Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/med-enhetlig-och-bred-moms-kan-inkomstskatten-sankas/

DN Debatt

DN Debatt. ”Med enhetlig och bred moms kan inkomstskatten sänkas”

Riksrevisionen bekräftade nyligen att nedsättningen av matmomsen inte är en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd, något som statliga utredningar har påpekat i decennier, skriver artikelförfattarna. Foto: Örjan Björkdahl

DN DEBATT 12/4. Momsen nämns inte i januariöverenskommelsen, men bör vara en del i den skattereform som utlovas där. Momsen beskattar konsumtion och minskar därför inte incitamenten att spara och investera. Därför bör en enhetlig och breddad moms införas också på hyror, spel och kommuner, skriver Jacob Lundberg och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

Rätta artikel

Det nuvarande svenska skattesystemet är i stort behov av en genomgripande skattereform. Därför driver Timbro ett skattereformsprojekt som presenterar förslag för ett skattesystem som är enklare, präglas av likformighet och har lägre skattesatser. På kapitalskatternas område har vi föreslagit halverad bolagsskatt och sänkt kapitalinkomstskatt till 15 procent. När det gäller skatterna på arbete har vi föreslagit ett grundavdrag för arbetsinkomster på 10.000 kronor per månad och avskaffad statlig inkomstskatt.

I dag släpper vi en ny rapport, som handlar om skatten på konsumtion, alltså moms. Momsen står för nästan varje fjärde skattekrona, med närmare 500 miljarder kronor i intäkter. Den påverkar ett stort antal beslut hos hushåll, företag och kommuner. Ändå nämns den inte alls i Januariöverenskommelsen.

Inspirationen kommer från Nya Zeeland, som har ett modernt momssystem med bred skattebas och enhetlig skatte­sats.

Vi föreslår tre reformer som skulle göra momsen mer likformig och rättvis. Inspirationen kommer från Nya Zeeland, som har ett modernt momssystem med bred skattebas och enhetlig skattesats.

1 Inför enhetlig moms. De olika skattesatserna 6, 12 och 25 procent skapar gränsdragningsproblem och samhällsekonomiska förluster när skattesystemet stör prissignalen. Dessutom är det orättvist att den som köper mycket mat eller åker mycket taxi betalar mindre moms än andra. Riksrevisionen bekräftade nyligen att nedsättningen av matmomsen inte är en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd, något som statliga utredningar har påpekat i decennier.

Om momsen sattes till 21,3 procent skulle reformen bli intäktsneutral. En generell höjning till 25 procent skulle inbringa 63 miljarder kronor, som kan användas till andra skattesänkningar, exempelvis på arbete och kapital.

2Bredda skattebasen för moms. En tredjedel av den privata konsumtionen är undantagen från moms. Det skapar problem eftersom företag som inte är momspliktiga inte får dra av momsen på sina inköp. Därmed har de incitament att använda sin egen personal i verksamheten i stället för att outsourca eller investera i maskiner. Det motverkar effektivisering. Dessutom ger momsundantagen upphov till en hel del administrativa kostnader, särskilt för företag som bedriver både momspliktig och undantagen verksamhet eller som byter momsstatus.

Bostadsuthyrning är ett av de områden som omfattas av momsundantag. Det skapar mycket krångel, i synnerhet för företag som även hyr ut lokaler eller som vill omvandla lokaler till bostäder eller vice versa. Bostadshyror bör därför momsbeläggas. Frågan är vilken skattesats som ska väljas. Fastighets­ägarna, Hyresgästföreningen och Sabo förespråkar en 6-procentig moms på hyror, för att fastighetsbolagen ska kunna dra av den ingående momsen.

För likformighetens skull bör dock bostäder beskattas på samma sätt som annan konsumtion. Det behöver inte innebära en kraftig skattehöjning. Enligt våra beräkningar skulle en 25-procentig moms på hyror till och med minska skatteintäkterna med 7 miljarder kronor på kort sikt, eftersom momsen på bygginvesteringar skulle bli avdragsgill.

Spelbolagen är undantagna, men det är en bransch som är fullt möjlig att momsbelägga, vilket det finns flera internationella exempel på. Bank- och försäkringstjänster omfattas inte av moms, vilket historiskt har motiverats med praktiska svårigheter. Nya Zeeland visar dock att det är möjligt att momsbelägga sakförsäkringar. Sverige kan inte göra det på egen hand, utan det kräver förändringar i EU:s mervärdesskattedirektiv. Två andra undantag som bör åtgärdas på EU-nivå är posttjänster och internationella persontransporter.

Med hjälp av tidigare opublicerad statistik från Statistiska centralbyrån kan vi beräkna hur statsfinanserna skulle påverkas av en bredare skatte­bas för moms. Om i princip all privat konsumtion blev momsbelagd skulle skattebasen öka med 330 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 miljarder i skatteintäkter. Samtidigt skulle branscher som blir momsbelagda få dra av moms på sina inköp, motsvarande 52 miljarder kronor. Nettoökningen av skatteintäkter skulle därför bli 13 miljarder kronor, som kan användas till andra skattesänkningar.

Huvudpoängen med reformen är dock inte att öka skatteintäkterna, utan att skapa större likformighet och minska skattesystemets skada på samhällsekonomin.

3 Lägg moms på offentlig sektor. Den offentliga sektorn står utanför EU:s momssystem, liksom utbildning, vård och omsorg, eftersom de traditionellt tillhandahållits av det offentliga. Det finns goda skäl att lägga moms även på offentliga verksamheter, som Nya Zeeland gör. Ett skäl är att kommunernas momsfrihet gör att kommunal konsumtion blir relativt billigare än privat konsumtion. Det kan sätta press uppåt på kommunalskatterna.

Momsundantaget gör också att de privata välfärdsföretagen inte får dra av moms på sina inköp, vilket fördyrar outsourcing och inköp av medicinsk utrustning. Problemet förvärras av en färsk dom i Högsta förvaltningsdom­stolen som slår fast att uthyrning av vårdpersonal är momspliktig.

Det är oundvikligt att vissa branscher skulle få en högre skattebörda, åtminstone i relativa termer, om momsen breddades och blev enhetlig. Därför krävs det mod från politikerna att stå emot särintressen och se till allmänintresset. Ett modernt skattesystem främjar ansträngning och entreprenörskap med generellt låga skattesatser, inte med riktade skattelättnader till vissa branscher.

Skattereformen som utlovas i januari­överenskommelsen är ett ypperligt tillfälle att genomföra en omläggning av momsen, eftersom man då kan genomföra flera förändringar samtidigt. Då kan förlorarna i viss mån kompenseras och särintressen har svårare att mobilisera för att stoppa reformen.

De partier som medverkar i den kommande skattereformen bör också genomföra en skatteväxling från skatt på arbete och kapital till moms, inom ramen för ett totalt sett sänkt skattetryck. Detta eftersom en välutformad moms är ett av de allra bästa sätten att finansiera statens utgifter. Momsen beskattar konsumtion och minskar därför inte incitamenten för att spara och investera. Den har dessutom inbyggda mekanismer som försvårar skatte­undandragande.

Även på EU-nivå behövs reformer. Trots att EU-kommissionen bedriver ett arbete för att reformera mervärdesskattedirektivet sedan flera år tillbaka är de förändringar som annonserats för små och för inriktade på att bekämpa skattefusk snarare än att minska före­tagens regelbörda och höja tillväxten.

Reformarbetet stöter på patrull också här. Ett exempel är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som motsatt sig att kommunerna införlivas i momssystemet. Den svenska regeringen bör ta en ledande position i denna diskussion inom EU och inte låta sig hindras av särintressen.