Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ms-bidragstak-ar-bra-men-fler-skarpningar-behovs/

DN Debatt

DN Debatt. ”M:s bidragstak är bra men fler skärpningar behövs”

Moderatledda kommuner och moderater i opposition har återupptagit arbetet för arbetslinjen, skriver Benjamin Dousa (M), med flera. Foto: Björn Lindahl/TT

DN DEBATT 16/10. Socialdemokraternas bidragspolitik fräter på tillit, sammanhållning och trygghet i det svenska samhället. Moderaternas förslag om bidragstak är bra, men inte tillräckligt. Vi vill därför att partistämman senare i veckan, utöver partistyrelsens förslag, beslutar om en rad skärpningar av bidragspolitiken, skriver 24 M-politiker med Benjamin Dousa (M) i spetsen.

En uppriktig beskrivning av utanför­skapet, löften om en tydlig arbetslinje och reformer som fick fler människor i jobb lade grunden för Moderaternas framgångar i valen 2006 och 2010. Drivkrafterna för att arbeta stärktes med sänkt skatt och strama bidrag. Fler fick känna att de stod på egna ben och fler barn fick se sina föräldrar gå till jobbet. Det finns nu flera förslag som partistämman behöver ställa sig bakom, för att ta krafttag mot det utanförskap som växer i takt med socialbidragen och hindra att bidragskostnader pressar undan välfärden.

Moderatledda kommuner och moderater i opposition har återupptagit arbetet för arbetslinjen. Solnamodellen och Växjölöftet är två exempel på hur tydliga krav på motprestation, nära samarbete med arbetsgivare och individuellt stöd som gör fler anställningsklara sänkt bidragskostnaderna och tagit fler till jobb. I Malmö, Örebro, Gävle och många andra kommuner står en daglig kamp mot Socialdemokraternas bidragslinje. Det är vår uppgift i hela landet.

Socialdemokraternas bidragspolitik fräter på tillit, sammanhållning och trygghet i det svenska samhället. Trots flera år av högkonjunktur har utanförskapet bitit sig fast på höga nivåer, och andelen arbetslösa som bedöms stå långt ifrån jobb är större än någonsin. Bidragen tränger undan pengar till skolan, sjukvården och omsorgen. Bidragen dämpar också arbetsutbudet och håller tillväxten tillbaka. I områden där få jobbar ökar möjligheten för kriminella gäng att växa och ta över. Även i kommunerna där arbetslinjen är som starkast, syns nu att trycket på social­bidragen ökar.

Bidrags­politiken har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten.

Bidragspolitiken har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten. Vart fjärde barn som växer upp i en familj som tar emot ekonomiskt bistånd tar själv emot bidraget i vuxen ålder. Forskning visar också att barn till föräldrar i bidragsberoende får sämre resultat i skolan, oftare hoppar av gymnasiet och löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Sambanden behöver brytas för att samhället ska bli mer rättvist.

Regeringen spår allt högre bidrags­kostnader med sin egen politik. Om bidragsberoendet skulle ha vuxit proportionerligt med befolkningsutvecklingen skulle ökningen ha varit drygt 3 procent, i stället för 13,3 procent – som regeringen räknar med – till år 2022. När konjunkturen vänder nedåt riskerar stora grupper, särskilt invandrare med kort utbildning och begränsade svenskkunskaper, att fastna i långvarigt utanförskap. Redan nu syns en negativ utveckling för samtliga fyra centrala mått på arbetsmarknadens tillstånd: arbetskraftsdeltagande, sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar.

Partistämman behöver därför, utöver partistyrelsens förslag, besluta om följande skärpningar av bidrags­politiken:

1 Nationell restriktivitetsnorm. Varje krona som betalas ut i bidrag knuffar jobb och egen försörjning en krona längre bort. Försörjningsstödet regleras ytterst i socialtjänstlagen, men lagen tolkas och verkställs av landets kommuner. Frihetsgraderna för socialtjänsten är stor och en del kommuner lägger ekonomiskt stöd utöver den norm som regleras i lag och fastställs av regeringen årligen, exempelvis för kollektivtrafikkort, föreningsmedlemskap eller som i Malmö som ger försörjningsstöd till personer som uppehåller sig illegalt i landet. Denna möjlighet bör avskaffas och ersättas med en restriktivitetsnorm som ger en enhetlig och restriktiv bidragspolitik i hela landet. Moderaternas förslag om bidragstak är bra, men inte tillräckligt.

2 Backa bidragshöjningen. Försörjningsstödet utgår från riksnormen, som ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, hygien, telefon. Tidigare även för radio- och tv-avgiften. Sedan denna avgift togs bort har dock inte riksnormen justerats ned med motsvarande belopp, trots att det endast är förvärvsarbetare och pensionärer som betalar den nya skatten. I praktiken har därmed Sveriges bidragstagare fått en bidragshöjning. Därför borde riksnormen justeras ned med motsvarande belopp för den förra radio- och tv-avgiften. Det skulle spara över hundra miljoner kronor i bidragskostnader och backa den försvagning av drivkrafterna för att jobba som smögs in i försörjningsstödet vid årsskiftet.

3 Säkerställ barns rätt till mat på bordet och tak över huvudet. Syftet med försörjningsstöd är att människor som annars inte skulle klara sig själva ska få tak över huvudet och kunna leva ett drägligt liv. Skattebetalarnas pengar riskerar dock att gå till annat än ändamålet som avses i socialtjänst­lagen. Senast uppmärksammades detta i Malmö, där förvaltningsrätten ansåg att kommunens försörjningsstöd skulle finansiera en resa inom Indien för två personer som ville anhöriginvandra till Sverige. Det krävs nya redskap som ger kommunerna möjlighet att säkerställa att försörjningsstödet går till det som avses. Ett exempel är att kunna säkerställa att hyran betalas automatiskt. Det är viktigt för att barn i utsatta familjer ska få tillgång till den grundläggande ekonomiska trygghet som ekonomiskt bistånd finns till för att garantera.

4 Nolltolerans mot bidragsfusk. Bidragsfusk hotar förtroendet och finansieringen av välfärdens kärna. 2,5 procent av försörjningsstödet betalas ut till någon som fuskat sig till pengarna, enligt statliga Delegationen för korrekta utbetalningar. För en vanlig svensk kommun rör det sig om miljontals kronor som i stället kunde ha finansierat nya undersköterskor i hemtjänsten eller lärare i skolan. Socialtjänsten bör ha kontroll- och underrättelseplikt vid misstanke om bidragsfusk. Att inte acceptera hembesök bör vara avslagsgrundande för bidragsansökan. Det breda undantag från lagen om underrättelseskyldighet som i dag finns hindrar effektiv samverkan mot bidragsbrott. Bidragsbrott behöver prioriteras av polisen och straffen behöver skärpas.

5 Skärpta och breddade aktivitetskrav. Många riskerar att förlora pengar och fritid på att gå från bidrag till jobb. Den som söker bidrag ska därför söka jobb och delta i praktik, utbildning eller andra åtgärder på heltid som motprestation. Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation exempelvis anvisas till utbildning. Effektiva kombinationer av yrkesutbildning och svenskundervisning kan ge snabbare etablering. Forskning i Sverige och internationella erfarenheter visar att aktivitetskrav och krav på jobbsökande förkortar tiderna i arbetslöshet och minskar utanförskapet. Fler föräldrar behöver gå till jobbet, så att färre barn växer upp i utsatthet.

Moderaterna är rösten för alla som anstränger sig för sin egen och vår gemensamma framtid. Varje ansträngning ska löna sig och vår uppgift är att vara garanten för det. Att ställa krav är att bry sig. Alla har en plikt att bidra genom arbete och utbildning efter bästa förmåga. Det är en förutsättning för att Sverige ska gå runt.

Ämnen i artikeln:

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt