Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-23 00:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/minska-detaljstyrningen-i-statsbidragen-till-skolan/

DN Debatt

DN Debatt. ”Minska detaljstyrningen i statsbidragen till skolan”

En stor del av de riktade statsbidrag till framför allt kommunerna skapar ofta fler problem än de löser. Skattebetalarnas pengar läggs på administration i stället för på investeringar och utveckling, skriver Anders W Jonsson (C).
En stor del av de riktade statsbidrag till framför allt kommunerna skapar ofta fler problem än de löser. Skattebetalarnas pengar läggs på administration i stället för på investeringar och utveckling, skriver Anders W Jonsson (C). Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 30/1. Demografiska förändringar, sämre ekonomisk utveckling och stigande förväntningar innebär stora utmaningar för kommuner och regioner. Staten kan ta underlätta genom att minska sin detaljstyrning. Vi ser exempelvis en möjlighet att omvandla minst hälften av de riktade statsbidragen inom skolan till generella statsbidrag, skriver Anders W Jonsson (C).

Det är på kommunal och regional nivå som stora delar av välfärden levereras – i skolan, sjukvården och omsorgen. Men den kommunala sektorn står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar leder till ökade behov och ökade kostnader, samtidigt som en vikande ekonomisk utveckling riskerar att leda till minskade skatteintäkter.

En del av de problem som kommuner och regioner står inför både kan och bör lösas lokalt och regionalt. Det handlar till exempel om att i högre grad arbeta förebyggande, förbättrat användande av digitala verktyg samt att säkerställa en effektiv styrning. Staten kommer dock att behöva hjälpa till ytterligare. Det är mot bakgrund av detta som Centerpartiet tillsammans med regeringspartierna och Liberalerna enades om att tillföra ytterligare medel i form av ökade generella statsbidrag i såväl höstbudgeten som i kommande vårändringsbudget.

Men det statliga ansvaret för kommunsektorns utmaningar handlar inte enbart om ökade statsbidrag. Staten måste också se över hur man kan underlätta för kommunernas långsiktiga planering genom mindre detaljstyrning. Den statliga detaljstyrningen i form av de riktade statsbidragen är ett stort problem – framför allt för kommunerna och i synnerhet inom skolan.

I stället för att låta miljardbelopp årligen frysa inne på grund av administrativt krångel, kan vi lägga ökade resurser för att investera i en skola av hög kvalitet.

Riktade statsbidrag kan i vissa fall vara ett effektivt verktyg för att stimulera verksamheter i en viss riktning. Inom sjukvården finns flera sådana exempel – bland annat kömiljarden. Men en stor del av de riktade statsbidrag som går till framför allt kommunerna, medför tvärtom ofta fler problem än vad de löser.

Problemen förknippade med de riktade statsbidragen består i huvudsak av följande:

 De leder till att skattebetalarnas pengar läggs på administration i stället för på investeringar och utveckling.

De medför problem för mindre kommuner som saknar kapacitet att söka och administrera de riktade bidragen.

De gör att kommuner tvingas satsa på tidsavgränsade projekt i stället för långsiktiga satsningar. De minskar också möjligheterna till lokal anpassning.

Många kommuner tvingas i dag välja bort satsningar som deras invånare behöver mest, till förmån för sådana som lever upp till de kravlistor som följer med de riktade statsbidragen. Dagens system gör på så sätt att en stor del av skattebetalarnas pengar läggs på administration i stället för på investeringar som utvecklar skolan.

Systemet är i allra högsta grad ett problem för de mindre kommunerna, som ofta saknar kapacitet att söka alla riktade statsbidrag. En liten kommun måste i dag hålla koll på tiotals riktade statsbidrag bara för skolan. Att söka, handlägga och följa upp statsbidragen är ofta så tidskrävande att kostnaden för att administrera bidragen ofta överstiger summan av statsbidraget. Konsekvensen blir dels ojämlikhet, där lärare och elever inte får del av samma statliga medel som lärare och elever i andra delar av landet. Dels får systemet som resultat att stora summor – omkring två miljarder kronor i 2018 års budget – inte kommer skolan till nytta.

De riktade statsbidragen bidrar också till att det blir svårare för kommunerna att utforma satsningar utifrån de lokala förutsättningarna. En kommun kanske saknar språklärare eller vill stötta byskolan, men kan inte tillgodose de behoven eftersom man i stället väljer att göra de satsningar som krävs för att få riktade statsbidrag.

Ett annat problem är svårigheterna för kommuner att planera långsiktigt, eftersom riktade statsbidrag kan försvinna från ett år till ett annat. Kommunen kanske utökar vuxen­utbildningen eller anställer ny personal utifrån kraven som följer av de riktade statsbidragen, bara för att ett år senare se pengarna försvinna när riksdagen klubbar en ny budget. Kvar står de lokala skattebetalarna med notan, och eleverna i kommunen saknar fortfarande lärare i tredje språk.

Mot bakgrund av detta föreslår Centerpartiet en reform av de riktade statsbidragen i grunden, med ett nytt system för statligt stöd till skolan. Vårt förslag tillför mer pengar till skolan och anpassar statsbidragen till kommunernas och de fristående huvud­männens förutsättningar och behov. Det kommer dessutom att ge staten ett nytt och kraftfullt verktyg för att tillföra mer resurser till skolan.

Centerpartiet vill reformera de riktade statsbidragen i två steg:

1 Vi ser en möjlighet att omvandla minst hälften av de riktade statsbidragen inom skolan till generella statsbidrag under mandatperioden. Sveriges kommuner och regioner (SKR) uppskattar att 50–75 procent av alla riktade statsbidrag till skolan kan omvandlas till generella statsbidrag utan att skapa oönskade omfördelningseffekter. Vårt mål är också att långsiktigt nå en liknande andel även inom andra delar av kommunsektorns verksamhet.

2 Vi vill omvandla merparten av de resterande riktade statsbidragen för skolan till ett bidrag för utveckling inom skolan. Vårt förslag innebär att staten tilldelar varje huvudman ett samlat bidrag för skolutveckling, där medel kan sökas efter de förutsättningar och behov som finns. På så sätt kan kommunen planera utifrån de lokala behoven, samtidigt som huvudmännen i god tid får veta hur deras framtida finansiering kommer att se ut.

Med Centerpartiets förslag till reformerade statsbidrag, kommer skatte­betalarnas pengar i högre grad att hamna där de verkligen gör nytta. I stället för att låta miljardbelopp årligen frysa inne på grund av administrativt krångel, kan vi lägga ökade resurser på att investera i en skola av hög kvalitet. Människor runt om i vårt land ska kunna lita på att välfärden levererar – oavsett var de bor. Centerpartiet kommer därför att vara garanten för att driva på för att staten tar sitt ansvar för att klara av de utmaningar som svensk välfärd står inför.