Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-20 00:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/marknadshyror-kostar-staten-35-miljarder-i-bostadsbidrag/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Marknadshyror kostar staten 35 miljarder i bostadsbidrag”

En granskning av regeringens direktiv till marknadshyresutredningen visar att förslaget i princip är ett beställningsverk av Fastighetsägarna, skriver Nooshi Dadgostar (V) och Momodou Malcolm Jallow (V).
En granskning av regeringens direktiv till marknadshyresutredningen visar att förslaget i princip är ett beställningsverk av Fastighetsägarna, skriver Nooshi Dadgostar (V) och Momodou Malcolm Jallow (V). Foto: Anna Tärnhuvud/Jessica Segerberg

DN DEBATT 31/5.

Nooshi Dadgostar (V) och Momodou Malcolm Jallow (V): Se på Finland där införda marknadshyror kostar staten enorma summor i bostadsbidrag.

Översatt till Sverige skulle svenska skattebetalare få betala 35 miljarder kronor mer för bostadsbidrag. Fastighetsägarna skulle naturligtvis vara glada, men för skattebetalarna vore det en enorm förlustaffär.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

För många vanliga löntagare i Sverige är bostadsmarknaden hopplös. Trångboddhet och barn som inte kan flytta hemifrån är vardag för många. Anledningen är bostadsbrist, och att de redan i dag inte har råd att flytta till nyproducerade hyres­rätter. Nu vill regeringen införa marknadshyror som kommer att driva upp hyrorna ytterligare. Det vi i stället borde göra är att återupprätta en bostads­politik som säkrar att vanliga löntagare har råd med ett anständigt boende.

När de borgerliga partierna tog regeringsmakten i början av 90-talet lämnades bostadspolitiken över till den nyliberala marknadens osynliga hand. Bostaden gick från att ha varit en social rättighet, och kärnan i den svenska välfärdspolitiken, till att bli ett investeringsobjekt på en marknad. Efter att bostadspolitiken i praktiken avskaffades under 90-talet har trångboddheten ökat kraftigt. Särskilt för åldersgruppen 20 år till 40 år. Andelen unga vuxna som bor kvar hos sina föräldrar har sedan 90-talet ökat från 15 procent till 27 procent i dag.

Vi lever nu med bostadsbrist och enorma prisökningar på bostadsrätter. Det är ett fullständigt misslyckande för nyliberalismens föreställning att allt löser sig bara marknaden får styra. Konsekvenserna av detta misslyckande drabbar alla som inte har en egen välfylld plånbok eller rika föräldrar.

Vi kommer inte att acceptera att regeringen lägger fram ett förslag i riksdagen som innebär marknadshyror och som stänger dörren för hyresgästerna att förhandla kollektivt.

Nu vill regeringen förvärra situationen ytterligare genom att införa marknadshyror. Först i nyproducerade bostäder, men i förlängningen kommer hela systemet – och därmed hela hyresbeståndet – att påverkas. Det går inte att radikalt byta system på en del av bostadsmarknaden och påstå att det inte påverkar resten. Människor kommer att tvingas flytta från sina egna hem när de inte längre har råd med hyran. Statsminister Stefan Löfven har lovat att ingen villaägare ska behöva flytta på grund av beskattning, men något liknande löfte till hyresgästerna har inte hörts. I stället finns ”löftet” i januariavtalet om marknadshyror, som inte bara kommer att ge högre hyror utan också all makt åt fastighetsägarna.

Det är inte mer marknad som löser medborgarnas bostadsproblem, lika lite som det har gjort det de senaste trettio åren. Mer marknad kommer att leda till högre hyror i princip överallt, inte bara i storstäder och i attraktiva områden. Med marknadshyror krävs också alltid någon form av parallell hyres­marknad med ”fattigbostäder”, som subventioneras av staten för alla som inte har råd att bo på den ”vanliga” bostadsmarknaden. Dessutom kommer kostnaderna för bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd att öka kraftigt.

Statsminister Stefan Löfven har lovat att ingen villaägare ska behöva flytta på grund av beskattning, men något liknande löfte till hyresgästerna har inte hörts. I stället finns ”löftet” i januariavtalet om marknadshyror, som inte bara kommer att ge högre hyror utan också all makt åt fastighetsägarna.

De som förespråkar marknadshyror lyfter fram Finland som exempel. De införde marknadshyror i nyproduktion 1991 och 1995 fortsatte de med alla hyres­rätter. Under de följande fem åren sköt hyrorna i höjden – i Helsingfors steg de med mer än 40 procent.

För att få detta att fungera har Finland i dag en situation där de betalar enorma summor i bostadsbidrag. Kostnaderna för bostadsbidrag är åtta gånger högre per hyresgäst jämfört med i Sverige. Översatt till Sverige skulle det motsvara att svenska skattebetalare får betala 35 miljarder kronor mer för bostads­bidrag än i dag. Fastighetsägarna skulle naturligtvis vara glada för detta tillskott från svenska skattebetalare, men för alla oss andra vore det en enorm förlust­affär. Det är mer pengar än vad hela den svenska polisen kostar. På något sätt skulle det behöva betalas, med höjda skatter eller stora nedskärningar.

Höjda hyror skulle öka antalet vräkningar på grund av hyresskulder. Samma sak med trångboddheten för låg- och normalinkomsttagare. Erfarenheter från andra länder och gjorda studier visar att marknadshyror inte leder till ett ökat bostadsbyggande, utan bara omfördelar beståndet efter plånbokens storlek.

Varför skulle någon vilja införa en så huvudlös politik? Det finns en tydlig vinnare, fastighetsägarna.

En granskning av regeringens direktiv till marknadshyresutredningen visar att förslaget i princip är ett beställningsverk av Fastighetsägarna. Det är oacceptabelt att en så viktig fråga för medborgarna kidnappats av snäva särintressen, med benäget bistånd av januaripartierna.

Dagens bostadspolitik har lett till bostadsbrist i 9 av 10 kommuner. Men marknadshyror skulle inte lösa något problem, tvärtom. I stället borde vi diskutera förslag som faktiskt leder till ökat bostadsbyggande.

Dagens bostadspolitik har lett till bostadsbrist i 9 av 10 kommuner. Men marknadshyror skulle inte lösa något problem, tvärtom.

Vänsterpartiet vill att Sverige tar fram en nationell bostadsförsörjningsplan. Det ska vara en nationell strategi som ligger till grund för den övergripande bostadspolitiken och säkerställer allas rätt till en bra bostad till en överkomlig kostnad. Ett nytt bostadspolitiskt mål bör ingå där boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors behov, bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.

Det finns flera möjliga instrument för att öka byggandet:

● Vi har föreslagit statliga topplån för byggande av de hyresrätter som marknaden inte klarar att bygga. Genom att erbjuda topplån till fördelaktiga villkor, vilka ersätter större delen av det egna kapitalet för byggbolagen, tar staten över delar av risken för hyresrättens finansiering. Samtidigt möjliggör detta för fler mindre byggbolag att komma in på marknaden. Vårt förslag innebär en minimal kostnad för staten, men ger ett ökat byggande och bidrar till ökad konkurrens i en bransch som är i stort behov av det.

● Ett annat verktyg är att använda delar av de statliga AP-fonderna för investeringar i bostadsbyggande. Fonderna ska se till att pensionärernas pengar tryggas, vilket bäst görs genom att AP-fonderna bidrar till att Sverige framöver har hög sysselsättning och en stark ekonomi. Att bygga bort bostadsbristen är centrala delar av detta.

● Ytterligare en metod är att kraftigt öka dagens investeringsstöd och förbättra dess träffsäkerhet. Det stöd som finns i dag är inte tillräckligt för att få fart på byggandet och måste utvecklas för att ge tillräcklig effekt.

Vi diskuterar gärna dessa och andra sätt att se till att bostadsbristen byggs bort. Det viktiga är att hitta vägar framåt som faktiskt fungerar.

Till det kommer att vi i stället för att göra det dyrare att bo i hyresrätt, bör renovera och energieffektivisera de hyreshus som finns. För exempelvis 140.000 lägenheter som byggdes under miljonprogrammet är situationen akut. Staten bör bistå med ekonomiskt stöd, annars riskerar hyresgästerna att drabbas av stora hyreshöjningar.

En storsatsning som denna ger inte bara grönare och friskare hus utan även många arbetstillfällen och därmed ett viktigt bidrag till den omstart av svensk ekonomi som så väl behövs efter coronakrisen. Tillsammans med massiva investeringar för ökat bostadsbyggande skulle de ha stor effekt på sysselsättningen.

Vi kommer inte att acceptera att regeringen lägger fram ett förslag i riksdagen som innebär marknadshyror och som stänger dörren för hyresgästerna att förhandla kollektivt. Det skulle bara dramatiskt förvärra bostadsproblemen för vanliga hushåll och öka segregationen. I stället behöver vi skapa en statlig bostadspolitik värd namnet.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt