Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"Mer fokus på socioekonomi och glesbygd i ny kostnadsutjämning"

Vi föreslår höjningar av kommunernas ersättningar vid stora förändringar av antal barn i skolåldern, skriver artikelförfattarna.
Vi föreslår höjningar av kommunernas ersättningar vid stora förändringar av antal barn i skolåldern, skriver artikelförfattarna. Foto: John Birdsall/Alamy

DN DEBATT 1/10. Den 1 oktober, presenteras förslaget till en ny kostnadsutjämning. Som det är nu omfördelas pengar i stort från kommuner och landsting med stark ekonomi till glesbygd och platser med svag socioekonomi. I det nya förslaget förstärks detta, till och med ganska kraftigt, skriver regeringens särskilda utredare Håkan Sörman och huvudsekreterare Anders Norrlid.

Vi har på regeringens uppdrag gjort en översyn av kostnads­utjämningen för kommuner och landsting. Våra förslag presenteras i betänkandet ”Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting” som i dag överlämnas till regeringen.

Kostnadsutjämningen syftar till att ge möjlighet för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna en likvärdig service. Systemet ska inte utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet utan bara ta hänsyn till underliggande behov, främst skillnader i befolkningens sammansättning och bebyggelsestruktur.

Vårt förslag innehåller både upp­dateringar och mindre korrigeringar som inte är kontroversiella och flera förslag på nya eller förändrade beräkningar. För vissa kommuner och landsting leder detta sammantaget till betydande ekonomiska förändringar jämfört med i dag, motsvarande upp till en krona på skatten. De förslag vi bedömer vara av störst betydelse kan delas in i förslag avseende socio­ekonomiska skillnader, merkostnader för verksamhet i glesbygd respektive effekterna av befolkningsförändringar.

Socioekonomiska skillnader speglas, menar vi, i otillräcklig utsträckning i dagens kostnadsutjämning. Det saknas exempelvis socioekonomisk kompensation inom både för- och grundskola trots att behovet av stöd rimligen är högre i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar. Vi föreslår därför att utjämning på socioekonomisk grund ska införas både i förskolan och grundskolan. För förskolan föreslår vi en modell som gynnar kommuner med många småbarnsfamiljer med låg inkomst, låg utbildningsnivå eller där någon förälder är ny i Sverige. För grundskolan har riksdagen efter förslag från Skolkommissionen nyligen beslutat om ett särskilt statsbidrag grundat på socioekonomi. För att undvika dubbelkompensation föreslår vi därför ingen ytterligare socioekonomisk utjämning för grundskolan. Vi redovisar dock hur statsbidraget i stället skulle kunna hanteras inom ramen för kostnadsutjämningen.

Kompensation till kommuner med minskande befolkning har varit oförändrad i över tjugo år och är därför kraftigt urholkad. Vi föreslår därför en fördubbling jämfört med i dag.

En av de större händelserna på senare år är det stora flyktingmottagandet hösten 2015. Migration och utbildningsnivå är viktiga socioekonomiska faktorer och vi föreslår därför att utjämningen bör omfatta även Komvux och SFI. Detta kompenserar kommuner med stort flyktingmottagande och låg utbildningsnivå i den vuxna befolkningen.

I sjukvårdens utjämning föreslår vi en ny kompensation för skillnader i utbildningsnivå, som är en viktig faktor för hälsan. Vi anser också att dagens ersättning för de som bor i flerfamiljshus bör utgå. Att Stockholms län har flest som bor i flerfamiljshus, säger nog mer om hur man bor än om hur man mår.

När det gäller utjämning avseende merkostnader för verksamhet i glesbygd innehåller vårt förslag såväl en rad uppdateringar av nuvarande ersättningar som en helt ny för förskola i glesbygd. Uppdateringen till aktuell kostnadsnivå leder till en avsevärd höjning av kompensationen för merkostnader för administration i små och glest befolkade kommuner. För landstingen föreslås en skarpare profil för kompensationen för ambulanstransporter i glesbygd. Vi föreslår dessutom att kompensation för merkostnader i glesbygd i samtliga verksamheter ska följa med kostnadsutvecklingen. Dagens glesbygdsersättning var urholkad av löne- och prisutveckling redan då den trädde i kraft 2014 och har inte räknats upp sedan dess.

Utöver en uppdatering med aktuella uppgifter föreslår vi att lönekostnadsutjämningen för landsting också ska inkludera merkostnader för bemanning i glesbygd. Utredningen har kunnat konstatera att kostnaderna för hyrpersonal i vården är klart högre i glesbygd än i storstadsområdena, vilket vi inte tror beror på att landsting i glesbygd är sämre arbetsgivare än andra. Självklart kompenseras bara för grad av glesbygd, så att inte notan för en obefogad användning av hyrpersonal kan lämpas över på andra.

Befolkningsförändringar ger upphov till merkostnader. Vid en ökning ställs krav på kostsamma nyinvesteringar, och vid en minskning uppstår omställningskostnader för lokaler och anläggningar och pensionsåtaganden. Vi föreslår höjningar av kommunernas ersättningar vid stora förändringar av antal barn i skolåldern och en helt ny kompensation för minskning av antal barn i förskoleåldern. Kompensation till kommuner med minskande befolkning har varit oförändrad i över tjugo år och är därför kraftigt urholkad. Vi föreslår därför en fördubbling jämfört med i dag.

För landstingen saknas utjämning för merkostnader vid befolkningsförändringar helt, trots att de skäl som lyfts fram för kommunerna också är giltiga i landstingens verksamheter. Vi föreslår att kompensation ska införas för såväl minskande som ökande befolkning i landstingen.

Så hur slår då de förslag vi presenterar, i stort? I dag omfördelar kostnadsutjämningen från kommuner och landsting som i allmänhet har en stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till de med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning. Vårt förslag förstärker nuvarande profil, till och med ganska kraftigt.

Kommunerna i storstadslänen förlorar sammantaget något på våra förslag. Trots detta förblir kommunerna i Stockholms län och Skåne bidragstagare totalt i kostnadsutjämningen medan kommunerna i Västra Götaland får betala något större avgift än i dag. De kommuner som tagit emot flest flyktingar och nyanlända och många mindre landsbygdskommuner får ett högre utfall med vårt förslag.

För landstingens del kan man förenklat säga att ”skogslänen” får en stärkt ekonomi. Högst utfall får Jämtland. Även Gotland får en kraftig förbättring. Störst negativ förändring får Stockholms läns landsting, som går från att vara nettobidragstagare till att bli nettobetalare.

I dag skiljer det sex kronor mellan högsta och lägsta skatt i sektorn. Vi har svårt att tro att det uteslutande beror på skillnader i ambitionsnivå och effektivitet. Sannolikt finns det fortfarande strukturella faktorer som inte tas med i kostnadsutjämningen. Vårt förslag ökar utjämningen från 10 till 12 miljarder kronor och innebär enligt vår mening att förutsättningarna förbättras för att invånarna i hela landet ska kunna få en likvärdig service.

Det kommunala utjämningssystemet

Ska ge landets alla kommuner och landsting möjlighet att bedriva likvärdig verksamhet.

Består främst av inkomstutjämning och kostnadsutjämning:

Inkomstutjämningen fördelar pengar från de som har en hög till de som har en låg beskattningsbar inkomst.

Kostnadsutjämningen fördelar pengar från de kommuner och landsting som har små behov av service till de som har stora behov.

Sammanlagt omfördelar kostnads­utjämningen ungefär tio miljarder kronor efter behov.

 

DN Debatt.1 oktober 2018

Debattartikel

Håkan Sörman, särskild utredare och Anders Norrlid, huvudsekreterare:
"Mer fokus på socioekonomi och glesbygd i ny kostnadsutjämning"

Repliker

Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro och Caspian Rehbinder, författare till Timbros rapport ”Släpp kommunerna fria”:
”Utredarna underskattar problemet med inkomstutjämningen”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund:
”Skolan måste lyftas ut ur det kommunala finansieringssystemet”

Slutreplik från Håkan Sörman och Anders Norrlid:
”Med vårt förslag kan små glesbygdskommuner sänka skatten”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.