Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Motprestation ska krävas för att få försörjningsstöd”

De arbetslösa är i dag i huvudsak människor som över huvud taget inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Finanspolitiska rådet visar att bland dem med låg utbildning är endast en tredjedel mellan 15-74 år sysselsatta, skriver artikelförfattarna.
De arbetslösa är i dag i huvudsak människor som över huvud taget inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Finanspolitiska rådet visar att bland dem med låg utbildning är endast en tredjedel mellan 15-74 år sysselsatta, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

Förslag i dag. Det bör vara obligatoriskt för kommuner att kräva motprestation av den som får försörjningsstöd. Människor ska förhindras vara passiva och sysslolösa. Vi vill också minska marginaleffekten för den som arbetar deltid eller tar extrajobb så att detta lönar sig bättre, skriver Jan Björklund (L) och Mats Persson (L).

Ett jobb och en egen försörjning är en av de största frihetsreformer som finns. Det skapar även en stolthet, ett socialt liv och nya bekantskaper. Att föra en politik som innebär att fler kan ta steget från utanförskap och bidragsberoende till att få en egen försörjning är därför centralt i en liberal agenda för framtiden.

Att fler arbetar är viktigt för vår gemensamma välfärd. När allt färre ska försörja allt fler krävs att alla som har möjlighet bidrar. För sysslolöshet och långvarigt bidragsberoende är förödande för ett samhälle. När människor förlorar självkänsla och brist på sammanhang släcks hoppet om en bättre framtid. Det är särskilt allvarligt mot bakgrund av att bidragsberoende riskerar att gå i arv.

En ny arbetslöshet växer fram. De arbetslösa är i dag i huvudsak människor som över huvud taget inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Finanspolitiska rådet visar att bland dem med låg utbildning är endast en tredjedel mellan 15–74 år sysselsatta. Bidragsberoendet är särskilt tydligt bland utrikes födda. Färre än tre av tio invandrare med förgymnasial utbildning har sysselsättning fyra till sex år efter att de har fått uppehållstillstånd.

 

Varannan person som hade ekonomiskt bistånd 2010 är fortfarande bidragsberoende fyra år senare. Bland nyanlända är motsvarande siffra sex av tio.

 

Den nya arbetslösheten innebär också att fokus i politiken måste flyttas från arbetslöshetskassan till försörjningsstödet. Faktum är att för människor med försörjningsstöd är arbetslöshet det vanligaste skälet. Varannan person som har försörjningsstöd har det på grund av arbetslöshet. Det följer av att man inte är berättigad till a-kassa om man aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden. Det blir inte minst tydligt när man tittat på ungdomar där omkring 30 000 personer har ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet.

Liberalerna har låtit Riksdagens utredningstjänst (Rut) utreda bidragsberoendet genom att analysera sysselsättningen 2014 för personer som hade ekonomiskt bistånd under år 2010. Det är en alarmerande bild som framkommer. Varannan person som hade ekonomiskt bistånd 2010 är fortfarande bidragsberoende fyra år senare. Bland nyanlända är motsvarande siffra sex av tio. Senaste tillgänglig statistik är från 2014 och sedan dess har tudelningen på arbetsmarknaden förstärkts ytterligare.

Regeringens totala avsaknad av reformer för nyanlända med låg utbildning betyder att integrationsproblemen skjuts på framtiden.

Försörjningsstödet är i dag konstruerat så att det blir en fattigdomsfälla. För personer som har försörjningsstöd och samtidigt har en inkomst från arbete upp till 11 500 kr före skatt (ofta deltidsarbete) är marginaleffekten 100 procent, det vill säga hela inkomstökningen försvinner när försörjningsstödet trappas ned lika mycket. Det betyder att det i många fall inte lönar sig att arbeta deltid eller ta ett extrajobb för den med försörjningsstöd. Mot bakgrund av att vägen in på arbetsmarknaden ofta går via deltidsjobb är det uppenbart att dagens bidragssystem ger helt felaktiga drivkrafter.

Det är uppenbart att arbetsmarknaden i dag inte är anpassad för den som har låg utbildning och låga kvalifikationer. Sverige har i praktiken bland de högsta ingångslönerna i EU. En rad svenska och internationella expertorgan pekar tydligt på att sysselsättningen för grupper med låg utbildning eller liten relevant arbetslivserfarenhet kan öka om ingångslönerna är lägre.

Liberalerna har tidigare föreslagit att det inrättas startjobb, en ny anställningsform för nyanlända och ungdomar där arbetsgivarnas kostnad för att anställa halveras genom att arbetsgivaravgiften slopas och ingångslönen är lägre. Startjobben ska som längst pågå i fem år och lönen ligga på mellan 14 000 och 16 000 kronor i månaden.

I dag presenterar Liberalerna två nya förslag för att bryta det passiva bidragsberoendet:

Foto: DN Det ska löna sig att arbeta, även för den med försörjningsstöd. Jobbstimulansen i försörjningsstödet bör utvidgas till 40 procent. På så sätt ökar drivkraften att gå från bidrag till arbete. Det ska löna sig att arbeta, också för den med försörjningsstöd. Det finns stöd i den internationella forskningen för att tydliga aktiveringsåtgärder i kombination med ekonomiska drivkrafter kan hjälpa personer ut ur bidragstagande och i arbete. I det syftet införde alliansregeringen 2014 en jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet så att en person med försörjningsstöd under två år får behålla 25 procent av en inkomstökning. Liberalerna föreslår att jobbstimulansen nu utökas till 40 procent. Det innebär att marginaleffekten sjunker påtagligt till 60 procent och att det därmed lönar sig att ta arbeta deltid och ta ett extrajobb. Satsningen är en del av Liberalernas budgetmotion och beräknas kosta 200 miljoner kronor.

Foto:  Gör motprestation för försörjningsstöd obligatoriskt i kommunerna. Samhället ska ha höga förväntningar på egenförsörjning. Det är inte minst viktigt i en tid av stor invandring att de nya svenskarna möts av en politik och en tydlig signal om att man har ett eget ansvar för sin försörjning. Det kan handla om ett aktivitetskrav på arbetsföra människor med försörjningsstöd, att genomföra praktik eller att man som arbetssökande ska söka arbete utanför kommungränsen. Det finns i dag en möjlighet för kommuner att ställa en sådan motprestation för att erhålla försörjningsstöd, men alltför få tillämpar möjligheten. Det är ohållbart. Därför bör det vara obligatoriskt för kommuner att tillämpa motprestation för försörjningsstöd. Människor ska förhindras till passivitet och sysslolöshet. Det är inte minst viktigt i ett läge när varannan person har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Genom att fokusera på vad människor kan bidra med visar samhället tilltro till människors förmåga.

Att bryta det passiva bidragsberoendet är ett av vår tids största samhällsproblem. I ett samhälle där barn växer upp utan att se sina föräldrar gå till ett arbete förstärks det sociala arvet. Tudelningen ökar och tilliten i samhället riskerar att eroderas. I ett läge med stor invandring är det särskilt viktigt att vi som förtroendevalda har modet och förmågan att genomföra reformer för en arbetsmarknad där alla behövs.

DN Debatt. 28 september 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.