Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/minskade-klimatutslapp-ger-ocksa-andra-stora-vinster/

DN Debatt

DN Debatt. ”Minskade klimatutsläpp ger också andra stora vinster”

När åtgärder genomförs i syfte att minska trafikens klimatpåverkan minskar också luftföroreningarna och dödsfallen, skriver artikelförfattarna.
När åtgärder genomförs i syfte att minska trafikens klimatpåverkan minskar också luftföroreningarna och dödsfallen, skriver artikelförfattarna. Foto: Pontus Lundahl/TT

DN DEBATT 12/2. 

Tre miljöforskare vid KTH: Vår forskning visar att klimatåtgärder på flera områden ger upphov till andra tydliga och stora samhällsnyttor.

En spridd uppfattning är att klimatåtgärder nästan enbart medför kostnader på kort sikt. Då förbises de synergier som ofta finns mellan klimatmål och andra samhällsmål, som exempelvis minskade luftföroreningar.

Det sveper en klimatvåg över världen. Människor, företag, kommuner och politiker manifesterar engagemang och ökade ambitioner. Det är mycket lovvärt. Men inte sällan möter vågen en mur av motstånd, vars fundament är att klimatåtgärder är dyra och ger sänkt standard. Få ifrågasätter det långsiktiga värdet av en skärpt klimatpolitik, men det finns en spridd uppfattning om att klimatåtgärder medför nästan enbart kostnader på kort sikt. I en ny stor vetenskaplig sammanställning visar vi att detta synsätt saknar grund och leder till beslut som är dåliga ur samhälls­ekonomisk synpunkt.

Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser medför ofta kostnader, men inte alltid. Den som släcker en lampa som är tänd i onödan gör en ekonomisk besparing och kostnaden för att lägga ett lock på kastrullen är försumbar. Lågenergilampor kostar initialt men är klart lönsamma. Det gäller även för merparten åtgärder för energi­effektivisering inom industrin. 

I andra fall handlar det om investeringar som ändå ska ske, men som får en ny utformning som kan vara billigare eller dyrare. Likväl innebär många klimatåtgärder kostnadsökningar. De motiveras i regel med att kostnaderna för ett ändrat klimat är ännu större, vilket gör åtgärderna samhällsekonomiskt lönsamma. Sådana kalkyler eller överväganden är viktiga men de lider ofta av att klimatnyttan är svårberäknad och infaller i framtiden medan kostnaderna är uppenbara och närliggande i tid och rum.

Ett särskilt stort problem är att de synergier som ofta finns mellan klimatmål och andra samhällsmål förbises. Beräkningarna inkluderar sällan de nyttor som klimatåtgärderna medför här och nu, utöver nyttan av minskad klimatpåverkan.

Det finns ofta ett enögt fokus på kostnader. Detta gäller inom EU och på både nationell och lokal nivå i Sverige.

I projektet ”Policy synergies and climate change”, finansierat av Formas, har vi systematiskt gått igenom den samlade forskningen om så kallade sidonyttor med klimatåtgärder. Vi har i dagarna publicerat våra resultat i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Climate policy. Vår kunskapssyntes är, oss veterligen, den hittills största som gjorts inom området. Kortfattat visar den att de sidonyttor som klimatåtgärder medför ofta är betydande. Men tyvärr visar sammanställningen också att denna kunskap sällan tillämpas i politiskt beslutsfattande.

Kärnan i projektet är en stor litteraturgenomgång. Vi identifierade och gick igenom 1 749 vetenskapliga artiklar och djupstuderade 239 av dessa utifrån 15 olika parametrar. Vårt fokus låg på klimatåtgärder och deras sidonyttor utöver minskad klimatpåverkan (ofta kallade ”co-benefits”).

Våra resultat visar att klimatåtgärder inom flera områden ger upphov till tydliga och stora samhällsnyttor. När dessa värderas ekonomiskt visar det sig i flera fall att sidonyttorna är klart större än åtgärdskostnaderna.

Den i särklass vanligaste kategorin av sidonytta beskriven i forskningen är förbättrad luftkvalitet. Den kunskapen är både viktig och naturlig, eftersom luftföroreningar orsakar stora skador. Inom EU beräknas 800 000 personer dö på grund av förorenad luft varje år. I Sverige rör det sig om knappt 8 000 dödsfall, och stora ohälsotal, vilket medför kostnader på flera tiotals miljarder kronor varje år. Trafiken är en av de viktigaste orsakerna till dessa kostnader.

När åtgärder genomförs i syfte att minska trafikens klimatpåverkan minskar också luftföroreningarna och dödsfallen. Att påstå att det är dyrt att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken utan att ta hänsyn till detta är inte rimligt, men dessvärre vanligt. De samhällsekonomiska kalkylerna blir då missvisande och besluten suboptimala.

I vår artikel visar vi också att det finns många andra kategorier av sidonyttor. Även om de inte är lika väl studerade som luftkvalitet och hälsa är nyttorna – utöver värdet av minskade utsläpp av klimatgaser – betydande:

• En mer växtbaserad diet i linje med officiella hälsorekommendationer kan minska den globala dödligheten med 6–10 procent.

Ett mer aktivt resande med cykling och promenad ger bättre hälsa, och vissa trafikåtgärder kan ge sidonyttor som är 10–25 gånger större än investeringskostnaderna.

Klimatåtgärder inom jordbruket kan ge upphov till bördigare jord och bättre vattenkvalitet, vilket kan ge ökad skörd och rikare biologisk mångfald.

Energieffektivisering och övergång från fossila till förnybara energikällor kan minska beroendet av energiimport, stärka energisäkerheten och sänka energikostnaderna.

Grön skatteväxling kan bidra till högre välfärd, exempelvis genom sänkt skatt på arbete.

I de studier vi granskat rör det sig inte sällan om miljontals människoliv som kan räddas och tiotals miljarder kronor som kan sparas. Resultaten är ibland slående. Som exempel pekar en studie på att enbart luftkvalitetsnyttan motiverar policykostnaden för Indien att eftersträva 1,5 grader som klimatmål i stället för 2 grader. Detsamma gäller även för Kina och EU, under vissa antaganden. Och här rör det sig om enbart en kategori av sidonytta, förbättrad luftkvalitet. En summering av parallellt förekommande sidonyttor av klimatpolitiska åtgärder skulle ofta visa på ännu större samhällsvinster. Dessvärre saknas sådana studier nästan helt.

Trots denna kunskap om stora sidonyttor visar vår studie också att resultaten tyvärr ofta är frånvarande i den politiska debatten och praktiskt beslutsfattande. Det finns ofta ett enögt fokus på kostnader. Detta gäller inom EU och på både nationell och lokal nivå i Sverige. Samtidigt som det är viktigt att fortsätta att kartlägga och beräkna sidonyttor – och inte minst kombinationer av sådana – är det därför viktigt att undersöka hur beslutsfattandet kan förbättras och att genomföra sådana reformer.

En viktig åtgärd i Sverige är att förändra riktlinjerna för beslutsfattande i kommuner och staten, inte minst i Regeringskansliet. Till att börja med behöver kommittéförordningen, som styr statliga utredningars arbete, skrivas om. Relevanta sidonyttor av klimatåtgärder, i form av exempelvis hälsovinster, behöver alltid beskrivas, och helst värderas monetärt. Sedan måste kunskapen läggas på vågen bredvid kostnaderna när besluten väl fattas. Annars blir utfallet suboptimalt och kostsamt för samhället. De samhällsnyttor som då skulle tydliggöras skulle troligen öka stödet för en mer ambitiös klimatpolitik.

Framöver behöver forskningen om sidonyttor stärkas och politiken beakta den befintliga kunskapen bättre. Då blir det ofta mer rättvisande att ersätta det vanliga begreppet ”bördefördelning” i klimatpolitiken, med ”skördefördelning”, det vill säga en situation där nyttan med en åtgärd totalt är större än kostnaderna av densamma.

Ökad tillämpning av ett sådant, vetenskapsbaserat, synsätt leder sannolikt till ekonomiskt bättre beslut och till ökat stöd för klimatpolitiken, vilket sammantaget ökar möjligheterna att nå klimatmålen.