Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 12:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/magi-kan-inte-trolla-bort-bristen-pa-vardplatser/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Magi kan inte trolla bort bristen på vårdplatser”

Sverige ligger i botten bland industriländerna i OECD vad gäller såväl iva- som andra vårdplatser, skriver Elin Karlsson.
Sverige ligger i botten bland industriländerna i OECD vad gäller såväl iva- som andra vårdplatser, skriver Elin Karlsson. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

DN DEBATT 20/7.

Elin Karlsson, ordförande för yrkesföreningen Sjukhusläkarna: Sveriges Kommuner och Regioner inbillar sig att antalet vårdplatser kan fortsätta att minska. SKR trixar med statistiken i stället för att erkänna de allvarliga brister som finns. Patienterna är för sin del rättslösa. Under­dimensioneringen av iva- och andra vårdplatser måste få ett slut.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sjukvården är med rätta en av de hetaste frågorna i valrörelsen. För de flesta är det, med dagliga larm från vården, glasklart att satsningar och förändringar behöver ske akut. Ett av de mest brännande problemen i sjukvården är vårdplatsbristen och dess konsekvenser för patienter och personal.

Behovet av vårdplatser har minskat genom ett förbättrat arbetssätt och utveckling, men vi har sedan länge passerat gränsen för ett ändamålsenligt antal platser. Sverige ligger i botten i OECD vad gäller såväl iva- som andra vårdplatser. Detta är ett resultat av att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regionerna varken har lyckats med sitt uppdrag eller lyssnat på oss i professionen.

Regeringen, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och vi som arbetar inom vården delar samma verklighetsbeskrivning: vården har en för trång kostym. Dessvärre har en av de stora makthavarna inom sjukvården – regionernas arbetsgivarorganisation SKR – återigen visat att man såväl saknar verklighetsförankring som strategi för att vara en del av lösningen.

Hade SKR bara varit ett samarbets­organ för regionerna hade det varit mer okej. Men organisationen erhåller och fördelar statsbidrag, har ”nära myndighetsstatus”, och saknar helt transparens.

En patient bakom ett draperi på akuten är fortfarande kvar på akuten – trots att den officiella statistiken visar att den befinner sig på en vårdavdelning.

”Behovet av antal vårdplatser har minskat kraftigt de senaste åren och kommer troligen att fortsätta minska.” Så inleds ett pressmeddelande från SKR som berättar om en ny rapport: ”Fakta om vårdplatser”. Eller rättare sagt fakta om vissa vårdplatser: SKR har valt att utelämna tekniska platser för förlossning och intensivvård.

SKR medger visserligen att utlokaliseringar och överbeläggningar ökat de senaste åren, på grund av brist på tillgång till personal med rätt kompetens. Men arbetsgivarorganisationen nämner inte med ett enda ord vilka orsakerna till personalbristen är eller hur man ska kunna locka tillbaka de tiotusentals som slutat eller överväger att sluta. I stället väljer SKR än en gång att poängtera att en stärkt primärvård och ökad digitalisering kommer att lösa problemen.

Det är ett huvudlöst resonemang sett till dagens situation. Inom vården arbetar vi fortfarande med usla it-system: våra journaler är i praktiken digitala osammanhängande pappersjournaler. De är en av våra största tidstjuvar och ett arbetsmiljöproblem. Inte heller har regionerna lyckats skapa en arbets­miljö och personalpolitik som gör primär­vården till en attraktiv arbetsplats.

Statistik från Läkarförbundet visar att det skulle behövas dubbelt så många läkare inom primärvården – i bland annat Region Stockholm, Region Östergötland, Region Kalmar län, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Västernorrland – för att varje läkare ska kunna ansvara för ett rimligt antal invånare enligt Social­styrelsens rekommendationer.

Men SKR ser inga problem, utan räknar såväl platser på omvårdnadsboenden som sängar i patientens hem som en vårdplats – och hävdar, med detta nya skeva sätt att räkna, i motsats till alla övriga aktörer att Sverige har flest vårdplatser i OECD.

Lyckligtvis ser andra behovet av fler vårdplatser. Flera riksdagspartier har gått ut med ett mål om en 90-procentig beläggningsgrad på sjukhusen. Vi vet att en lägre beläggningsgrad ger en effektivare vård med marginaler. Det är dock ett feltänk att koppla stimulanspengar till målet, vilket flera partier nu vill göra.

Vi vet att kortsiktiga ekonomiska stimulansmedel inte bidrar till de grundläggande strukturella förändringar som behövs. I stället ger de upphov till förvanskande av det statistiska underlaget. Det finns många exempel på dessa trixanden. En patient bakom ett draperi på akuten är fortfarande kvar på akuten – trots att den officiella statistiken visar att den befinner sig på en vårdavdelning.

För att minska antalet utlokaliserade patienter har på många håll den enklaste vägen att nå resultat på pappret valts – att utvidga antalet avdelningar som är ”rätt” för patienten, oavsett vilken kompetens eller utrustning som finns kring vårdplatserna. En patient som opererats i buken kan således vårdas på en handkirurgisk avdelning – trots att avdelningen inte alls har rätt profil och kompetens. En patient som tackar ja till att stå kvar i kön till närmaste sjukhus – trots långa väntetider – har inte frånsagt sig vårdgarantin, men hamnar i dag ändå ofta i gruppen ”patientvald väntan” och vips är regionen ett steg närmare att hålla vårdgarantin.

Samtliga partier är överens om att hälso- och sjukvård är en viktig fråga. Men sjukvården får inte bli ett slagträ i valrörelsen. Patienterna och vi som arbetar i sjukvården förtjänar bättre.

Det behövs ett tydligt medicinskt ledarskap med mandat för uppgiften. Vi vill inte ha vallöften som ser bra ut på pappret, men väger lätt för patienterna i vår kliniska vardag. Vi vill inte ha fler kortsiktiga stimulansbidrag. Vi vill inte att man rusar in i snabba åtgärder – en satsning i en region dit inhyrd personal dras kan exempelvis påtagligt försämra läget i en annan region. En satsning som endast löser problem på kort sikt kan få personalen att fly.

Det är oacceptabelt att rådande lagstiftning inte följs av regionerna, och att det får fortsätta så år efter år. Patienterna är rättslösa. Vi vill därför att partierna nationellt ställer gemensamma krav på att regionerna tar sitt ansvar för sjukvården och uppfyller sitt lagstiftade uppdrag att bedriva patientsäker hälso- och sjukvård i tid. Vi vill se en skarpare lagstiftning med en patient­rättighetslag.

Och vi vill att man på nationell nivå, om förbättringar uteblir, ser över om ansvaret över sjukvården kan ligga kvar hos regionerna.

Sjukhusläkarna kräver:

En adekvat dimensionering av vård- och iva-platser.

Att patientens behov sätts i fokus, genom införande av en patienträttighetslag.

En total transparens kring väntetider och samarbete över regiongränserna.

En professionsstyrd vård präglad av tillit. Vi ska leverera en god vård och samtidigt ta ansvar för att våra resurser och skattemedel används på bästa sätt. Det kan vi inom professionen, det har vi bevisat under pandemin.

En arbetsmiljö som får personalen att stanna.

Ett stopp för kortsiktiga ekonomiska stimulansmedel.

Att regionerna tvingas ta ansvar för sjukvården.

Ett stopp för att statsbidrag delas ut via SKR. De bör i stället gå direkt till regionerna eller delas ut av myndigheter.

Ämnen i artikeln

Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt