Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-18 19:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/musikfestivaler-kan-visa-vagen-till-ett-mer-hallbart-samhalle/

DN Debatt

DN Debatt. ”Musikfestivaler kan visa vägen till ett mer hållbart samhälle”

Hemma duschar de flesta minst dagligen, medan på en festival hoppar fler än hälften av deltagarna över duschen i 3-4 dagar, vilket visar att vardagsrutinerna kan vara flexibla, skriver artikelförfattarna. Foto: Tobias Noergaard Pedersen/AP

DN DEBATT 14/7. En oförutsägbar klimatframtid och hotande vattenkriser kräver beredskap. Sommarens festivaler erbjuder en experimentverkstad där man kan studera hur alternativa och mer resurssnåla sätt att leva fungerar. Det ger insikt om hinder och möjligheter när det gäller att införa miljövänliga och hållbara livsstilar i vardagen, skriver tre forskare.

Festivaler ger utrymme att experimentera, oavsett om det är för att upptäcka hur man twerkar, överlever på cider och jordgubbar, eller inte duschar i en vecka. För de miljontals européer som deltar i festivaler i sommar, särskilt de som bor några dagar i tält, erbjuder tillvaron på festivalerna en chans att undkomma vardagliga rutiner och att prova alternativa sätt att leva. Medan festivaler har en betydande miljö­påverkan när det gäller koldioxid­utsläpp och engångs- och plastprodukter, är de också en plats som lämpar sig för att genomföra vetenskapliga studier. Dessutom erbjuder festivalerna en experimentverkstad för ett hållbarare samhälle, eftersom folk faller in i rutiner som är mindre resurskrävande än i det dagliga livet. Ny forskning från Lunds universitet, University of Manchester och University college London visar att vi kan lära oss mycket av att se på festivaler som sociala experiment för ett mindre resurskrävande liv.

Festivaler är en säker plats för att testa nya normer som kanske inte accepteras av allmänheten ännu. Festivaler kan alltså ses som ett laboratorium för att experimentera med resurssnål praxis, vilket ger beslutsfattare, som arbetar för hållbara infrastrukturer, möjlighet att studera den sociala dynamiken av en beteendeförändring i hållbar riktning.

Ta personlig renlighet och dusch till exempel. I Sverige är vi nästan besatta av renlighet. SCB:s senaste tids­användningsundersökning visar att män använder sju timmar per vecka till renlighetsaktiviteter och kvinnor elva timmar. Renlighetsaktiviteter konsumerar också stora mängder vatten och energi. Nästan 70 procent av det inhemska vattnet förbrukas på disk, tvätt och personlig hygien, och mer än 100 000 ton rengöringsmedel används årligen.

Man kan bidra till hållbarhet genom att unna sig att vara indolent, att ”dra sitt strå till stacken” genom att göra mindre: mindre duschande, mindre flyg, mindre energianvändning.

Hemma duschar de flesta minst dagligen, medan på en festival hoppar fler än hälften av deltagarna över duschen i 3–4 dagar, vilket visar att vardagsrutinerna kan vara flexibla. På stora festivaler med uppemot 150.000 deltagare som avstår fyra duschar på 65 liter är det mycket vatten som inte spolas ner i avloppet. Och det här är bara en festival över en helg.

Att se hur alternativa resurssnåla rutiner upplevs ger insikt om hinder för och möjligheter att genomföra miljövänliga livsstilar. Vi deltog i två musikfestivaler i Storbritannien där vi intervjuade 60 festivalbesökare och samlade in 250 enkäter för att få veta mer om vad en deltagare sade var en ”semester från hygien”.

För våra deltagare skapade festivalkontexten en kollektiv licens för att inte utföra invanda renhetsrutiner. Normala rutiner (till exempel den dagliga duschen) ses som för jobbigt, slöseri med tid eller i strid med ”sociala avtal” med vänner – att man kollektivt bestämt sig för att inte duscha under hela helgen.

Att inte duscha sågs som att vara indolent, att man unnade sig något:

”Jag unnar mig att inte duscha ... Jag känner verkligen att jag har unnat mig ... friheten att inte behöva engagera mig i sådana dagliga uppdrag.” (Kvinna, 30 år, läkare, första festivalen.)

Att inte duscha sågs som en positiv sak, en frigörelse från vardagliga rutiner:

”Det finns förmodligen några personer här som fortfarande är oroliga för sitt utseende och sin lukt, men de flesta män­niskor bryr sig inte. Det handlar om att ha kul ... Det är trevligt att känna mindre av samhällets tryck, ja det är riktigt bra. Jag kopplar av mycket mer, jag behöver inte gå igenom samma tråkiga rutin.” (Man, 27 år, dietist, 15 tidigare festivaler.)

Vad ”andra” gör uppmuntrar oss att göra saker på vissa sätt, renlighets­praxis är ett exempel på dynamisk social praxis som utförs med hänsyn till folk i våra kretsar. Festivaldeltagarna fick möjlighet att koppla bort samhällsförväntningarna och välja bort vanliga rutiner, tillsammans med människor i sina kretsar:

”Mina vänner gör som jag, vi avstår duschen, vi pratade lite om vad det skulle innebära och varför vi inte skulle göra det ... om de hade gjort det [hade duschat] skulle jag nog också ha gjort det. Jag tänkte på att duscha i går men jag kände mig som att jag skulle bryta reglerna som vi alla kollektivt hade kommit överens om.” (Kvinna, 28 år, barnvakt, en tidigare festival.)

Festivaler kollektivt legitimerar och firar indolens och kan fungera som ett socialt utrymme där annars onormala sätt att hantera renhet kollektivt experimenteras med och accepteras.

Många försök att skapa hållbara beteendeförändringar kräver att folk ”drar sitt strå till stacken” för miljöns skull, men att ”dra sitt strå till stacken” kan också betyda att göra lite mindre.

Det var inte bara okej att inte duscha på festivalen, utan upplevdes även som något välbehagligt. Så i vilka andra sammanhang är det skönt att hoppa över duschen? Sommarstugan är ett bra exempel där det är helt normalt att inte duscha på flera dagar. Även när man är hemma och läser en bra bok, pysslar i trädgården eller bara myser kan hela helgen gå innan man duschar.

Man blir inte smutsig av att inte duscha, men trots det har renlighet tagit allt större plats i våra liv. Förväntningarna på renhet för med sig en större förbrukning av vatten, energi, kemikalier – och inte minst tid – än någonsin tidigare. Klimatet förändras och jordens allt större befolkning ska dela på ändliga resurser. Exempel som Day zero i Kapstaden och en rad vattenkriser i Indien visar att vattenbegränsningar kan utmana vardagliga renhetsmetoder som tvätt, hemvård och personlig hygien.

Vad kan vi ta med oss till vardagslivet från studien? Först och främst har vi visat att det går bra att avstå från att duscha på festivaler. Studien har även visat att man kan bidra till hållbarhet genom att unna sig att vara indolent, genom att göra mindre: mindre duschande, mindre flyg, mindre energianvändning. Att göra mindre kan underlättas av sociala avtal, av att prata med vänner om de sakerna man gör (eller inte gör) för miljön och om att bygga upp nya normer i vardagen.

Vattenbrist kräver beredskap. Genom att duscha mindre och tvätta mindre bygger vi upp nya resurssnåla rutiner och anpassar oss därmed till en oförutsägbar klimatframtid.