Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"Matavfall ska sorteras med färgade soppåsar"

Flera kommuner har redan infört systemet med påsar i olika färg för olika typer av hushållsavfall.
Flera kommuner har redan infört systemet med påsar i olika färg för olika typer av hushållsavfall. Foto: Niklas Larsson
Nytt förslag från C och M. Senast år 2018 ska hälften av allt matavfall i Stockholm samlas in, sorteras och bli till energi. För att målet ska uppnås måste stockholmarna ­sortera sitt hushålls- och matavfall i färgade soppåsar som sedan hanteras i en optisk sorteringsanläggning, skriver Sten Nordin (M) och Per Ankersjö (C).

Det finns i dag en stor framtidstro i Stockholm och allt fler flyttar hit. År 2024 kommer en miljon människor att bo i Stockholms stad. Detta betyder att vi redan nu behöver planera och utveckla den kommunala servicen för åren som kommer.

Visionen för Stockholm behöver omfatta alltifrån färdigställandet av Hammarby sjöstad till utvecklingen av nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet, sammanlagt ett trettiotal större stadsutvecklingsprojekt. Samtidigt som denna utveckling sker behöver vi hushålla bättre med våra resurser.

Ett viktigt led i Stockholms utveckling är att vi nu kraftsamlar för att öka matavfallsinsamlingen i staden. Matavfallet blir till biogas, som är ett miljövänligt bränsle till både bilar och bussar i staden.

Målet är att Stockholm ska bli fossilbränslefritt till år 2050. Som delmål ska stockholmarnas koldioxidutsläpp minskas till 3,0 ton koldioxid ekvivalenter per person till år 2015. Vi ska också utreda hur stadens organisation kan bli oberoende av fossila bränslen fram till år 2030.

I Stockholms stads budget för 2012 slog stadshusalliansen fast en avsevärd ambitionshöjning för stadens insamling av matavfall. I budgeten för 2013 har vi höjt ambitionsnivån ytterligare genom att ansluta oss till regeringens nationella insamlingsmål om 50 procent senast 2018. Den utökade insamlingen ska börja redan under nästa år.

Staden har under året utrett hur målsättningen ska nås, vilka investeringar som krävs och vilka systemförändringar som är nödvändiga. Utredningen har resulterat i ett förslag till handlingsplan som vi nu kommer att skicka ut på remiss både inom staden och till externa aktörer.

Miljövinsterna med matavfallsinsamling är dubbla eftersom energiutvinningen från matavfallet är större om det sorteras ut och rötas till biogas, samtidigt som energiutvinningen från hushållssoporna som bränns blir större om det blöta matavfallet sorteras ut. Dessutom bidrar detta till att trygga försörjningen av miljövänlig biogas i regionen, vilket också inverkar positivt på stadens ambitiösa klimatmål.

I förslaget till handlingsplan identifieras att totalt 48.000 ton matavfall ska samlas in årligen för att vi ska nå målet om 50 procents insamling. Detta förutsätter en genomgripande förändring av avfallshanteringen i Stockholm, en utmaning som vi tar på största allvar.

Men att tvinga hushållen att ansluta sig till matavfallsinsamlingen tror vi dock inte är en framkomlig väg. Våra medborgarenkäter visar att stockholmarna vill ta miljöansvar och efterlyser en aktiv miljöpolitik, någonting vi tar fasta på. Vi är därför övertygade om att hushållen självmant kommer att vilja ansluta sig, dels eftersom stockholmarna vill ta ett miljöansvar, dels eftersom det lönar sig att sortera ut matavfallet.

Vår inställning är att det ska vara lätt att vara miljövän i Stockholm. Därför vill vi redan från början göra det enkelt för stockholmarna att sortera ut sitt matavfall. I budgeten för 2013 slog vi fast att den ökade målsättningen för matavfallsinsamlingen ska möjliggöras genom modern optisk teknik. Det innebär att stockholmarna sorterar sitt hushållsavfall respektive matavfall i olika påsar med olika färg som slängs i samma avfallskärl.

Påsarna sorteras sedan automatiskt ut vid en optisk sorteringsanläggning. Förutom att detta system gör det enkelt för stockholmarna att vara miljövänliga ger det också miljövinster eftersom avfallstransporterna blir mer effektiva.

Förslaget slår fast ett investeringsbehov om cirka 244 miljoner kronor, varav knappt 160 miljoner kronor avser uppförandet av den optiska sorteringsanläggningen. Uppförandet av anläggningen innebär också att staden ges möjlighet att utöka den fastighetsnära insamlingen till att omfatta andra återvinningsfraktioner, såsom glas, papper och metall.

Därmed rustar vi även staden för en mer effektiv och enkel avfallshantering för stockholmarna i framtiden.

Det står klart att vår målsättning är en utmaning för Stockholm, men handlingsplanen visar att den ändå är realistisk; med andra ord en utmaning värdig en miljöstad i världsklass!

 

Sten Nordin (M), Finansborgarråd

Per Ankersjö (C), Stadsmiljöborgarråd

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.