Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 10:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/moderaterna-ar-ointresserade-av-orsakerna-till-gangvaldet/

DN Debatt

DN Debatt. ”Moderaterna är ointresserade av orsakerna till gängvåldet”

Vi kan inte på riktigt bryta gängvåldet utan att också ta oss an grundorsakerna till att unga män dras in i kriminalitet, skriver inrikesminister Mikael Damberg (S) Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 3/11. Rikspolischefen och lokala polischefer välkomnar en ny offensiv lagstiftning mot gängvåldet. Men de vill också se långsiktiga brottsförebyggande åtgärder. Moderaterna är dock ointresserade och skär i sitt budgetförslag för 2020 bort en dryg miljard för sådana åtgärder, skriver inrikesminister Mikael Damberg (S).

För att pressa tillbaka gängvåldet levererar partier – från vänster till höger – förslag på fortsatta straffskärpningar liksom fler anställda och nya verktyg till polisen. Detta är bra och helt nödvändigt. Inte minst satsningen på 10 000 fler anställda inom polisen är central för att öka tryggheten i hela Sverige. Men samtidigt saknas det en bred uppslutning kring långsiktiga insatser som tar itu med grundorsakerna till gängvåldet. När det gäller förslag som syftar till att bryta nyrekryteringen till gängen är det politiska Sverige inte enigt.

Sverige är ett fantastiskt land att leva i. Alla har rätt till utbildning och sjukvård efter behov, vi har en hög sysselsättning och låg brottslighet jämfört med övriga västvärlden. Samtidigt finns det, i landet som vi är så stolta över, allvarliga problem som behöver bekämpas. Det mest omdiskuterade just nu är utan tvekan skjutningarna och sprängningarna som ökat på senare år.

För att komma till rätta med detta har Sverige ett lika akut behov av åtgärder som får färre unga män att välja ett liv som kriminell, som vi har av fler poliser och skärpta straff. Annars kommer resultaten aldrig att bli varaktiga och problemen återkomma om två, fem eller tio år.

Utan en bred politisk uppslutning bakom långsiktiga åtgärder för att färre unga ska dras in i kriminalitet så riskerar alla våra straffskärpningar och nya poliser få en mindre effekt för tryggheten i Sverige.

Tidigare i höst bjöd regeringen in till blocköverskridande förhandlingar om nya åtgärder mot gängvåldet. Från början gjorde vi klart att vi var villiga att ta ombord andra partiers förslag och att vi såg framför oss ett seriöst paket med straffskärpningar, nya polisiära verktyg och långsiktiga brottsförebyggande åtgärder. Ett sådant paket levererades, men tyvärr utan bred politisk uppslutning.

Ulf Kristersson har senare sagt att moderaterna ställer sig bakom alla delar av regeringens 34-punkts­program mot gängvåldet. Men i paketet ingår också satsningar på skola och socialtjänst i utsatta områden. Bland annat punkt 28: ”Delegationen mot segregation ska stärkas avsevärt under mandatperioden.” Därför förvånas jag över att Moderaterna vill skära ner på just dessa pengar till kommuner med socioekonomiska utmaningar.

I Moderaternas budgetförslag för 2020, som presenterades en kort tid efter att gängförhandlingarna avslutats, skär man bort en dryg miljard som ska gå till åtgärder mot segregation i utsatta områden de närmsta åren. Det här är statsbidrag som infördes just för att ge kommuner långsiktiga ekonomiska förutsättningar att bryta segregationen och motverka brott. Men hela anslaget slaktas alltså i M-budgeten, liksom den organisation, Delegationen mot segregation, som byggts upp. Det är en prioritering som går stick i stäv med åtgärdsprogrammet mot gängvåldet.

”För varje person som blir skjuten, gripen eller dömd så står det tio, femton nya som kliver fram. Det kan inte vara rimligt att unga personer vill leva ett liv som med stor sannolikhet slutar i att man skjuts ihjäl eller råkar illa ut för livet.” Under ett års tid har rikspolis­chefen återupprepat detta budskap. 

”Ny offensiv lagstiftning är välkommen men det är genom att ungdomarna utbildas, blir sedda, hörda och bekräftade som vi kan komma till bukt med problemen. Allt annat är bara reaktivt i stället för proaktivt.” Så svarade lokalpolis­områdeschefen i Borås när GP intervjuar honom och 13 andra polischefer med ansvar för särskilt utsatta områden. 11 av 14 lyfte fram nyrekryteringen, segregationen och den roll som skolan och andra delar av samhället bör spela.

Polisen kommer med dessa förslag efter att 45 personer dödats i gängrelaterade skjutningar och 162 sprängningar utförts under 2018. Vi kan konstatera att i mycket hög utsträckning är det här en problematik kopplat till storstäderna och våra socialt utsatta områden. Bostadsområden där färre vuxna går till jobbet och färre unga går ut grundskolan med godkända betyg. De som drabbas hårdast är vanligt folk som vill göra rätt för sig men vars livschanser och framtidsutsikter är så mycket sämre än i andra delar av landet.

Vi kan inte på riktigt bryta gängvåldet utan att också ta oss an grundorsakerna till att unga män dras in i kriminalitet. Segregation och utanförskap måste åtgärdas. Bostadsområden med socioekonomiska utmaningar måste få bättre möjligheter att utvecklas, till exempel genom att egenbosättning (ebo) begränsas i dessa områden. Migrationspolitiken måste ge förutsättningar för att klara etableringen av alla som kommit till Sverige på senare år. Vi måste vara öppna med att en cementerad segregation skapar sämre livschanser för många.

Därför behöver vi också rusta upp bostäderna i miljonprogrammen. Säkerställa att skolor och barnpsykiatri prioriteras här. Se till att socialtjänsten finns tillgänglig på kvällar och helger och att det finns fältassistenter och sociala insatsgrupper som kan samverka med polisen.

Vi vill se en långsiktighet kring alla de åtgärder som nu vidtas. Därför hade det varit en styrka om Moderaterna orkat ta i hand kring uppgörelsen. Nu har man förvisso meddelat att man kommer att rösta för regeringens alla förslag, men det finns starka skäl att vara tveksam om detta också omfattar de brottsförebyggande åtgärderna.

Moderaternas ointresse för att ta itu med orsakerna bakom gängvåldet visade sig inte minst av att man kom till gängförhandlingarna utan ett enda brottsförebyggande förslag i portföljerna. Nyligen höll man också partistämma under parollen ”Återupprätta samhällskontraktet”, men det var förslag om slöjförbud, visitationszoner och sänkt straffmyndighetsålder till 13 år som kommunicerades ut av moderata talespersoner.

Utan en bred politisk uppslutning bakom långsiktiga åtgärder för att färre unga ska dras in i kriminalitet så riskerar alla våra straffskärpningar och nya poliser få en mindre effekt för tryggheten i Sverige. Vi måste visa beslutsamhet och uthållighet nog att låta många insatser – repressiva och förebyggande – verka över en tioårsperiod, utan att ryckas undan varje gång regeringen byter färg. Det borde Ulf Kristersson kunna ta i hand på.