Sjukhusledningen för Karolinska universitetssjukhuset: ”När vården förändras krävs en ny sjukhusorganisation” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”När vården förändras krävs en ny sjukhusorganisation”

Karolinska Universitetssjukhuset ska vara det mest högspecialiserade sjukhuset, med en ny akutvårdsnivå kallad intensivakut i Solna för att kunna ta hand om de allra svårast sjuka och skadade, och ett stort akutuppdrag i Huddinge, skriver artikelförfattarna.
Karolinska Universitetssjukhuset ska vara det mest högspecialiserade sjukhuset, med en ny akutvårdsnivå kallad intensivakut i Solna för att kunna ta hand om de allra svårast sjuka och skadade, och ett stort akutuppdrag i Huddinge, skriver artikelförfattarna. Other: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 26/1. Sjukvården är i förändring. I vårt utvecklingsarbete har vi varit måna om att inte låsa oss vid en viss modell. Vi hämtar inspiration från flera håll och tar steg för steg mot det mål vi vill uppnå: att behandla varje patient med sina erfarenheter och förutsättningar som en jämbördig part i vården, ­skriver sjukhusledningen för Karolinska universitetssjukhuset.

Förändringarna som pågår på Karolinska Universitetssjukhuset har blivit omskrivna. Hälso- och sjukvården är en mycket viktig fråga för var och en av oss den dag vi blir patienter eller närstående till en patient. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att kunna ge alla medborgare en god hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och jämn och god kvalitet.

Det finns också ett antal komplexa problem inom hälso- och sjukvården som behöver lösas. Det handlar exempelvis om att stuprör skapats i vårdorganisationer i takt med att den medicinska specialiseringen har ökat, vilket gjort att patienter upplever det som krångligt att navigera i vården. Det handlar också om att kvaliteten på vården inte alltid är jämn mellan vårdgivare, om svårigheter att bemanna, hålla tillräckligt många vårdplatser öppna och att ha en sjukvårdsekonomi i balans.

Att lösa dessa problem är ett långsiktigt arbete som kräver ett tydligt vägval. Vi skulle ha kunnat fortsätta att skruva lite här och där i stället för att göra något helt nytt, men vi beslutade att ha en tydligare riktning och ett snabbare tempo i förändringen för att kunna ta till vara möjligheterna som våra nya sjukhusbyggnader ger.

Hur kom vi då fram till att vi skulle ändra verksamhetsmodell?

Målet för vår förändring är bättre kvalitet för patienten, både medicinskt och i upplevelsen av vården. Därför utgår vi i vår nya verksamhetsmodell från patienternas sjukdomar och inte som tidigare från medicinska specialiteter, som till exempel kirurgi, medicin och ortopedi. Vi gör patienten delaktig i att formulera vilka mål som är viktiga. Vi jobbar i team med olika professioner kring patientgrupperna. Vi mäter, följer upp och förbättrar resultaten kontinuerligt. Med vår förändring vill vi samtidigt stimulera engagemanget hos våra medarbetare och tillsammans skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö.

Vi gör nu en internrevision över hur användningen sett ut, speciellt av konsultbolaget Boston Consulting Group.

Vi vill föra ny forskning och innovationer snabbare till patienten. Vi samarbetar med Karolinska institutet och vi ligger i dag tillsammans i topp i Europa när det gäller klinisk forskning. Vår nya verksamhetsmodell – som knyter forskningen närmare vården av patienten – stärker samarbetet och ger ett ännu tydligare patientfokus. Vi har dessutom ett viktigt ansvar när det gäller att utbilda morgondagens vårdpersonal.

Sedan tidigare hade sjukhuset utvecklats genom att arbeta med flödesarbete. Värdebaserad vård kompletterade arbetet genom att öka fokus på kvalitet och det som patienten ser som viktigt. När sjukhuset fick i uppdrag av landstinget att flytta högspecialiserad vård till en ny byggnad (Nya Karolinska Solna-projektet/NKS) började ett arbete med att kartlägga vilken verksamhet som skulle flyttas in. Våra patientgrupper definierades och vi började diskutera en tematisk vård, eftersom den nya byggnaden var designad utifrån teman. Pusselbit lades till pusselbit, som tillsammans blev en ny verksamhetsmodell som passar Karolinskas förutsättningar, både i Huddinge och Solna.

Tidigare fanns organisatoriska hinder som gjorde att vi inte fick tillräcklig effekt av förbättringsarbetet när det gällde kvalitet, patientdelaktighet och ekonomi. Det kan bero på att Karolinska, liksom många andra organisationer, har vuxit organiskt genom åren. Vår nya organisation har formats utifrån patientgrupper till sju teman och fem funktioner som fungerar på liknande sätt och kan samarbeta med gemensamma mål. Vi har patientflödeschefer som kan leda och ta beslut för hela patientflöden, där också patientrepresentanter deltar. Vi har byggt en struktur som ger bättre möjligheter att stärka patientperspektivet, och med detta har Karolinska förutsättningar att nå längre denna gång.

Förändringsarbetet görs tillsammans med medarbetare från olika professioner på olika nivåer, och det har alltid varit sjukhuset som fattat besluten. Som stöd har vi behövt ta in extern hjälp för att klara denna stora omställning. Vi förstår att kostnaderna för konsultanvändningen ifrågasätts.

Även om de finansierats med en omställningsbudget som är separat från vårdbudgeten, så är det mycket pengar. Vi har tydliga processer för användningen av konsulter och använder landstingets ramavtal, men vi gör nu en internrevision över hur användningen sett ut, speciellt av konsultbolaget Boston Consulting Group, och tar fram nödvändiga åtgärder.

Sjukvården i Stockholm, övriga landet och i många andra länder är i förändring, det är inte bara Karolinska Universitetssjukhuset som förändras. Stockholms läns landstings Framtidsplan beskriver hur patienten ska sättas i fokus ännu mer och hur vi som ger vård ska samarbeta i nätverk. Syftet är att patienterna snabbare ska få rätt vård. Det är ett angeläget förbättringsarbete; internationella jämförelser visar att Sverige ligger i toppskiktet när det gäller medicinska resultat, men nästan sämst när det gäller vårdprocesser och patientdelaktighet (Bland annat Mirrorundersökningen, The Commonwealth Fund 2017).

För att nå de mål som Framtidsplanen stakar ut krävs omfattande förändringar av arbetssätt, styrning och organisering. Vi måste tänka nytt samtidigt som vi tar vara på allt som fungerar bra. Framtidsplanen ger vårdgivare nya eller delvis förändrade uppdrag. Karolinska Universitetssjukhuset ska vara det mest högspecialiserade sjukhuset, med en ny akutvårdsnivå kallad intensivakut i Solna för att kunna ta hand om de allra svårast sjuka och skadade, och ett stort akutuppdrag i Huddinge.

Dagens Medicins senaste rankning av Sveriges sjukhus visar att Karolinska Universitetssjukhuset ligger bra till och har förbättrats de senaste åren, men vi har arbete kvar att göra tills vi nått den nivå av tillgänglighet och kvalitet som vi eftersträvar. Inom vissa områden har vi alltför långa köer. I många sjukvårdssystem världen över finns samma utmaningar med ekonomi, medarbetar- och vårdplatsbrist. Många har börjat undersöka alternativa, och ibland radikala, lösningar att organisera vården utifrån deras specifika förutsättningar men med en gemensam nämnare – att klara framtidens vårdbehov.

Vi är väl medvetna om att förändringar ställer höga krav och innebär ökad belastning på medarbetarna. När man gör så här stora förändringar måste man våga arbeta på nya sätt, och samtidigt våga lyssna, justera och behålla det som är bra. Det finns ingen patentlösning. Därför har vi varit måna om att ha ett framväxande förändringssätt där vi inte låser oss vid en viss modell, utan hämtar inspiration från flera och tar steg för steg mot det mål vi vill uppnå: att behandla varje patient med sina erfarenheter och förutsättningar som en jämbördig part i vården.

DN Debatt.26 januari 2018

Debattartikel

Sjukhusledningen för Karolinska universitetssjukhuset:
”När vården förändras krävs en ny sjukhusorganisation”

Repliker

Hugo Lagercrantz, senior professor vid Karolinska institutet:
”Gråt inte – forska”

Karolinska universitetssjukhusets läkarförenings styrelse:
Vi har tagit ett stort steg bakåt

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.