Livsmedelsforskare: ”Myt att färdigmat är onyttig och dålig för klimatet” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Myt att färdigmat är onyttig och dålig för vårt klimat”

Att välja bort fabriksmat för att därigenom äta hälsosamt, giftfritt och klimat­smart, är en misslyckad strategi. Här finns också en uppenbar risk att bli lurad.
Att välja bort fabriksmat för att därigenom äta hälsosamt, giftfritt och klimat­smart, är en misslyckad strategi. Här finns också en uppenbar risk att bli lurad. Foto: Maja Suslin/TT

DN DEBATT 24/3. Om vi vill mätta fler munnar samtidigt som vi räddar klimatet, då har vi inte råd att välja bort den storskaliga och högteknologiska matproduktionen. Myten om att fabriksmaten är en sämre sorts mat måste punkteras, skriver livsmedelsforskarna Andreas Håkansson och Karolina Östbring.

Bilden av fabriksmat som sämre mat har bitit sig fast i medierapporteringen. Många tror att den mat som kommer från livsmedelsfabrikerna är onyttig, fylld med giftiga ämnen och dessutom förödande för klimatet. I kontrast antas nyttig och hållbar matproduktion kräva en fullständig övergång till småskaliga alternativ, där alla helst lagar sin mat från grunden. De här föreställningarna är i de flesta fall felaktiga och bygger på fördomar. Det är hög tid att vi punkterar matmyterna en gång för alla.

1

Fabrikerna gör inte maten giftig. Ibland använder livsmedelsindustrin tillsatser och ”e-nummer” som vi inte har hemma i köket. Inga tillsatser får användas om inte forskning visar att de är ofarliga, och om ny forskning skulle ifrågasätta tidigare resultat gallras tillsats­en bort. Tillsatser förgiftar därför inte maten. Ändå finns det giftiga ämnen i många fabrikstillagade livsmedel.

I färdigstekta köttbullar finns det exempelvis akrylamid, en molekyl som i höga halter kan orsaka cancer. Akrylamiden bildas genom kemiska reaktioner i stekytan när köttet hettas upp – för övrigt samma reaktioner som får köttbullen att smaka så gott. Men akrylamid bildas oavsett om den stekts hemma i köket eller på fabrik. Halten är oberoende av om kon varit lycklig, lokalproducerad eller ekologisk. Däremot kan livsmedelsindustrierna ofta minimera mängderna genom sina kunskaper i kemi. Hemmakockar är därför ofta bättre på att förgifta maten än fabrikerna.

När vi kokar sylt hemma låter vi den kallna på diskbänken. I fabrikerna skulle detta vare en otänkbar form av slöseri. Där används i stället energin i den heta sylten för att koka upp nästa sats, allt med hjälp av teknik.
2

Fabrikerna förstör inte näringen. Det ser kanske ut som att livsmedel hanteras hårdhänt på matfabrikerna, och många tyckare oroar sig för att detta förstör näringen. Men det som ser hårdhänt ut och det som går hårdast åt näringsämnena är inte alltid samma sak. En kokt ärta innehåller mindre näring än en rå.

Men det är inte så enkelt att mer industriell bearbetning går hårdare åt näringen. Färska livsmedel tappar mycket av sina vitaminer naturligt när de utsätts för ljus och syre. Matfabrikerna försöker bevara näringen i samma stadium som direkt efter skörd. En ärta som snabbfrysts i matfabrikernas högteknologiska maskiner innehåller faktiskt mer näring än en färsk ärta inköpt i en gårdsbutik, eller en du odlat och fryst in själv.

3

Fabrikerna är inte sämre för klimatet. Enligt FN-organet FAO behöver världen öka sin matproduktion med 70 procent till 2050. Samtidigt måste vi drastiskt minska klimatpåverkan. EASAC – en samling av europeiska vetenskapsakademier – konstaterade nyligen att detta kräver mer teknik och storskalighet, inte mindre. Fabriksmaten har nämligen två stora klimatfördelar jämfört med det vi lagar hemma från grunden.

För det första tillreder fabrikerna maten långt mer energieffektivt. När vi kokar sylt hemma låter vi den kallna på diskbänken. I fabrikerna skulle detta vare en otänkbar form av slöseri. Där används i stället energin i den heta sylten för att koka upp nästa sats, allt med hjälp av teknik. Stor möda läggs ner på att minimera spill, både vad gäller energi och råvaror.

För det andra kan fabrikerna laga mat på sådant vi inte kan använda hemma i köket. Quorn har betydligt lägre klimatpåverkan än kött. Den tillverkas genom industriell uppodling av svampprotein, som sedan renas och torkas med storskalig processteknik. För att få rätt struktur och smak tillsätts aromer och konsistensgivande tillsatser. Quorn, precis som många andra klimatsmarta produkter, hade varit omöjlig utan all denna teknik och kemi. Mer kemi och mer storskalighet är en förutsättning för den hållbarhetsomställning världen nu står inför.

 

Detta betyder inte att alla storskaligt producerade livsmedel är nyttiga eller klimatsmarta. Det finns gott om exempel på problematisk fabriksmat. Frysta färdigrätter innehåller ofta ohälsosamma mängder salt, mindre fibrer och mer mättat fett än rekommendationerna – ett problem de för övrigt delar med den maten som lagas hemma i köket.

Dessutom finns det en helt berättigad kritik mot att många livsmedelsföretag inte varit tillräckligt tydliga med hur de använder alternativa råvaror och tillsatser. Guacamole utan avokado eller vaniljglass utan vaniljstång är varken farligt, onyttigt eller onaturligt, men inte heller är det helt ärligt av tillverkaren att vara så otydlig i sin marknadsföring.

Det finns också enstaka tillsatser som är starkt ifrågasatta. Allt mer talar för att polysorbat 80 (E433), en emulgator som finns i godis, glass och kosttillskott, kan skada tarmen när den konsumeras i höga halter. Vi forskare måste därför fortsätta ifrågasätta gängse produktionsmetoder, på samma sätt som med all teknisk utveckling. Samtidigt måste vi som konsumenter komma ihåg att enstaka problem inte innebär att all storskalig livsmedelsproduktion är farlig.

Den som väljer bort fabriksmaten för egen del bör knappast klandras – när du själv betalar din mat kan du vara hur petig du vill. Men om vi lyfter blicken från den egna tallriken finns det problem med den missriktade oron. Det är olyckligt när människor väljer bort den här maten av fel skäl. Att välja bort fabriksmat för att därigenom äta hälsosamt, giftfritt och klimatsmart, är en misslyckad strategi. Här finns också en uppenbar risk att bli lurad.

Tyvärr finns det företag som tjänar gott på att underblåsa den missriktade oron mot storskaligt producerad mat. Så kallade ”alternativa producenter” drar sig inte för att marknadsföra produkter med ord som ”naturlig”, ”tillsatsfri”, eller ”hantverksmässig” för att locka konsumenter att köpa mat till högre pris, ofta under förespeglingen att den här maten skulle vara hälsosammare eller bättre för klimatet.

Både vi individer och samhället som helhet gör rätt i att fundera över vad vi äter och hur vi vill äta i framtiden. Men om vi menar allvar med målsättningen att mätta fler munnar samtidigt som vi räddar klimatet, då har vi inte råd att välja bort den storskaliga och högteknologiska matproduktionen.

DN Debatt.24 mars 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.