macchiarinis artikel "Experimental orthotopic transplantation of a tissue-engineered oesophagus in rats" som publicerades i tidsskriften Nature Communications 2014. Det är den första av flera artiklar som ska granskas. KI:s beslut i själva oredlighetsfrågan ansluter sig till yttrandet från Expertgruppen för oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN. KI delar också CEPN:s syn att det finns förmildrande omständigheter för de mer juniora författarna. Vidare delar KI synen att den som sätter sitt namn på en vetenskaplig artikel bär ett ansvar. Men vad gäller huruvida alla medförfattare i en studie som bedömts innehålla fusk, kan ställas till svars för hela den publicerade studien kommer KI till en annan slutsats än CEPN.

Eftersom frågan är principiellt mycket viktig har KI bett Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, om råd. KVA slutsats är ”Således kan medförfattares ansvar inte kategoriskt utkrävas och det är inte självklart att alla medförfattare i en studie som bedömts innehålla fusk, kan ställas till svars för hela den publicerade studien….. Bedömning måste göras från fall till fall genom att höra de inblandade medförfattarnas beskrivning av omständigheterna kring studiens utförande och publicering.”.

Den aktuella studien inkluderar ett flertal olika metoder som utförts av medförfattare från olika forskargrupper. Den som är expert på en viss metod kan sakna förutsättningar att ta ansvar för de sammantagna slutliga resultaten. De olika författarnas bidrag tydliggörs i artikelns author contributions. Mot denna bakgrund har KI gjort en individuell bedömning av varje författares ansvar.

För KI står det klart att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till forskningsfusk. Det är uppenbart att han inte tog det övergripande ansvar som vilar på artikelns huvudförfattare. KI bedömer att det är de som haft insyn och överblick i hela eller stora delar av processen som ska fällas för forskningsfusk; i det aktuella ärendet fyra personer. De övriga författarna har bidragit med delar som inte bedöms oredliga och de har inte heller haft möjlighet att ha en överblick över eller insyn i hela projektet. Vi konstaterar också att KI som universitet inte haft tillräckliga kontrollsystem för att förebygga och upptäcka fusk. Något som vi aktivt arbetar med för att förbättra.

I processen har KI diskuterat i generella termer med andra medicinska fakulteter och forskningsfinansiärer vad gäller medförfattares ansvar och det är uppenbart att vi behöver fortsätta den debatten. Processerna inför beslut måste vara tydliga och rättssäkra. Samtidigt behöver vi bättre skydda de som slår larm. Att de visselblåsare som larmade om Paolo Macchiarinis verksamhet inte blev hörda är oacceptabelt och här ber KI offentligt visselblåsarna om ursäkt för det. KI måste ha ett system som skyddar de som larmar och just nu säkerställer KI att det finns goda vägar för att rapportera fusk. Något annat är inte godtagbart för ett universitet som vill kännetecknas av kvalitet.

I det här ärendet har KI vägt in olika aspekter och synpunkter men idag saknar forskarvärlden en nationell, enhetlig definition av oredlighet. Därför ser KI fram emot utredningen ”Organisation för utredningar om oredlighet i forskning” som regeringen tillsatte för ett drygt år sedan. Den skulle ha presenterats i höstas men nu väntas den först i slutet av februari. Det är viktigt att den inte fastnar på regeringens bord. För vi behöver en samsyn i forskarsamhället på vad som är forskningsfusk men också på hur fusket ska hanteras. Det är avgörande för att skapa trovärdighet och tillit till medicinsk forskning i framtiden och för att säkerställa att vård baseras på korrekta forskningsresultat.

DN Debatt.20 december - 2

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.