Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Modernisera skattesystemet i en bred överenskommelse”

Vi har skilda fördelningspolitiska ambitioner men vi vill visa att det är möjligt att komma överens om möjliga exempel på skattesatser utifrån våra föreslagna principer, skriver Philip Botström (SSU) och Joar Forssell (LUF).
Vi har skilda fördelningspolitiska ambitioner men vi vill visa att det är möjligt att komma överens om möjliga exempel på skattesatser utifrån våra föreslagna principer, skriver Philip Botström (SSU) och Joar Forssell (LUF). Foto: SSU/LUF

Det är ohållbart att fortsätta med skurar av enstaka korrigeringar av skattesatser och avdrag för att möta dagens samhällsproblem. På sikt riskerar det att urholka skattesystemets legitimitet. Vi behöver anpassa skattesystemet till samhällsförändringarna som skett ­sedan omläggningen 1990–1991, skriver Philip Botström, SSU och Joar Forssell, LUF.

Socialdemokraterna och Folkpartiet Liberalerna genomförde år 1990-1991 en historisk omläggning av skattesystemet som kom att kallas ”Århundradets skattereform”. Från ett system med höga marginalskatter och med många avdragsmöjligheter till ett system med lägre skattesatser och breda skattebaser. Skattereformen var ett svar på de stora samhällsförändringar som hade skett, men sedan dess har utvecklingen fortsatt i snabb takt med allt från EU-medlemskap till smartphones. Därför föreslår SSU och LUF en ny skattereform.

Sedan förra skattereformen har flera avsteg gjorts genom höjningar, sänkningar, avdrag och undantag vilket har gjort skattesystemet till ett oöverskådligt lapptäcke. Det är ohållbart att fortsätta med enstaka korrigeringar av skattesatser och avdrag för att möta dagens samhällsproblem, då det på sikt riskerar att urholka skattesystemets legitimitet och därmed välfärdens långsiktiga finansiering.

Den regering som tillträder 2018 bör, oavsett hur den ser ut, ta initiativ till ett brett parlamentariskt arbete i syfte att ta fram en ny skattereform.

Samtidigt är den parlamentariska situationen mer komplicerad än tidigare. Trots att flera partier uttryckligen beslutat att en samlad skattereform bör genomföras har inga märkbara initiativ tagits för att åstadkomma detta under mandatperioden. Därför bör den regering som tillträder 2018, oavsett hur den ser ut, ta initiativ till ett brett parlamentariskt arbete i syfte att ta fram en ny skattereform.

SSU och LUF har, trots större skiljelinjer än våra moderpartier, tidigare visat att det går att komma överens om man först enas om viktiga utgångspunkter och principer. 2013 arbetade vi tillsammans fram en skiss på en ny skattereform. Sedan dess har flera förändringar i skattesystemet gjorts, somliga i rätt, andra i fel riktning utifrån vårt perspektiv, samtidigt som omvärlden förändrats ytterligare. Sammantaget har argumenten för en ny skattereform blivit än starkare under de fyra år som har gått.

Därför har vi tagit fram ett nytt förslag till skattereform. Dels för att uppdatera förslaget från 2013 men främst för att uppmana våra moderpartier att ta initiativ till en ny skattereform efter valet 2018. Att LUF och SSU gör detta tillsammans ska inte ses som något inspel i regeringsfrågan. Oavsett hur en kommande regering ser ut så behöver en skattereform baseras på ett bredare parlamentariskt stöd än vad det är sannolikt att någon tänkbar regering får.

De många förändringar inom skattesystemet som genomförts de senaste 25 åren och de olika förslag som nu cirkulerar till justeringar styrs inte av någon enhetlig princip. Det gör att det går att kritisera de flesta förslag till såväl skattehöjningar som skattesänkningar. Om man i stället försöker komma överens om principer och utgångspunkter som förslagen ska vägledas av är det betydligt lättare att också komma fram till konkreta förslag till förändringar. Därför bör ett arbete för en ny skattereform ta sitt avstamp i principer och utgångspunkter samt utgå från en bibehållen total skattenivå. Vi har förslag till hur dessa kan lyda:

  • Skattereformen i sin helhet ska leda till ökad tillväxt, minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning och fler arbetade timmar.
  • Skattereformen ska vara fördelningspolitisk neutral och vara fullt finansierad.
  • Skattereformen ska vara inriktad mot enhetligare skattesatser vilket nås genom avskaffande av avdrag och subventioner. Höjda skatter på konsumtion, kapital och fastigheter finansierar sänkta skatter på arbete.

När olika avdrag och nedsättningar tas bort ökar både transparensen och förutsägbarheten i skattesystemet. Skattekonsekvenser av ett beslut ska vara förutsägbara för individ och företag och skatteuttaget ska vara så synligt som möjligt för skattebetalaren. Skattepolitiken måste även möta klimathotet och annan miljöförstöring. Väl fungerande miljöskatter är dock mer eller mindre självförstörande, vilket gör att sänkta skatter på arbete inte långsiktigt kan finansieras med effektiva miljöskatter.

SSU och LUF har i grunden skilda fördelningspolitiska ambitioner men vi vill visa att det är möjligt att komma överens om möjliga exempel på skattesatser utifrån våra föreslagna principer, även om vi inte har möjlighet att föreslå en heltäckande reform. De viktigaste punkterna är:

1

En ny inkomstskatt. Skatten på arbete sänks och marginalskatterna minskar så att det i högre grad ska löna sig att utbilda sig och att den som jobbar alltid får ha minst hälften kvar av en löneökning. Vi föreslår att dagens grundavdrag görs om till ett enhetligt grundavdrag på 40 000 och att jobbskatteavdrag ersätts med en transparent skatteskala med 22 procent inkomstskatt upp till 29 000 i månadslön, 32 procent upp till 49 000 i månadslön och därefter 49 procent i marginalskatt. Reseavdrag och avdrag för dubbelt boende avskaffas.

2

Enhetlig moms. Den differentierade momsen ersätts med enhetlig moms på 25 procent. De olika momssatserna skapar gränsdragningsproblem och är inte effektiva verktyg för fördelning eller för att påverka människors beteende. En enhetlig moms gör mervärdesbeskattningen till en stabilare skattebas men bör införas tillsammans med träffsäkra transfereringar såsom höjda bostadstillägg för pensionärer och underhållsstöd som kompensation.

3

Kapitalbeskattning. Kapitalinkomstskatten sätts till 30 procent i stället för dagens olika skattesatser, förutom för privatbostäder där rörligheten måste förbättras. Vi föreslår därför att realisationsvinstskatten sänks till 20 procent. Detta bör införas tillsammans med en höjd fastighetsbeskattning. Dagens fastighetsavgift är väldigt låg och kraftigt regressiv samtidigt som argumenten för en fastighetsskatt är starka. Vi föreslår att taket som i dag motsvarar ett taxeringsvärde på 1 miljon tas bort, och att skattesatsen sätts till 1 procent. Vidare föreslår vi att ett förmögenhetsregister införs och att ränteavdragen halveras, för att på sikt avskaffas. Dessa förslag löser vissa problem i kapitalbeskattningen, men flera kvarstår, exempelvis inlåsningseffekter på bostadsmarknaden och kapitalbeskattningens legitimitet. Vi föreslår därför att man inom ramen för arbetet med en ny skattereform utreder en kapitalbeskattning i form av en så kallad boxmodell.

4

Miljöskatter. En bra miljöskatt leder till att intäkterna från densamma sjunker. Därför kan varaktiga skattesänkningar på arbete inte statiskt finansieras med kraftigt höjda miljöskatter. Syftet med beskattning av tjänst och kapital är att finansiera offentliga utgifter, medan miljöskatter har till syfte att låta människor betala för den miljöpåverkan man har. Vi föreslår på grund av detta en höjd koldioxidbeskattning och ett införande av en flygskatt.

Det här exemplet på ny skattereform visar att det går att komma överens trots politiska skillnader om man är villig att kompromissa. Om SSU och LUF kan – bör även Socialdemokraterna och Liberalerna kunna göra det. Vi uppmanar därför våra moderpartier att både ta ansvar och initiativ till en ny skattereform oavsett regeringen ser ut efter valet 2018. Det är dags för ännu en underbar natt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.