Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-28 13:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/mer-karnkraft-och-vindkraft-inget-skydd-mot-hogt-elpris/

DN DEBATT

DN Debatt. "Mer kärnkraft och vindkraft inget skydd mot högt elpris"

Bild 1 av 2
Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 12/11.

Svenska elpriser sjunker när vår inhemska produktion är så stor att ledningarna till utlandet utnyttjas till fullo. Men det är fel att tro att mängder av ny kärn- eller vindkraft i sig skulle krympa elnotan. Att begränsa exporten skulle både minska energibolagens intresse av att investera och leda till ­andra skadliga följdverkningar, skriver statsvetaren Hugo Faber.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Energipolitiken blev en av valrörelsens viktigaste frågor. Höger­partierna hävdade att Vattenfalls utfasning av reaktor 1 och 2 i Ringhals var den främsta orsaken till de höga elpriserna, och försökte lägga skulden för detta på Socialdemo­kraterna och Miljöpartiet. De senare pekade i sin tur på att högerns kommunpolitiker förhindrat en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Men under vår nuvarande elmarknadsdesign kan varken mer kärnkraft eller mer vindkraft skydda Sverige från Europas höga elpriser, som stigit både på grund av den globala energikris som uppstått i efterdyningarna av pan­demin och till följd av Putins krig. Den som vill förstå Sveriges energipolitiska läge behöver förstå varför.

Idén om att ökad elproduktion kan skydda Sverige från att påverkas av ­Europas elpriser kommer från det faktum att Sveriges priser i regel sjunker när vi producerar så mycket el att kapaciteten i våra ledningar till utlandet är fullt utnyttjad.

Elpriserna är oftast högre på kontinenten än i Sverige, och våra utlandsledningar fungerar utjämnande. Den utländska efterfrågan på svensk el gör att våra priser stiger, samtidigt som de sjunker i de länder vi exporterar till. Men när Sverige producerar så pass mycket billig el att den både kan mätta utlandsledningarnas kapacitet och tillgodose den inhemska efterfrågan med el till låg kostnad, så sjunker våra elpriser.

Att mätta ledningarna så pass ofta att Europas priser inte får genomslag i Sverige är nämligen en omöjlighet inom ramen för dagens elmarknad.

I det här läget bildar den ­begränsade överföringskapaciteten en så ­kal­lad ”flaskhals”, som gör att priserna i Europa inte får fullt genomslag på den svenska marknaden.

Men även om det stämmer att dessa flaskhalsar tidvis kan begränsa hur mycket Europas elpriser påverkar Sveriges, så är argumenten som bygger på att vi ska hålla utlands­ledningarna mättade för att sänka elpriserna missriktade, oavsett om de framförs av vind- eller kärnkraftsförespråkare. Att mätta ledningarna så pass ofta att ­Europas priser inte får genomslag i Sverige är nämligen en omöjlighet inom ramen för dagens elmarknad, av tre skäl.

För det första ligger det inte i energibolagens intresse att bygga ut en sådan överkapacitet att utlandsledningarna ständigt mättas, just på grund av att det skulle innebära sänkta priser och därmed försämrad lönsamhet. Om till exempel Ringhals 1 och 2 hade varit i drift utan att exportkapaciteten hade ökat, så hade alltså viljan att investera i annan elproduktion minskat, vilket på sikt hade inneburit högre priser.

För det andra så finns det en bred politisk enighet, både inom svensk energipolitik och på EU-nivå, om att flaskhalsar i utlandsförbindelserna utgör skadliga handelshinder som för med sig samhällsekonomiska kostnader, och att de därför ska byggas bort. Det framgår bland annat av den block­överskridande energiöverenskommelse från 2016 som utgjorde Sveriges energipolitiska ramverk innan Tidöavtalet.

Tanken är alltså att en ökad inhemsk produktion ska motsvaras av ökad kapacitet i utlandsförbindelserna. Det är därför fel att påstå att högre el­produktion per automatik skulle innebära lägre priser, eftersom den uttalade målsättningen är att öka exportkapaciteten i takt med elproduktionen.

För det tredje återspeglas idén om att flaskhalsarna bör byggas bort i utformningen av de så kallade flaskhals­avgifterna. Svenska kraftnät tar ut en avgift för överföringen av el mellan olika elprisområden, både inom Sverige och till utlandet, som är till för att stärka elnätet och bygga ut överföringen för att undvika flaskhalsar. Avgifterna baseras på prisskillnaderna mellan olika elprisområden.

När överskottet av el är så stort att utlandsförbindelserna mättas, så att flaskhalsar uppstår och våra priser sjunker, så ökar de här prisskillnaderna mellan Sverige och grannländerna. Därmed ökar även de medel som är öronmärkta för att bygga bort flask­halsarna. På sikt innebär detta naturligtvis att det blir svårare att mätta utlands­förbindelserna och att Sveriges och Europas elpriser närmar sig ­varandra, vilket också är själva tanken med systemet.

För att en ökad elproduktion ska resultera i lägre priser krävs alltså att exportkapaciteten hålls konstant. Men så är inte fallet. Överföringskapaciteten ökar i takt med utbyggd elproduktion, och om den inte gjorde det skulle energi­bolagen vara mindre intresserade av att investera i nya kraftverk.

Sverige behöver trots detta en ­massiv utbyggnad av elproduktionen, för att möta den efterfrågeökning som kommer att uppstå på grund av klimat­omställningen, när industrier och transporter elektrifieras. Men inom dagens system kommer detta inte nödvändigtvis att leda till lägre priser.

Man skulle kunna dra slutsatsen att Sverige borde begränsa exporten av el. Det verkar som att högerpartierna har dragit den slutsatsen, eftersom Tidöavtalet innehåller en skrivning om att bromsa utbyggnaden av exportkablar. Antagligen har de förstått att deras kärnkraftsvurmande inte kommer att leda till lägre elpriser, och att de kommer att hållas ansvariga för detta nu när de styr landet.

Och en begränsning av elexporten skulle faktiskt innebära lägre priser för oss i Sverige. Men det vore ändå helt fel väg att gå. Vår elexport konkurrerar ut fossildrivna kraftverk på kontinenten, sänker priserna för Europas konsumenter i tider av kris, och mot­verkar därmed Putins energipolitiska utpressning. Dessutom flödar pengar in till svenska statliga, kommunala och privata bolag, som behöver göra nödvändiga investeringar i elnät och elproduktion.

Sverige är även beroende av att kunna importera el under de dagar då vi har ett underskott, ofta under våra kallaste vinterdagar. Utlandsförbindelserna är alltså en förutsättning för en säker tillgång till el när vi behöver den som mest.

Däremot är det angeläget att se över och förändra hur priserna sätts på elmarknaden, eftersom det är det enda rimliga sättet att påverka våra elpriser utan att begränsa exporten. En sådan förändring ansågs som orealistisk och radikal innan kriget i Ukraina, men kommer nu att införas inom hela EU som en tillfällig lösning under energikrisen.

Det är däremot oklart hur systemet kommer att se ut på längre sikt. Energikrisen har med andra ord aktualiserat brännande energipolitiska frågor om hur elmarknaden fungerar, som behöver lyftas i den offentliga debatten. Det är därför olyckligt att diskussionen om de höga elpriserna har fastnat i ett gräl om kärnkraft och vindkraft, som utgår från fel premisser och som inte bidrar till förståelsen av hur vårt energisystem fungerar.

Ämnen i artikeln

Elpriset
Elnätet
Kärnkraft
Vindkraft

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt