Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-27 04:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/massdigitalisera-sveriges-kunskaps-och-kulturarv/

DN Debatt

DN Debatt. ”Massdigitalisera Sveriges kunskaps- och kulturarv”

Folkbiblioteken är kommunernas ansvar. Så staten kan inte bestämma hur många bibliotek som ska finnas, stoppa pågående nedläggningar av filialer eller fastställa öppettider. Det avgörs inom det kommunala självstyret, skriver Erik Fichtelius. Foto: Örjan Björkdahl

DN DEBATT 7/3. I förslaget till nationell biblioteksstrategi vill vi att den nationella biblioteksmyndigheten får i uppdrag att samordna en massdigitalisering av nationens samlade kunskaps- och kulturarv av dagstidningar, böcker, tidskrifter, ljud och bild. Här krävs en tioårig digitaliseringsplan så att Sverige kan kan komma ikapp omvärlden, skriver Erik Fichtelius.

Rätta artikel

Biblioteksutredningen.

 

 

DN. DEBATT 190307

När Teliacheferna nyligen friades i tingsrätten för mutor i Uzbekistan kommenterade DN med att citera revykungen Karl Gerhards kuplett ”Hurra, hurra, vad det är roligt i Moskva” från 1938. Liberalernas Jan Björklund aviserade sin avgång och SvD rapporterade vad han sa och hur han såg ut för 30 år sen. Kvinnlig rösträtt firade 100 år och en av våra politiska krönikörer byggde sin artikel på en statlig utredning från 40-talet om hembiträden.

Detta är att vidga och fördjupa det offentliga samtalet. Dagens frågor kan belysas ur historiens perspektiv. Det som stått i tidningen, i det offentliga trycket eller som sjungits på scen, sagts i radio eller visats i tv är en del av landets kunskaps- och kulturarv. Hur detta görs hittbart och tillgängligt har varit en av frågeställningarna i arbetet med en nationell biblioteksstrategi. Biblioteken är demokratins skattkammare, där det oförvanskade källmaterialet finns bevarat. Till glädje för demokraten, men till skräck för demokratins fiender.

En ledarskribent i en stor tidning eller en nyhetsreporter på public service har liksom forskare och universitetsstudenter ofta god tillgång till nationens kunskapsskatter. Men den breda publiken och den vardaglige biblioteksbesökaren har det inte lika lätt. Studenten på den lilla högskolan, sjuksköterskan i kommunal omsorg, släktforskaren eller den som har ett annat modersmål än svenska har inte samma tillgång.

Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Men verksamheten hotas av kommunala besparingar, senfärdig digitalisering och avsaknad av centrala upphovsrättsliga avtal.

För att inte tala om de hundratusentals skolungdomar som förvägras sin lagstadgade rätt till skolbibliotek av både kommunala och privata skolhuvudmän. På samma sätt som de nationella minoriteterna och urfolket samerna inte med självklarhet lätt kan få medier på sina egna språk på biblioteken.

Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Men verksamheten hotas av kommunala besparingar, senfärdig digitalisering och avsaknad av centrala upphovsrättsliga avtal. När det gäller digitalisering och tillgängliggörande av bibliotekens skatter riskerar Sverige att hamna i en internationell gärdsgårdsserie. De flesta jämförbara länder har kommit mycket längre med att tillgängliggöra sina böcker, tidningar, tidskrifter och andra medier. Sverige behöver ett rejält bibliotekslyft.

I dag överlämnar Kungliga biblioteket utredningen om en nationell biblioteksstrategi till den nya kulturministern Amanda Lind (MP). Vi har utrett frågan i tre och ett halvt år, producerat 14 stora underlagsrapporter, 10 dokumentärfilmer om biblioteken och genomfört dialogmöten över hela landet med det samlade biblioteksväsendet. Allt detta har kokats ner till en nationell strategi på 25 sidor. Visionen är bibliotek för alla och målet är demokrati – alla ska fritt kunna ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka i samhället på egna villkor.

Utifrån detta definierar vi sex arbetsområden eller medel för att nå målet. Vi lyfter fram biblioteken som samhällets öppna rum samt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Vi föreslår nya nationella digitala bibliotekstjänster och en stärkt gemensam infrastruktur.

Men en nationell strategi blir inte verklighet utan konkreta åtgärder. Därför överlämnar vi i dag till regeringen också ett förslag till reformpaket med inledningsvis sex reformer för stärkta bibliotek till en årlig kostnad av 250 miljoner kronor:

Stärkta skolbibliotek

Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk

Stärkt mångspråkig biblioteks­verksamhet

Stärkta nationella digitala ­bibliotekstjänster

Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteks­väsendet

Stärkt nationell biblioteksmyndighet

Den stora politiska utmaningen är att biblioteken styrs och finansieras på flera olika nivåer. Folkbiblioteken är kommunernas ansvar och därför kan staten inte bestämma hur många bibliotek som ska finnas, stoppa pågående nedläggningar av filialer eller fastställa öppettider. Detta avgörs inom det kommunala självstyret. Det duger inte ens om staten skulle betala, eftersom kommunerna helst inte vill ha riktade anslag.

Det en nationell strategi kan göra är att peka på bibliotekens värde för demokratin och invånarna, men inte tvinga kommunerna till åtgärder. Även skolbiblioteken är ett ansvar för kommunala och privata huvudmän. Skolbiblioteksverksamhet är obligatorisk enligt skollagen, men det är en icke tvingande ramlag som de flesta skolor struntar i. Regeringen har anslagit 30 miljoner årligen till bemannade skolbibliotek, men det är en droppe i havet. Att ge alla elever tillgång till skolbibliotekarier skulle kosta 1,5 miljarder årligen. Det skulle vi gärna föreslå, men det är kommunerna själva som inom ramen för sina resurser måste ta ansvar för detta. Utredningen har publicerat flera forskarrapporter som med stark empirisk evidens visar hur rätt bemannade och utrustade skolbibliotek främjar elevernas lärande.

Det vi föreslår är statliga insatser för medieförsörjningen och åtgärder för att stärka kompetensen för lärare, rektorer och bibliotekarier med inriktning på integrering av skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten. Vi föreslår också medel till stärkta fortbildningsinsatser för alla bibliotekarier och konstaterar att behovet av utbildningsplatser på högskolorna för bibliotekarier växer. Det saknas tillräckligt stöd för biblioteks- och informationsvetenskapen. Men utbildningsplatser och forskningsfinansiering är en sak för självständiga akademier.

Den stora utmaningen följer av den tekniska omvälvning digitaliseringen innebär. Den nationella biblioteksmyndigheten bör få i uppdrag att samordna en massdigitalisering av nationens samlade kunskaps- och kulturarv av dagstidningar, böcker, tidskrifter, ljud och bild. Här krävs en tioårig digitaliseringsplan så att Sverige kan komma ikapp omvärlden och leva upp till sina uttalade it-politiska mål. Det digitaliserade materialet kräver gemensamma och nationella plattformar för olika målgrupper.

Upphovsmännen har legitim rätt till ersättning för digitalt tillgängliggörande av sina böcker, skrifter och andra medier. Detta kräver förhandlingsstyrka och finansiering på den statliga sidan. Lån ska vara gratis för biblioteksbesökarna, men det betyder inte att författare, konstnärer, förlag och mediehus ska bli utan ersättning. Redan utvecklade och framgångsrika digitala bibliotekstjänster som Litteraturbanken och Bibblix bör få permanent statlig finansiering.

Biblioteken är samhällets öppna rum. De tillhör folket. Biblioteken med sina bibliotekarier och annan personal ger den enskilde kraft och möjlighet att fungera i samhället. Här finns både den önskade och oväntade, den bekväma och obekväma kunskapen. Detta är värt att både försvara och utveckla.