Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Matmomsen måste höjas så att vi inte äter ihjäl oss”

Konsumtionen av förpackat rent kött, exklusive charkuterivaror, mer än fördubblats i Sverige från 230 till 527 miljoner ton sedan 1990. Per person motsvarar det en fördubbling från 27 till 53 kilo om året, skriver artikelförfattarna.
Konsumtionen av förpackat rent kött, exklusive charkuterivaror, mer än fördubblats i Sverige från 230 till 527 miljoner ton sedan 1990. Per person motsvarar det en fördubbling från 27 till 53 kilo om året, skriver artikelförfattarna. Foto: Helena Landstedt/TT

DN DEBATT 6/6. I somras blev de överviktiga och feta i Sverige i majoritet över normal­viktiga och smala personer. Utvecklingen är alarmerande både ur folkhälso- och miljösynpunkt. Vi föreslår höjd matmoms, skatt på kött, fett och socker och att intäkterna används till riktade satsningar för bättre mat bland annat i skolan, skriver Karin Wendin och Anders Olshov.

Över fyrtio procent av barnen i Cypern, Grekland, Italien och Spanien är feta eller överviktiga. De dricker för söta drycker och äter för fet mat, varnade en av cheferna för världshälsoorganisationen WHO nyligen. I stället lyfte han fram de svenska barnens kost som förebild.

I rapporten ”Äter vi ihjäl oss? – Mattrender på tvärs mot hälsa och hållbarhet” som tankesmedjan Intelligence Watch publicerar i dag visar vi emellertid hur trenderna pekar åt fel håll även i Sverige: vi äter för mycket och fel så att vi blir sjuka och kostnaderna för ohälsan ökar. Vi äter mer kött och växthusgaserna från matdjuren ökar.

Konsumenterna utsätts i dag för en ansvarslös exponering av godis när de lämnar livsmedelsbutikerna. Vi föreslår att godis och läsk enbart skall få säljas på licens i särskilda godisbutiker så att det blir tydligt att de inte är livsmedel.

Mattrenderna inte bara pekar åt fel håll, utvecklingen går dessutom snabbt. På två punkter blinkar varningssignalerna alarmerande rött:

1

Andelen med övervikt och fetma i åldrarna 16–84 år, enligt Folkhälsomyndigheten, ökat från 46 till 51 procent på bara tio år. I somras blev de överviktiga och feta i majoritet över normalviktiga och smala personer. De direkta och indirekta samhällskostnaderna för fetma och övervikt beräknas i dag till 70 miljarder kronor. Fortsätter fetman att öka i samma takt som under det senaste decenniet rusar kostnaderna snabbt uppåt och når 95 miljarder kronor om tio år. Det skulle motsvara statens utgifter för rättsväsendet, försvar och samhällets krisberedskap.

2

Konsumtionen av förpackat rent kött, exklusive charkuterivaror, mer än fördubblats i Sverige från 230 till 527 miljoner kilo sedan 1990. Per person motsvarar det en fördubbling från 27 till 53 kilo om året. Den svenska konsumenten har i genomsnitt överskridit Livsmedelsverkets rekommendation att, för att minska risken för tjock- och ändtarmscancer, inte äta mer än 500 gram rött kött och chark per vecka de senaste 25 åren. Det är illavarslande ur hälsosynpunkt, men också ur miljöhänseende då en köttätare med medelhög konsumtion resursmässigt tar i anspråk tre gånger så stor landareal jämfört med en vegetarian.

Motsvarande utveckling sker i andra delar av världen och ofta i ännu högre tempo. När inkomsterna ökar tar en ny livsstil med annan mathållning form. De flesta ökar inte bara sin köttkonsumtion utan köper också mer halvfabrikat och färdiglagat. Redan år 2000 definierade WHO fetma som en epidemi. De globala årliga utgifterna relaterade till denna ligger på 18 000 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent av hela världens samlade bruttonationalprodukt. 

Omkring fem procent av alla dödsfall globalt kan relateras till fetma. Fetma är även den enskilt största riskfaktorn för diabetes, som ökar till följd av fetmaepidemin. Görs inget kan 1,4 miljarder vuxna (22 procent av alla vuxna) leva med fetma 2045 och 736 miljoner med diabetes (12 procent), enligt Cities Changing Diabetes. Diabetesrelaterade hälsoutgifter skulle då stiga till över 8.000 miljarder kronor. Särskilt oroande är att barnfetman ökar mycket snabbt, klart snabbare än för vuxna och mest för pojkar.

Människans aptit tär inte bara på vår egen hälsa utan även på våra artfränders och på jordens: skog skövlas för att ge plats åt odlingsbar mark, biodiversiteten utarmas, fiskbestånden överfiskas och grundvattenkällorna minskar då jordbruken använder stora vattenmängder. Därutöver släpper matdjuren (främst kor, får och getter, men även grisar och kyckling) ut sex miljarder ton växthusgaser globalt per år, knappt en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser. Det bidrar signifikant till jordens temperaturhöjning. De problem vi ser med dagens 7,6 miljarder människor förvärras till 2050 då jorden förväntas ha närmare 10 miljarder invånare.

Det är uppenbart att mer måste göras för att vända trenderna med såväl stigande köttkonsumtion som fetma och övervikt. I en tid då jordens invånare äter sig allt sjukare bör Sverige ha som ambition att bli en internationell förebild med världens friskaste folk. För att lyckas måste vi få till stånd en strukturell beteendeförändring och våga genomföra åtgärder som är delvis impopulära. Vi vill därför föreslå ett batteri av åtgärder:

Sänkningarna av matmomsen 1992 och 1996 och den ökade konkurrensen efter EU-medlemskapet har gjort mat relativt billigt med följd att vi äter för mycket. Till exempel föll priserna på kött med en fjärdedel 1990–1999. Vi föreslår höjd matmoms samt införande av kött-, fett- och sockerskatter för att minska matkonsumtionen och styra valet av mat, samt att skatteintäkterna används till riktade satsningar för bättre skolmat och bättre måltider inom äldreomsorgen och till ekonomiskt svaga grupper.

Förskolor, skolor och stora restaurang- och livsmedelskedjor måste uppmuntras att verka för hållbarhet och att gå i bräschen för det nödvändiga skiftet i livsmedelskonsumtionen från kött, mättade fetter, godis och läsk mot mer vegetariska livsmedel. Konsumenterna utsätts i dag för en ansvarslös exponering av godis när de lämnar livsmedelsbutikerna. Vi föreslår att godis och läsk enbart skall få säljas på licens i särskilda godisbutiker så att det blir tydligt att de inte är livsmedel.

Det måste genom information bli lättare för konsumenten att göra rätt. Den traditionella nordiska dieten med bär, svamp, fullkornsbröd, fisk, kött från vilda djur och grönsaker som kål och baljväxter kan lyftas fram som nyttig. Matsvinnet kan minskas genom att ersätta bäst-före-märkningen med rekommenderad förvaring och sista förbrukningsdag. Allmänna folkhälsoundersökningar skulle ge bättre möjligheter att nå ut med information och förebyggande åtgärder. Motion och idrott måste till exempel stimuleras ytterligare, både för barn och vuxna.

Framtida och proteinrika livsmedel måste i större utsträckning vara växtbaserade, men vi föreslår även att det skall vara tillåtet att använda insekter som människoföda för att minska konsumtionen av kött.

Rådande strukturer och trender är starka och svåra att bryta. Det går inte heller att, såsom när det gäller energin där en solcells- och batterirevolution är på gång, hoppas på att ny teknologi skall lösa problematiken. Människan stoppar i sig allt möjligt hjärnan vill ha och exponeras av ekonomiska krafter som vill sälja sina produkter. Fler kommer därför att bli sjukare, liksom planeten, och samhällskostnaderna att öka. I detta läge är det viktigt att Sverige tydligt tar ställning och ambitiöst vidtar åtgärder för att få världens friskaste befolkning. Det är viktigt inte minst för de lågutbildade som i större utsträckning äter fel och rör sig för lite, ofta med stort personligt lidande som följd.

DN Debatt.6 juni 2018

Debattartikel

Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och Anders Olshov, chef för och grundare av Intelligence Watch:
”Matmomsen måste höjas så att vi inte äter ihjäl oss”

Repliker

Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel och Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen:
”Matmomsen är inte lösningen på övervikt och fetma”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Rättelse 2018-06-07 14:30
Uppgiften om hur mycket kött som konsumeras var felaktig i en tidigare version av texten.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.