Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 11:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/migrationsverkets-godtycke-skadar-den-svenska-industrin/

DN Debatt

DN Debatt. ”Migrationsverkets godtycke skadar den svenska industrin”

Det är avgörande att Migrationsverket tar krafttag för att höja nivån på sitt beslutsfattande. I annat fall bör någon annan, bättre lämpad myndighet ta över ansvaret för arbetstillståndsfrågorna, skriver artikelförfattarna.
Det är avgörande att Migrationsverket tar krafttag för att höja nivån på sitt beslutsfattande. I annat fall bör någon annan, bättre lämpad myndighet ta över ansvaret för arbetstillståndsfrågorna, skriver artikelförfattarna. Foto: Susanne Lindholm/TT

DN DEBATT 5/12. Efter de kritiserade kompetensutvisningarna har Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete – utan stöd i lag. Sverige har inte råd att slarva bort talanger vi behöver, skriver Johan Söderström, vd ABB Sverige, tillsammans med Fredrik Bergman och Johannes Forssberg på Centrum för rättvisa.

Rätta artikel

För svenska företag i teknikens framkant är en av de största framtidsutmaningarna att hitta rätt kompetens. Den tekniskt kunniga arbetskraft som finns lokalt i Sverige räcker inte på långt när till. Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen om talangerna. Det är därför avgörande att Sverige är en attraktiv destination för arbetskraftsinvandring och har ett regelverk som underlättar detta. År 2008 genomfördes en stor reform som skulle förverkliga just det. Den bärande tanken var att företagen skulle få lättare att rekrytera utanför EU och att Sveriges globala konkurrenskraft därmed skulle stärkas.

Reformen fick avsedd effekt. Samtidigt tydde exempelvis rapporteringen om bärplockarnas situation på att det nya systemet missbrukades av vissa arbetsgivare. Regelverket skärptes därför år 2014 eftersom riksdag och regering ville förhindra fusk och missbruk. Men när lagändringen klubbades igenom fanns inte en tanke på att människor med bra jobb och eftertraktad kompetens skulle komma att utvisas på grund av bagatellmisstag från arbetsgivaren. Trots det hade så kallade kompetensutvisningar några år senare blivit så vanliga och omdiskuterade att ordet togs med i Språkrådets nyordslista för år 2017.

Bakgrunden till problemet med kompetensutvisningar var att 2014 års lagändring ledde till nya domar från Migrationsöverdomstolen som Migrationsverket valde att tolka orimligt strängt. Migrationsverkets tolkning av domarna var att en arbetskraftsinvandrare som ansöker om förlängt arbetstillstånd automatiskt ska få avslag och utvisas om denne någon gång haft en brist i anställningsvillkoren. Enligt Migrationsverket spelade det ingen roll hur liten bristen varit eller vad den berott på. Följden blev att personer som tillfälligt och av misstag haft några hundralappar för lite i lön eller stått utan en viss försäkring drabbades av automatiska utvisningsbeslut.

En förutsättning för att de talanger Sverige behöver ska vilja söka sig hit är att deras rättssäkerhet respekteras. Därför har rättssäkerhetsproblemen för arbetskraftsinvandrare varit förödande för Sveriges internationella rykte.

Centrum för rättvisa utmanade Migrationsverkets praxis med automatiska utvisningar genom att driva fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk, som skulle utvisas på grund av en lönemiss på 460 kronor, till Migrationsöverdomstolen. Den 13 december 2017 kom Migrationsöverdomstolens dom i Danyars fall och i ytterligare ett liknande fall, som på grund av datumet kommit att kallas luciadomarna. I de båda luciadomarna underkändes Migrationsverkets praxis.

Enligt dessa domar ska frågan om en arbetskraftsinvandrare har haft tillräckliga anställningsvillkor avgöras genom en helhetsbedömning, där orsaken till en eventuell brist och arbetsgivarens seriositet ska beaktas. Vad luciadomarna klargör är att Migrationsverket måste skilja på fusk och misstag. Myndigheten ska förhindra att människor utnyttjas och att skrupelfria företag kringgår reglerna – inte motarbeta svenska företags globala rekryteringar.

Sedan luciadomarna meddelades har kompetensutvisningarna glädjande nog blivit sällsynta. Samtidigt kan vi tyvärr konstatera att den underliggande orsaken – bristande rättssäkerhet i Migrationsverkets beslutsfattande – finns kvar och leder till nya problem för arbetskraftsinvandrarna och för de teknikintensiva svenska företag som är särskilt beroende av dem.

Det mest uppseendeväckande exemplet är att vissa beslutsfattare på Migrationsverket vägrar låta utvisade arbetskraftsinvandrare komma tillbaka till Sverige under ett slags karantänstid. Internt på myndigheten kallas denna uppfattning ”sexmånadersregeln” eftersom den går ut på att arbetskraftsinvandrare som har utvisats måste vänta minst sex månader utomlands innan de kan få en ny ansökan om arbetstillstånd beviljad.

Problemet är att det inte finns något stöd för denna sexmånadersregel i lag, förarbeten eller rättspraxis. Därför är denna påhittade sexmånadersregel omstridd även inom Migrationsverket. Myndighetens biträdande rättschef konstaterade på ett seminarium som ABB anordnade under Almedalsveckan i somras att sexmånadersregeln inte har något rättsligt stöd och därför inte bör tillämpas. Vi tolkade det som att den godtyckliga myndighetsutövning där arbetskraftsinvandrare nekas möjligheten att komma tillbaka till Sverige på grund av sexmånadersregeln därmed snart skulle upphöra.

Tyvärr har beslutsfattare på Migrationsverket ändå fortsatt att försätta människor i en slags kompetenskarantän med stöd av sexmånadersregeln. Nyligen drabbades en av ABB:s ingenjörer. Han utvisades i somras på grund av att han hos en tidigare arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar. Utvisningsbeslutet tog hårt på medarbetaren och hans familj. För ABB:s del innebar det att företaget förlorade en viktig och uppskattad medarbetare. Samtidigt fanns en tanke om att medarbetaren förhoppningsvis snabbt skulle kunna komma tillbaka.

Men Migrationsverket har alltså i stället nekat ingenjören nytt arbetstillstånd för arbete på ABB på grund av de försäkringsbrister hos en tidigare arbetsgivare som han och hans familj redan har utvisats för. Enligt Migrationsverket skickade han in ansökan i för nära anslutning till utvisningen för att kunna få en ny bedömning. Myndigheten anser alltså i praktiken att ABB-medarbetaren måste vara strandad utomlands innan han, eventuellt, kan få komma tillbaka till sin svenska arbetsplats. Beslutet har överklagats till migrationsdomstolen i Malmö med hjälp av Centrum för rättvisa.

Det behöver knappast ens påpekas hur otillfredsställande det är ur företagens perspektiv att viktiga medarbetare som har rekryterats i global konkurrens hålls strandade utomlands av Migrationsverket när de kunde vara på jobbet. För den enskilde, som redan har utstått en uppslitande utvisning, kan tanken på att behöva befinna sig i ett slags karantän mycket väl vara det som definitivt gör det ointressant att arbeta i Sverige igen.

En förutsättning för att de talanger Sverige behöver ska vilja söka sig hit är att deras rättssäkerhet respekteras. Därför har rättssäkerhetsproblemen för arbetskraftsinvandrare varit förödande för Sveriges internationella rykte. Det blir allt tydligare att Migrationsverket i dagsläget inte har förmågan att hantera arbetstillstånds­ärenden på ett rättssäkert sätt. Visserligen vore det önskvärt om regelverket för arbetskraftsinvandring sågs över och förtydligades eftersom det gett upphov till så skruvade tolkningar. Med tanke på att det huvudsakliga problemet har handlat om tillämpningen av regelverket framstår det dock som än mer avgörande att Migrationsverket tar krafttag för att höja nivån på sitt beslutsfattande. I annat fall bör någon annan, bättre lämpad myndighet ta över ansvaret för arbetstillståndsfrågorna. Sverige har nämligen inte råd att slarva bort den talang vi behöver.