Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten”

Det är inte enskilda beslutsfattares illvillighet som ligger till grund för bedömningssvårigheterna. I stället är de direkta konsekvenser av systemfel i processen, skriver Livia Johannesson. Bilden: Vid förvaltningsrätten i Göteborg finns en av landets fyra migrationsdomstolar.
Det är inte enskilda beslutsfattares illvillighet som ligger till grund för bedömningssvårigheterna. I stället är de direkta konsekvenser av systemfel i processen, skriver Livia Johannesson. Bilden: Vid förvaltningsrätten i Göteborg finns en av landets fyra migrationsdomstolar. Other: Jonas Dagson/TT

Migrationsverkets representant sitter på dubbla stolar, asylsökande ”tystas” i muntliga förhandlingar och subjektiva intryck omvandlas till objektiva bedömningar. Att det nu är domstolar som hanterar asylbedömningarna har inte inneburit att säkerheten i bedömningarna har ökat – tvärtom. Det skriver forskaren Livia Johannesson.

I slutet av 1990-talet inträffade några händelser som kom att påverka svensk asylpolitik för lång tid framöver. Flera självmordsförsök och genomförda självmord bland personer som fått avslag på sina asylansökningar fick stort medialt utrymme. I början av 2000-talet tillkom larmrapporter om apatiska barn som levde gömda undan polisens avvisningsorder. Politiker, frivilligorganisationer och kändisar anklagade systemet för att vara inhumant och orättssäkert.

Kravet då var att lägga ner Utlänningsnämnden och låta förvaltningsdomstolarna överpröva migrationsverkets beslut. Det skulle skapa rättssäkerhet och humanitet i systemet, vilket bland annat representanter från alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna samlades bakom i en artikel på DN Debatt (Representanter för sex riksdagspartier kräver: ”Avgör asylfrågor i domstol”, 11/3 2000).

I dag har vi sedan över tio år tillbaka levt med ett asylsystem där migrationsverkets beslut överprövas av migrationsdomstolar. Tyvärr har rapporter om självmordsförsök, genomförda självmord och utvisningar av desperata människor, ofta barn, åter blivit vardag på nyhetsplats i våra tidningar.

Domarna och processförarna beskriver i min studie hur de med hjälp av den muntliga förhandlingen kan ”se på någon” eller ”få en känsla” av om denna talar sanning. Samtidigt har domarna uppenbara svårigheter att förklara hur de konkret går tillväga för att omvandla dessa subjektiva intryck till objektiva bedömningar av trovärdighet.

Det verkar inte som att förhoppningarna om att domstolsprocessen skulle medföra humanitet i systemet slagit in. Men hur är det med rättssäkerheten i systemet?

För det första bör sägas att det inte är konstigt att asylbedömningar i större utsträckning än exempelvis skatteärenden kritiseras för bristande rättssäkerhet. Ett asylärende är en av de mest komplexa bedömningar som finns i en modern statsapparat, och det är oavsett om det är en myndighet eller domstol som fattar beslutet. Asylbedömningar innebär en sannolikhetsbedömning av risk för förföljelse vid ett framtida återvändande. Eftersom det är en sannolikhetsbedömning av ett framtida skeende finns alltid risk att ett enskilt beslut är fel.

Vidare finns det ingenting som säger att den asylsökande talar sanning om vad som har hänt i hemlandet. Därför måste en trovärdighetsbedömning av den asylsökandes berättelse göras. Åtskilliga forskningsstudier i psykologi, sociologi, lingvistik och rättsvetenskap har funnit att trovärdighetsbedömningar av asylskäl lämnar stort utrymme för skönsmässighet och rent av löst tyckande från beslutsfattarens sida.

Sammantaget gör detta att det finns avsevärda problem med asylbedömningar utifrån rättsstatens krav på objektiva grunder för beslut. Inget av problemen försvinner bara för att det är domstolar som hanterar ärendena. Tvärtom leder domstolsprocessen till att osäkerheten ökar ytterligare.

I min forskning (In Courts We Trust: Administrative Justice in Swedish Migration Courts, Stockholms universitet, 2017) visar jag på tre centrala problem i domstolsprocessen:

  • Processförarnas dubbla roller. Processförare är Migrationsverkets representant och agerar i domstolsprocessen motpart till den asylsökande. Problemet är att de har flera roller att spela; dels ska de vara neutrala experter på landinformation, dels ska de agera motpart till den asylsökande. Processförare beskriver hur de strategiskt kan gömma sig bakom sin roll som neutral expert för att lägga fram landinformation på ett sätt som bidrar till att framställa den asylsökandes skyddsskäl som mindre sannolika. Domarna, å sin sida, saknar resurser att systematiskt kontrollera processförarnas argument och väljer därför att betrakta dem som neutrala experter i stället för parter i målet.
  • Asylsökande ”tystas” under muntliga förhandlingar. Om Migrationsverket ifrågasätter den asylsökandes trovärdighet ska en muntlig förhandling hållas i domstolen. Syftet är att de asylsökande ska få ”komma till tals” innan beslut fattades. Min forskning visar emellertid att de muntliga förhandlingarna inte alls är ett forum som ger de asylsökande möjlighet att berätta sin historia. i stället uppmanas de att säga så lite som möjligt under förhandlingen och helst bara svara på direkta frågor. Processförarna däremot har möjlighet att ställa frågor som misstänkliggör den asylsökandes trovärdighet och det används också som en medveten strategi för att undergräva detaljer i asylberättelsen.
  • Subjektiva bedömningar av trovärdighet. Det är oklart hur de subjektiva intryck som muntliga förhandlingar ger upphov till hanteras av domarna när de gör trovärdighetsbedömningar. Domarna och processförarna beskriver i min studie hur de med hjälp av den muntliga förhandlingen kan ”se på någon” eller ”få en känsla” av om denna talar sanning. Samtidigt har domarna uppenbara svårigheter att förklara hur de konkret går tillväga för att omvandla dessa subjektiva intryck till objektiva bedömningar av trovärdighet.

Efter att ha studerat det dagliga arbetet på migrationsdomstolarna kan jag konstatera att det inte är enskilda beslutsfattares illvillighet som ligger till grund för bedömningssvårigheterna. I stället är de direkta konsekvenser av systemfel i processen. Asylbedömningar är inte som vilka andra förvaltningsbeslut som helst. Deras komplexa karaktär kräver speciallösningar för att rättssäkerheten ska kunna upprätthållas.

Följande tre förändringar i migrationsdomstolarnas asylprocess bör därför övervägas:

1

Dessa speciallösningar bör riktas mot att motverka det strukturella övertag processförarna har i relation till den asylsökande. Ett rättssäkert tvåpartsförfarande kräver jämbördiga parter. Därför behöver migrationsdomstolarna mer resurser för att kunna utreda asylärenden utan att vara beroende av Migrationsverkets expertis.

2

De muntliga förhandlingarna bör struktureras så att asylsökande får reella möjligheter att berätta sin historia utan att misstänkliggöras. För det krävs godkända och välutbildade tolkar, engagerade offentliga biträden, gott om tid och ett jämlikt samtalsklimat.

3

Domstolens beslutsmotiveringar bör öppet beskriva hur trovärdighetsbedömningen är gjord. I dagens domslut står bara vad domstolen kommit fram till, inte med vilka metoder slutsatsen dragits. Även om en större öppenhet kring trovärdighetsbedömningarnas osäkra och subjektiva grund skulle göra bedömningarna mer sårbara för invändningar, ökar det transparensen i beslutsprocessen. Att ge individen möjlighet att förstå på vilka grunder statens maktutövning vilar är trots allt det rättssäkerhet i slutändan syftar till.

DN Debatt.29 oktober 2017

Debattartikel

Livia Johannesson, forskare i statsvetenskap, Stockholms universitet:
”Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten”

Repliker

Lagmännen vid migrationsdomstolarna:
”Migrationsdomstolarna har lett till ökad rättssäkerhet”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.