Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 18:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/migranters-korta-livsperspektiv-ger-problem-med-integrationen/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Migranters korta livsperspektiv ger problem med integrationen”

Migranterna förväntas också ge sina barn det stöd och den uppmuntran som alla barn behöver för att bli självständigt tänkande, autonoma individer som själva gör sina viktiga livsval, skriver Bi Puranen.
Migranterna förväntas också ge sina barn det stöd och den uppmuntran som alla barn behöver för att bli självständigt tänkande, autonoma individer som själva gör sina viktiga livsval, skriver Bi Puranen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 23/9.

Forskaren Bi Puranen: En migrant från ett land utan fungerande välfärd och där medellivslängden är 55 år har ett kort livsperspektiv.

I Sverige, som har ett välutbyggt välfärdssystem och en betydligt längre medellivslängd är livsperspektivet betydligt längre. Skillnaden i synsätt kan förklara en del av integrationsproblemen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En migrant med ett kort livsperspektiv kan komma från ett land där medellivslängden är 55 år, där man gifter sig tidigt, där kvinnorna föder i genomsnitt sex barn och där bara 3 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Dessa är länder där det sällan finns en utbyggd välfärdsservice – än mindre ett fungerande pensionssystem.

I Sverige är medellivslängden över 83 år, kvinnorna föder i genomsnitt 1,8 barn, mer än 20 procent av befolkningen är äldre än 65 år och här finns välfungerande skol- och utbildningsväsende, sjukvård, äldreomsorg och pensionssystem tillgängliga för alla.

Omställningen från ett samhälle med korta livsperspektiv till ett med långa är förstås dramatisk.

Mellan åren 2018 och 2021 har ett projektteam intervjuat närmare 10 000 utomeuropeiska migranter i Sverige med hjälp av ett frågebatteri utvecklat av forskarnätverket Migrant world values survey.

Trots att den svenska äldrevården omfattar alla tar de utomeuropeiska migranterna ofta själva hand om sina äldre. Detta leder inte bara till trångboddhet utan också till att kvinnorna utöver att sköta om hushåll och barn också måste in i rollen som stödjare och vårdare av de äldre.

När vi analyserar svaren slås vi av hur många – särskilt kvinnor – som redan vid 35 års ålder ser sig själva som för gamla för språk och utbildning (40 procent). Vi ser också hur tidigt många migranter gifter sig och får många barn. Inordningen i en traditionell modersroll leder till att många kvinnor inte kan utbilda sig och göra en yrkeskarriär. Också många män har en självbild där de ser sig som för gamla redan vid 35 års ålder.

Kommer man från ett land där välfärdssystemen inte fungerar är det också självklart att det är familjen som tar hand om de gamla. Trots att den svenska äldrevården omfattar alla tar de utomeuropeiska migranterna ofta själva hand om sina äldre. Detta leder inte bara till trångboddhet utan också till att kvinnorna utöver att sköta om hushåll och barn också måste in i rollen som stödjare och vårdare av de äldre – också det ett hinder för kvinnornas möjligheter till att utbilda sig och förvärvsarbeta.

Dagens migranter genomgår samma transition när de flyttar till Sverige. De år som läggs till livet kan göra det mödan värt att lära sig det nya landets språk, utbilda sig och få ett yrke.

I början av 1800-talet inleddes en process i Europa som beskrivits som den demografiska transitionen. Tillgången till rent vatten, bättre mat, hygien och mediciner ledde till att födelsetalen minskade snabbt samtidigt som den förväntade livslängden ökade högst betydligt. Vad skulle folk göra med alla de nya år som lades till livet? Jo, utbilda sig, arbeta, bli aktiva delar av civilsamhället och förverkliga sig själva. Skiftet från ett kort till ett långt livsperspektiv var avgörande då och är det än i dag. Dagens migranter genomgår samma transition när de flyttar till Sverige. De år som läggs till livet kan göra det mödan värt att lära sig det nya landets språk, utbilda sig och få ett yrke.

Det handlar också om hur man ser på framtiden: tänker man sig att flytta tillbaka till sitt ursprungsland eller bo kvar i Sverige? Dessa är helt avgörande frågor för hur stor investeringsviljan är när det gäller att bli en del av den svenska gemenskapen.

Migranterna förväntas också ge sina barn det stöd och den uppmuntran som alla barn behöver för att bli självständigt tänkande, autonoma individer som själva gör sina viktiga livsval – vad de ska utbilda sig till, vem de ska leva tillsammans med, hur de ska leva sina liv. Våra enkäter och intervjuer bekräftar om och om igen att nyckeln till integration är språket. 74 procent av dem vi intervjuat anser att de kan tillräckligt bra svenska för att klara ett arbete. Men våra intervjuer visar att många migranter missbedömer sina kunskaper i svenska. Detta kan göra det svårare för dem att i sin tur stödja sina barns språkutveckling och utbildning.

74 procent av dem vi intervjuat anser att de kan tillräckligt bra svenska för att klara ett arbete. Men våra intervjuer visar att många migranter missbedömer sina kunskaper i svenska. Detta kan göra det svårare för dem att i sin tur stödja sina barns språkutveckling och utbildning.

Det är slående hur positivt de allra flesta uppfattar det svenska samhället. De flesta av dem känner sig hemma här och uppger dessutom att de blir vänligt bemötta. Våra studier visar också att migranter med lägre utbildning är de som är mest positiva till det svenska samhället, medan de med högre utbildning från ursprungslandet inte är lika entusiastiska. Kanske för att de förlorat den lite upphöjda position de hade i ursprungslandet i kraft av sin utbildning medan de i Sverige blivit en av många som studerat vidare och tagit en examen. Både män och kvinnor är positiva men med en övervikt för männen. En anledning kan vara att det i ursprungslandet som regel är mannen som har försörjningsansvaret. I Sverige gör välfärdssystemet att trycket på mannen att vara familjeförsörjare lyfts från hans axlar. Kvinnan däremot har fortsatt ansvar för hem, hushåll och barn. Hon förväntas därtill lära sig ett nytt språk, utbilda sig och förvärvsarbeta.

Familjer från ett samhälle där den korta livshistoriens familjeideal råder kan lätt missförstå det svenska systemets intentioner. När man kommer till ett samhälle där man erbjuds skattefria barnbidrag och ett progressivt flerbarnstillägg, drar en del migranter slutsatsen att i det svenska samhället ska man föda så många barn som möjligt. Systemet, som infördes i ett helt annat sammanhang, leder till inlåsningseffekter för många migrantkvinnor.

Både män och kvinnor är positiva men med en övervikt för männen. En anledning kan vara att det i ursprungslandet som regel är mannen som har försörjningsansvaret. I Sverige gör välfärdssystemet att trycket på mannen att vara familjeförsörjare lyfts från hans axlar. Kvinnan däremot har fortsatt ansvar för hem, hushåll och barn.

Många i den första generationens migranter till Sverige har under åtminstone det första decenniet en bibehållen idé- och tankevärld som bygger på det korta livsperspektivet. Andra migranter kommer tidigt in i det västerländska värderingsmönstret med ett långt livsperspektiv. Detta innebär att man i större utsträckning deltar i samhällslivet utanför familjen, tar aktiv del i barnens skolutbildning samt tränar barnen i självständigt tänkande och att själva göra sina livsval. Båda dessa kontrasterande mönster har vi sett hos de migranter vi mött. Det korta livsperspektivet ger efter ett antal år i Sverige vika för det längre. Men det tar tid och det förutsätter en levande dialog inte bara mellan migranter och myndigheter utan också mellan migranter och vanligt folk.

Föräldrar som har det korta livsperspektivet är överlag nöjda med sitt nya liv i Sverige – att man såväl kan ha en stor familj med många barn, som ha kvar möjligheten att praktisera sin religion och de seder och bruk man vuxit upp med. När dessa gruppers barn växer upp blir en annan problematik synlig, då de många gånger inte fått det nödvändiga stödet när det gäller skolarbetet, läxläsning och kunskapsinhämtning. Många saknar djupare kunskaper i svenska och de bor ofta i diasporor där föräldrarnas landsmän och deras barn utgör majoritet.

Om den första generationens migranter jämför sin situation med hur det var i ursprungslandet, jämför sig den andra med majoritetsbefolkningen i Sverige. Brottförebyggande rådet (Brå) har i ett antal studier visat på problematiken i storstädernas förorter. Förmodligen spelar denna växling mellan kort och långt livsperspektiv roll när det gäller den situation som råder i många så kallade utanförskapsområden.

För hundra år sedan ledde den starka drivkraften till förändring till att många flyttade in till storstäderna. De unga behövde inte längre leva under gamla sociala kontrollsystem, utan blev självförsörjande och kunde forma sina egna liv. Den drivkraften skulle också inflyttade migranter från länder med ett kort livsperspektiv kunna förvärva. Men hindren är inte bara sociala utan också strukturella – det visar denna studie.

Ämnen i artikeln

Integration

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt