Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-25 18:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/mandat-och-folkligt-stod-for-eu-skatter-saknas/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Mandat och folkligt stöd för EU-skatter saknas”

REPLIK DN DEBATT 29/10.

Tre Europaparlamentariker (SD): Sannolikt kommer vi se fler förslag på EU-skatter. Sverigedemokraterna kommer motsätta sig alla sådana förslag.

Sverige har fjärde högst skatter i EU. Trots detta är Thomas Piketty och S-studenter inte nöjda. På DN Debatt skyller de ökad ojämlikhet på ”sänkt fastighetsskatt” och vill vända ”kapplöpning mot botten” genom att ge EU beskattningsrätt över finanssektorn och multinationella företag samt införa en lägstanivå för bolagsskatt.

Utöver de praktiska svårigheterna och olikheterna mellan länderna som inte tas hänsyn till finns det demokratiska och maktpolitiska invändningar mot att ge EU beskattningsrätt. Samtliga partier utom Liberalerna har i val lovat motsätta sig sådan maktöverföring. Mandat och folkligt stöd saknas. Så sent som i början på året skrev EU-minister Hans Dahlgren att det inte fanns några planer på att ge EU beskattningsrätt (DI 10/2 2020).

Skattepolitiken ligger nära statens kärna. Om EU kan besluta om uttaxering utan att medlemsländernas folkvalda församlingar kan ingripa skulle beskattningen inte vara legitim. Om medborgarna inte kan påverka besluten genom valhandlingen – vilket i praktiken är omöjligt på EU-nivå – reduceras deras länder till skatteprovinser. Därför måste beskattningsrätten förbli en nationell kompetens.

Gemensam beskattning förändrar länders incitamentsstrukturer. Om en del av kostnader kan skiftas till andra länder minskar intresset för att genomföra strukturförändringar. Ett sådant samarbete, där medlemsländer i än högre grad kan profitera på varandra, eroderar legitimiteten för hela projektet. Det ligger därför inte i vårt nationella intresse att låta länder med vanskötta ekonomier skicka räkningen för deras slarv till oss.

Detta är också en maktpolitisk fråga. Det faktum att EU-budgeten finansierades ur medlemsstaternas statskassor har tvingat Bryssel att lägga band på sina ambitioner. När den federala nivån i USA fick beskattningsrätt kunde den utöka sin makt genom att erbjuda subventioner till delstater som följer federala riktlinjer. Beskattningsrätten är således en maktöverföring som i sig själv genererar ytterligare maktöverföringar.

Diskussionen har sina rötter i beslutet att inrätta en återhämtningsfond som främst gynnar Syd- och Östeuropa utan att besluta om den slutliga finansieringen. Inledningsvis kommer en skatt på plastavfall införas. Det kanske låter bra men är principbrytande. Nästa steg är förslag på beskattning av koldioxid och digitala storföretag. Då dessa skatter främst drabbar företag från andra länder är det sannolikt att europeiska företag kommer drabbas av motåtgärder. Eftersom Sverige är ett ovanligt exportberoende land kommer vi drabbas hårdare än andra länder av dessa.

När regeringen och dess stödpartier med tyst stöd av Moderaterna och Kristdemokraterna accepterade upplägget utlovades att det var en engångshändelse. Men redan har mäktiga röster höjts som vill göra fonden permanent. (Financial Times 23/9 2020) Sannolikt kommer vi se fler förslag på EU-skatter. Sverigedemokraterna kommer motsätta sig alla sådana förslag. Vi stå upp för det svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt