Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Medveten stadsplanering kan bryta utanförskapet”

Kommunerna runt Järvafältet skulle kunna samordna sina insatser i ett utvecklingsbolag i syfte att mer aktivt än i dag skapa en blandstad med attraktiva, tätbebyggda stråk och attraktioner som skapar liv och rörelse, skriver Stefan Fölster.
Kommunerna runt Järvafältet skulle kunna samordna sina insatser i ett utvecklingsbolag i syfte att mer aktivt än i dag skapa en blandstad med attraktiva, tätbebyggda stråk och attraktioner som skapar liv och rörelse, skriver Stefan Fölster. Foto: Magnus Hallgren

Ny bebyggelse med gångstråk och en blandning av dyrt och billigt boende, lokaler för arbetsplatser och butiker, höjd skolkvalitet och insatser mot brottsligheten skulle kunna ge samhällsvinster på 80 miljarder för kommunerna runt Järvafältet. Om man fokuserar på barn och barnfamiljer kan utvecklingen i områdena vändas, skriver Stefan Fölster.

Rätt satsningar på att byta utanförskap mot innanförskap i områdena runt Järvafältet skulle kunna skapa samhällsvinster på 80 miljarder kronor, visar en ny analys. Det finns städer i världen som har lyckats. Sverige kan göra samma sak.

Sverige går med öppna ögon in i en framtid med mycket stora sociala kostnader för de förortsområden som präglas av utanförskap. Yngre barn i dessa områden utvecklas i snitt väsentligt sämre, enligt ny internationell forskning. I de områden som i dag präglas av utanförskap pågår ständigt projekt för att främja integration. Ändå räcker det inte. Utanförskapet fortsätter att öka.

Byggvesta, Hyresgästföreningen och Riksbyggen gav mig därför uppdrag att analysera hur utvecklingen på sikt ska kunna vändas. För att göra detta behöver man ha fokus på barnen och barnfamiljerna. Tidigare studier har gett spretiga resultat, men i dessa har man inte skilt på yngre barn och tonåringar, och inte mätt barnens utveckling på längre sikt.

Kalkylen för investeringar i innanförskap ändras dock drastiskt om man utgår från nya internationella forskningsrön om de långsiktiga kostnaderna av att yngre barn växer upp i utanförskapsområden. I nya studier har fem miljoner barn i USA kunnat följas under 25 år. De visar att grannskapet spelar stor roll för de yngre barnens långsiktiga utveckling. Att växa upp i ett utanförskapsområde sänker dessa barns arbetsinkomster som vuxna med så mycket som en tredjedel. Bakom siffran döljer sig att många förblir arbetslösa eller får andra sociala problem. Efter 13-årsåldern avtar möjligheter att påverka ett barns utveckling kraftigt. Studierna av Harvardprofessorerna Hendren, Chetty och Katz har belagt orsakssambanden. Dessa samband stöds dessutom av experiment där slumpmässigt valda barnfamiljer för 25 år sedan fått hjälp att byta grannskap.

Amerikanska utanförskapsområden har tidigare ansetts inte vara jämförbara med Sveriges, på grund av större inkomstskillnader och mer etniskt segregerade låginkomsttagarområden. Nu har emellertid den utvecklingen även nått Sverige. Det finns därför inga skäl att tro att grannskapseffekterna skulle vara mindre här.

Baserat på denna amerikanska forskning är det alltså möjligt att beräkna konsekvenser och vinster av att lyfta ett grannskap från utanförskapsområde. Nuvärdet av ett sådant lyft för de offentliga finanserna kan överstiga tre miljoner kronor för en familj med två små barn. Vinsten består av ökade skatteintäkter på barnens framtida högre inkomster, men också lägre kommunala och statliga kostnader för polis, socialtjänst och andra insatser. Därtill kan vinster för de boende värderas till drygt 100 000 kronor per invånare, enligt beräkningen, varav endast en begränsad del kan tas ut av fastighetsägare och byggherrar i form av högre hyror och försäljningspriser.

Sammantaget tyder kalkylen på att värden för samtliga intressenter i områdena runt Järvafältet på cirka 80 miljarder kronor skulle skapas om påverkbara faktorer kunde lyftas närmare – men ändå något under – snittet för Stockholms stadsdelar. Faktorer som kan påverkas är till exempel tillgång till lokaler för mindre företag, brottslighet, skolkvaliteten, och ny bebyggelse som skapar gångstråk och variation i lägenhetsstandard.

Och då är summan ändå en underskattning. Att den redan vuxna befolkningen kan komma i arbete eller kan behöva mindre ekonomiskt bistånd är inte med i kalkylen. Värdet av bättre integration i Järva för boende i andra stads­delar har inte räknats in, till exempel i form av mindre risk att bli utsatt för brottslighet. Värde­ökning för obebyggd mark, ofta kommunens, är inte heller medräknat.

Städer som har lyckats i världen har ingalunda öst pengar på integration. Westend, en stadsdel i München som tidigare låg i riskzonen, har lyckats med en god social utveckling genom en medveten stadsplanering: en blandning av dyrare och billigare bostäder och rikligt med arbetsplatser även för de minsta företagen. För detta har München skapat ett sammanhållande bolag som leder stadsutveckling för integration. Bolaget gör överenskommelser med fastighets­ägare och byggföretag, men bygger och förvaltar också bostäder och arbetsplatser på ett sätt som skapar blandstad och minskar risken att resurssvaga småbarnsfamiljer koncentreras.

I nya studier har fem miljoner barn i USA kunnat följas under 25 år. De visar att grannskapet spelar stor roll för de yngre barnens långsiktiga utveckling.

På samma sätt skulle de fem kommunerna runt Järvafältet kunna samordna sina insatser i ett utvecklingsbolag i syfte att mer aktivt än i dag skapa blandstad med attraktiva, tät­bebyggda stråk som samtidigt innehåller gott om lokaler för arbetsplatser, butiker och olika attraktioner som skapar liv och rörelse. I ett av de få miljonprogramsområdena i Sverige som lyckats lyfta, Gårdsten utanför Göteborg, skapades till exempel ett bolag med helhetsansvar.

För att skattepengar inte skall göda fluffiga projekt bör utvecklingsbolaget tillsammans med staten inrätta en social investeringsfond. Den förvaltas enligt en ”pay for success”-modell. Det innebär att fonden sluter avtal med fastighetsägare och andra aktörer och ger betalt enbart för tydliga framgångar som till exempel minskning av antal brott, ökad sysselsättningsgrad bland utomeuropeiskt födda, eller ökad andel elever med goda språkkunskaper eller gymnasieexamen.

Många goda exempel i världen har också infört nolltolerans för brottslighet. Granne med det ökända belgiska Molenbeek, med bristande integration och radikaliserade islamistgrupper, ligger Mechelen med en liknande befolkningssammansättning. Från Mechelen hävdas att inte en enda person åkt till Syrien för att gå med i IS. Staden har satsat hårt på integration som blandar dyra och billiga boenden samt arbetsplatser och möjligheter för mikroföretagare i en tät stadsbebyggelse med livliga stråk. Men den mittenvänster-orienterade borgmästaren Bart Somers har också satsat på fler poliser och övervakningskameror än vad som är vanligt i Belgien.

Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har – i linje med ny forskning – utfärdat en särskild varning om faran av ”toxisk stress” för unga barn i miljöer med hög brottslighet. Sveriges oförmåga att varaktigt förbättra polisens möjligheter att ingripa blir alltså ett rejält sänke för barnens utveckling.

Flera lyckade städer i världen har dessutom nolltolerans mot skolor som misslyckas år efter år. Westend har draghjälp av att Tyskland lyckats lyfta sina Pisaresultat rejält. En tysk pojke med invandrarbakgrund har på senare år i genomsnitt fått bättre Pisaresultat i matematik än snittet för samtliga svenska pojkar.

Sverige har under några decennier försökt att mota ett växande utanförskap med en konfettikanon av tillfälliga, lokala projekt, nationella kommissioner, samt på marginalen olika åtgärder som beredskapsjobb och riktade skattesänkningar. Det har inte räckt. En sammanhållen ansträngning från staten och berörda kommuner behöver inte vara dyr, men kan ge väldigt stora vinster, både för invånarna och för de offentliga finanserna.

DN Debatt. 2 december 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.