DN Debatt Repliker. ”Missvisande av Naturskyddsföreningen om handläggningstider"

Vi står inför en enorm och nödvändig förändring. På 20 till 25 år ska komplexa samhällen med fler människor än någonsin förändras i grunden. För att vi ska nå våra ambitiösa klimatmål behöver näringslivet ta fram nya lösningar som innebär en genomgripande elektrifiering av samhället: våra transporter, industrier och bostäder.

Tyvärr var probleminsikten om våra radikalt förändrade förutsättningar länge otillräcklig. Så sent som för fyra år sedan menade Sveriges dåvarande energiminister att vår elkonsumtion inte skulle förändras nämnvärt, trots att Fossilfritt Sveriges sammanställningar pekade på 60 procents ökat behov. I dag bedömer de flesta experter att behovet kommer vara minst dubbelt så stort.

Det tar lång tid att ställa om våra industrier och anlägga ny produktion och distribution av el. Samtidigt ska det ske snabbare än någonsin förr. Ett exempel: de senaste 20 åren har Svenska Kraftnät anlagt 60 mil stamnät för eldistribution. De kommande 20 åren måste de anlägga 700 mil.

Naturskyddsföreningens angrepp (DN Debatt 10/5) på aktörer som påtalat nödvändigheten av snabbare tillståndsprocesser framstår därför som något apart. Näringslivet efterfrågar en mer effektiv miljölagstiftning för att nå klimatmålen. Det beskriver Naturskyddsföreningen som att man efterfrågat ”flexiblare miljölagstiftning – vilket brukar vara ett kodord för att minska miljökraven”.

Det Naturskyddsföreningen glömmer berätta är att Naturvårdsverkets statistik endast omfattar en mindre del av tillståndsprocessen.

Vi noterar flera felaktigheter och feltolkningar i den underlagsrapport Naturskyddsföreningen utgår från i sin artikel. Ett exempel är hänvisningen till Naturvårdsverkets undersökning om handläggningstider, som bevis för att det inte finns långa handläggningstider. Det Naturskyddsföreningen glömmer berätta är att Naturvårdsverkets statistik endast omfattar en mindre del av tillståndsprocessen. Det relevanta – för klimatet såväl som för företaget som söker tillstånd – är ju hur lång tid en process tar från start till mål.

Här är snittiden, för alla verksamheter, cirka 4 år. Decennielånga tider är dock inte ovanliga.

Ett annat exempel är investeringskvoterna, där man hämtat underlag från 20 år gamla rapporter. Fakta är att vartannat företag som upplever problem med tillståndsregler låter bli att genomföra investeringar eller lägger dem i andra länder. Den samhällsekonomiska effekten beräknas uppgå till 50 miljarder kronor, vilket motsvarar lönekostnaden för 15 000 personer. Till det kommer kostnaden för klimatet i form av uppskjutna eller icke genomförda investeringar som skulle sänka utsläppen.

Om vi håller dagens tempo måste de sista stora projekten starta om cirka tio år. Det räcker inte. Ska vi klara klimatmålen måste det gå väsentligt fortare. Myndigheterna måste processa mångdubbelt fler ärenden. Då krävs bland annat reformer av regelsystemen.

Näringslivet är den största svenska miljörörelsen. Elektrifieringen är nödvändig för den gröna omställningen. Naturskyddsföreningen borde ta kampen för effektiva tillståndsprocesser, inte kasta grus i maskineriet.